đ En analys av analysen
Var valet ett trendbrott för socialdemokratin? Varför misslyckades valstrategin med i stort sett allt? NÀr ska Socialdemokraterna sluta förhÄlla sig identitetspolitiskt till arbetarklassen?
God morgon!
Vissa veckor tenderar att bara flyta förbi utan vare sig toppar eller dalar. Den hÀr veckan har vÀl varit en sÄdan. Möjligen kÀnner jag mig lite pepp pÄ att det kÀnns som om mitt skönlitterÀra lÀsande har fÄtt lite flyt igen.
Idag tÀnkte jag prata om Socialdemokraternas valanalys.
En analys av analysen
Lagom till förra helgen presenterades Socialdemokraternas valanalys lite i skymundan. Vad Àr det vad man brukar sÀga, om man vill undvika att fÄ genomslag i media ska man presentera nyheter pÄ fredagar?
Och Àven om det finns sÄdant som Àr intressant i positiv mening sÄ finns det ocksÄ en del som Àr vÀrt att ifrÄgasÀtta. LÄt oss börja dÀr.
En ökning med tvÄ procentenheter i ett val som gav det nÀst sÀmsta resultatet det senaste seklet och som Àr ett i en följd av fem val som varit de fem sÀmsta resultaten i demokratisk tid Àr inte ett trendbrott. För i sÄ fall var valresultatet 1994 ocksÄ ett trendbrott trots att det 1998 följdes av det dÄ sÀmsta valresultatet sedan 1921. Och i sÄ fall var valresultatet 2014 ett trendbrott trots att det 2018 följdes av det sÀmsta valresultatet nÄgonsin.
Den övergripande lÄngsiktiga trenden för Socialdemokraterna Àr sjunkande. PÄ 1980-talet snittade man 44,5 procent i riksdagsvalen. PÄ 1990-talet snittade man 39,8 procent. PÄ 2000-talet snittade man 37,4 procent. PÄ 2010-talet snittade man 30 procent. Och i det första valet pÄ 2020-talet blev resultatet alltsÄ 30,3 procent.
Det Ă€r uppenbart Ă€ven nĂ€r man tittar pĂ„ analysens diagram över Socialdemokraternas stöd över tid att den övergripande trenden Ă€r att partiet, trots en marginell uppgĂ„ng i det senaste valet, under lĂ„ng tid har tappat vĂ€ljarstöd i sĂ„vĂ€l riksdagen som i regioner och kommuner. Â
Och visst kan man skylla det faktum att man förlorade regeringsmakten pÄ att VÀnsterpartiet och Centerpartiet backade i valet. Men det kan ju ocksÄ vara sÄ att den marginella ökningen frÄn avgrunden för Socialdemokraterna berodde pÄ hotet om den regering vi i slutÀndan fick, snarare Àn pÄ Socialdemokraterna sjÀlva?
Det som borde vara oroande för ett parti som Socialdemokraterna Àr vilka grupper som sökt sig till respektive frÄn partiet.
Socialdemokraterna gick fram i storstadsomrÄden med högre inkomst- och högre utbildningsnivÄer. Och man kan givetvis tycka att det Àr bra att partiet gick fram dÀr. Men det Àr ocksÄ vÀljargrupper som Àr mindre kÀnsliga för frÄnvaron av socialdemokratiska reformer, och som kanske snarare röstade pÄ det alternativ som inte skulle sÀtta sig i knÀt pÄ Sverigedemokraterna?
DÀremot backade man i omrÄden dÀr stora delar av arbetarklassen bor. I invandrartÀta omrÄden i storstÀderna och pÄ landsbygden. Det var ocksÄ i den typen av valkretsar dÀr valdeltagandet sjönk mest. Och det valanalysen inte tar upp Àr varför det Àr pÄ det hÀr sÀttet.
Hur har de Ätta Ären pÄ regeringstaburetterna utan ett stabilt stöd för en socialdemokratisk politik i riksdagen och utan en tydlig socialdemokratisk reformagenda pÄverkat det som borde vara socialdemokratiska kÀrnvÀljares förtroende för politiken i allmÀnhet och för socialdemokratin i synnerhet?
