đ Ăr det inte dags för en ny vĂ€nstergeneration?
Varför hÀnger inte kidsen pÄ Socialistiskt Forum? Har vi nÀrt en generation kÀlkborgare vid vÄr barm? Kan man bli höger av för lite socialdemokrati?
God morgon!
Det börjar lacka mot jul och det hĂ€r Ă€r nog det sista âvanligaâ numret av Nyhetsbrevet Sub Rosa för Ă„ret. Det kommer dyka upp lite annorlunda versioner under julhelgerna. Men det blir sĂ€kert bra det med.
Idag tÀnkte jag prata lite om vÀnsterungdomar.
Ăr det inte dags för en ny vĂ€nstergeneration?
För nÄgra veckor sedan arrangerades det Socialistiskt Forum i ABF-huset i Stockholm. SjÀlv hade jag inte tid att Äka in. Men enligt de rapporter jag fÄtt verkar det ha varit mer vÀlbesökt Àn pÄ flera Är. Dock fick jag följande beskrivning av besökarna, dels 68-generationen, dels min generation.
Min generation Àr den nu medelÄlders generationen som fick vÄrt politiska uppvaknande genom millennieskiftets globaliseringskritik. För oss blev forumkulturen som Socialistiskt Forum var en del av centralt i vad det innebar att vara vÀnster. Det var rörelse, folkbildning, fest och diskussioner. Det var spretigare, öppnare och mer tillÄtande Àn vad vÀnstern annars brukar tillÄta sig.
NÀr jag sÀger att jag inte gick pÄ Socialistiskt Forum i Är sÄ sÀger jag egentligen att jag inte har gÄtt pÄ Socialistiskt Forum pÄ mÄnga Är. I ögonvrÄn har jag ju noterat att det varit en nedgÄng i besökare och engagemang. Men jag har egentligen inte funderat sÄ mycket pÄ det. Livet med familj, jobb och förtroendeuppdrag har tagit fokus.
Men ÀndÄ har jag vÀl tÀnkt att det tuffar pÄ. Det var ju nyss jag var dÀr och trÀngdes i ABF-husets korridorer? Och sÄ fick jag den dÀr beskrivningen av besökarna och sÄ pÄminns jag om att jag inte tillhör nÄgon ungdomsgeneration. Det Àr vÀl drygt 20 Är sedan jag gick pÄ mitt första forum trots allt? Och i den dÀr beskrivningen saknas en yngre generation.
Det behöver inte alltid finnas en stor radikal ungdomsgeneration. Politikens trender gÄr trots allt i vÄgor. Och det rÀcker ju att titta pÄ Ungdomsbarometerns valanalys för att konstatera att det inte blÄser sÀrskilt starka vÀnstervindar bland de unga i Sverige.
Dels blir det tydligt nÀr man ser hur förstagÄngsvÀljarna röstat de senaste Ären. Om Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna tillsammans utgör ett konservativt block sÄ kan man konstatera att det blocket har ökat frÄn 37 procent 2014 till 53 procent 2022 bland förstagÄngsvÀljarna. Motsvarande i hela vÀljarkÄren Àr frÄn 41 procent till 46 procent. Vi ser en stark högervind i vallokalerna bland de unga.
PÄ vÀnstersidan Àr utvecklingen för ett rödgrönt block bestÄende av Miljöpartiet, Socialdemokraterna och VÀnsterpartiet att man gÄtt frÄn 42 procent 2014 till 35 procent 2022 bland förstagÄngsvÀljarna. Motsvarande för hela vÀljarkÄren Àr frÄn 43 procent till 42 procent 2022. Det Àr uppenbart att vÀnstern tappat bland de unga det senaste decenniet.
Fast det mest intressanta med Ungdomsbarometerns rapport Àr kanske inte egentligen inte att den lyfter fram hur förstagÄngsvÀljarna röstar utan snarare att den lyfter upp sÄdant som sÀger nÄgot mer om ungdomars samhÀllssyn.
Unga har exempelvis en ganska negativ syn pÄ samhÀllsutvecklingen (killar i större utstrÀckning Àn tjejer) dÀr inte minst otrygghet och kriminalitet bidrar till den mörka samhÀllssynen. Men ocksÄ omrÄden som resurser till sjukvÄrd och omsorg, miljö- och klimatfrÄgor, integration, och rasism ligger högt pÄ listan. Det Àr uppenbarligen inte bara entydigt högerkodade frÄgor som toppar listan (Àven om det finns vissa skillnader mellan pojkar och flickor).
Men i rapporten kan man ocksÄ se att unga idag sÀtter ett större fokus pÄ familjen. Unga tillbringar mer tid hemma och förÀldrar blir en större influens nÀr man diskuterar politik och samhÀllsfrÄgor. Man ser ocksÄ att privatekonomin har blivit ett allt större intresse för unga. Man oroar sig för sin ekonomi och intresset för sparande och aktieinvesteringar ökar.
Det hÀr skulle man kunna tolka som ett uttryck för en ideologisk högersvÀng. Bilden av en konservativ och privatkapitalistisk generation tonar fram. Och sÄ kan det vara. Men skulle man kunna tolka det hela pÄ ett för vÀnstern mindre defaitistiskt sÀtt?
Flera av de politikomrĂ„dena som unga rankar som viktiga skulle nog kodas som vĂ€nsterfrĂ„gor. ĂndĂ„ verkar de inte ge utslag i ett stöd för rödgröna partier. Varför kan man frĂ„ga sig?
De förstagĂ„ngsvĂ€ljare som röstade i det senaste valet var i mellanstadieĂ„ldern nĂ€r Stefan Löfven blev statsminister. Hela deras tonĂ„rstid â den tid dĂ„ politiska Ă„sikter börjar formas â leddes Sverige av svaga och otydliga socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringar som hankade sig fram i ett svĂ„rt parlamentariskt lĂ€ge och det Ă€r sannolikt högst oklart för mĂ„nga vad de egentligen lyckats genomföra. Varför skulle de i ett sĂ„dant lĂ€ge vĂ€lja att rösta pĂ„ ett sĂ„dant regeringsunderlag?
Och det Ă€r kanske inte heller sĂ„ konstigt att de unga i den samhĂ€llsutveckling de upplever vurmar för familjen och privatekonomin. Ăven om det Ă€r en utveckling som kan kodas som höger sĂ„ bör kanske den parlamentariska vĂ€nstern i allmĂ€nhet â och socialdemokratin i synnerhet â idka lite sjĂ€lvkritik och fundera pĂ„ vad det Ă€r i samhĂ€llsutvecklingen som gör att unga i större utstrĂ€ckning kĂ€nner att de mĂ„ste hĂ„lla sig fast i det de sjĂ€lva har inom gripavstĂ„nd?
Om vi tittar pÄ det socialdemokratiska samhÀllsprojektet som vi förestÀller oss att det ska vara med trygga anstÀllningar, tillgÄng till bostÀder, en fungerande vÀlfÀrd, och socialförsÀkringar som finns dÀr nÀr olyckan Àr framme skulle nog mÄnga vara överens om att det har försvagats. Inte minst för de som Àr unga.
Om man ser en arbetsmarknad Àr jobben Àr osÀkrare. Om man ser en bostadsmarknad dÀr tillgÄngen pÄ billiga hyresrÀtter och förstahandskontrakt försvinnande liten. Om man ser en vÀlfÀrd som framstÄr som underfinansierad och otillrÀcklig. Om man ser en a-kassa inte gÄr att leva pÄ och en sjukförsÀkring som mest Àr nÄgot man associerar med utförsÀkringar.
Om det Àr det man ser i samhÀllet Àr det kanske inte sÄ konstigt att man vÀljer att lita pÄ sig sjÀlv och sina nÀrmaste snarare Àn att man lÀgga sina Àgg i den socialdemokratiska korgen och lita pÄ en förestÀlld vÀlfÀrdsstat?
Det har nog i Socialdemokraterna funnits en sjÀlvbild av att man Ätminstone inte Àr lika dÄliga som Moderaterna. Att folk i slutÀndan ska se det egna partiet som en garant för det svenska vÀlfÀrdssamhÀllet. Men det Àr vÀldigt lÀnge sedan nÄgon kÀnde att den socialdemokratiska samhÀllsmodellen utvecklades till nÄgot bÀttre. I bÀsta fall har det kollektiva minnet och den personliga erfarenheten gjort att folk just sett att det kan bli vÀrre med Moderaterna.
Och visst Ă€r det sĂ„ att man kan tĂ€nka sig att vĂ€nsterns bĂ€sta valarbetare inför 2026 Ă€r en borgerlig regering som samarbetar med Sverigedemokraterna samtidigt som inflation, arbetslöshet och energikriser hĂ€rjar. Men det skulle i sĂ„ fall mer vara en reaktion pĂ„ att man Ă€r missnöjd med den sittande regeringen snarare Ă€n att man sluter upp bakom ett socialdemokratiskt samhĂ€llsprojekt. För ingen â minst av allt de unga â vet vad ett sĂ„dant samhĂ€llsprojekt skulle innebĂ€ra.
Om man fick önska nÄgot sÄ skulle det vara att man anvÀnder oppositionstiden i riksdagen och makten i mÄnga kommuner och regioner till att visa pÄ vad ett sÄdant samhÀllsprojekt skulle kunna vara. Vem vet, kanske skulle till och med ABF-husets korridorer Äter fyllas av en ungdomsgeneration som vill diskutera visioner och praktiska reformer pÄ Socialistiskt Forum?
Tips för öga och öra
Tips för öga och öra Àr förslag pÄ exempelvis artiklar, böcker, musik, TV-serier, filmer och sÄ vidare som jag tycker det Àr vÀrt att tipsa om. Tanken Àr vÀl att det ska vara relativt nya tips. Men det kan lika gÀrna vara nÄgot Àldre som jag snubblat över.
A missed opportunity? Social democracy and the neo-statist moment
I den brittiska socialdemokratiska tidskriften Renewal kan man lÀsa en intressant text om hur statens roll öppnar upp en möjlighet för socialdemokratiska partier.
Esoteric Artifice
Nathan J. Robinson, chefredaktör för den amerikanska vÀnstertidskriften Current Affairs har ett fascinerande instagramkonto dÀr han publicerar bilder han skapat med hjÀlp av AI.
The rise of the video game union
En intressant genomgÄng om hur facklig organisering inom dataspelsbranschen kan gÄ till. Det Àr skrivet utifrÄn ett amerikanskt perspektiv, men kan ÀndÄ vara av intresse.
Det var allt för idag. Vi ses. Om det Àr nÄgot Àr det bara att du höra av dig. Dela gÀrna nyhetsbrevet med vÀnner och i dina sociala medier.
Ska det vara en kopp till?
Fredrik Jansson