För det Àr ju faktiskt sÄ att valet inte Àger rum i ett vacuum. Det spelar roll vad man gjort innan valrörelsen, framför allt om man faktiskt har suttit pÄ regeringstaburetterna. HÀr mÄste vi faktiskt kunna lyfta det lÄngsiktiga misslyckande som januariavtalet var. Det hade kunnat vara en pragmatisk överenskommelse mellan socialdemokrater och centerpartister om ett reformprogram för att hÄlla ihop Sverige. Det hade varit ett givande och tagande, men jag misstÀnker att det hade kunnat vara bra för bÄda partierna. IstÀllet blev det ett sÀtt för Annie Lööf att jÀvlas med Stefan Löfven och för Stefan Löfven att till varje pris Äterta Regeringskansliet för en socialdemokratiskt ledd regering. Vilken politik den regeringen skulle driva blev mindre viktigt.
Jag har svÄrt att se valrörelsen 2022 som den framgÄngssaga som valanalysgruppen vill göra den till. Man fick inte genomslag för de omrÄden som valstrategin fokuserade pÄ. Det saknades konkret politiskt innehÄll och politiska reformer att kommunicera. Och mycket av partiets kommunikation misslyckades att tala socialdemokratiska. Trots att vÀljarna rankar mÄnga av socialdemokratins starkaste grenar som viktiga frÄgor misslyckades man med att sÀtta agendan för det politiska samtalet.
Dessutom blir frÄgan om socialdemokratin och arbetarklassen hÀngande i luften. Socialdemokraterna tappade stöd bland arbetare. Igen. Trots att man de senaste Ären talat mer om arbetarna Àn pÄ decennier sÄ fÄr det inte effekt i valbÄset. Och hÀr tror jag att det centrala Àr att Socialdemokraterna slutar förhÄlla sig till arbetarna som om det vore identitetspolitik.
Arbetarklassen Àr inte bara etniskt svenska mÀn som arbetar i industrin och bor i bruksorter. Det har den aldrig varit. Men de senaste Ären har det funnits en tendens bland sjÀlvutnÀmnda intellektuella inom socialdemokratin att tala om den som sÄdan.
Socialdemokratin tappade i hela arbetarklassen, i bruksorterna och förorterna. En stor anledning till det Àr, som jag ser det, att man har misslyckats med att leverera en politik som ger ökad vÀlfÀrd, trygghet och jÀmlikhet. FrÄgor som hela arbetarklassen har gemensamt. IstÀllet har man med försökt vinna tillbaka arbetare som gÄtt till Sverigedemokraterna med hundvisslande som istÀllet skrÀmt bort andra delar av arbetarklassen. Och om man spelar pÄ Sverigedemokraternas hemmaplan kommer förmodligen hemmalaget ha en fördel.
Men det Àr aldrig försent att göra om och göra rÀtt. Och göm er för hela vÀrlden inte bakom att den sittande regeringen Àr sÄ jÀkla dÄlig att man inte behöver reflektera och göra omprövningar.
Jag har sedan (och för all del innan) valet vid flera tillfÀllen i nyhetsbrevet berört sÄdant som ocksÄ tas upp i valanalysen. Dessa kan med fördel lÀsas som ett komplement till det hÀr numret av nyhetsbrevet:
Tips för öga och öra
Tips för öga och öra Àr förslag pÄ exempelvis artiklar, böcker, musik, TV-serier, filmer och sÄ vidare som jag tycker det Àr vÀrt att tipsa om. Tanken Àr vÀl att det ska vara relativt nya tips. Men det kan lika gÀrna vara nÄgot Àldre som jag snubblat över.
LĂ€sarpodden: "After Virtue" av Alasdair Macintyre
I en av mina favoritpoddar diskuterar teologerna Joel Halldorf och Patrik Hagman den kommunitÀre filosofen Alasdair Macintyres klassiska studie After Virtue frÄn 1981.
Det var allt för idag. Vi ses. Om det Àr nÄgot Àr det bara att du höra av dig. Dela gÀrna nyhetsbrevet med vÀnner och i dina sociala medier.
Ska det vara en kopp till?
Fredrik Jansson