📜 Ett kort förslag till partiprogram

Är det här partiprogramsdiskussionen börjar? Hur ser den demokratiska socialismen ut i kondenserad form? Borde jag föreläsa om det?

God morgon!

Då är vi tillbaka efter julhelgerna. Nu i helgen skickar jag in hemtentan för min distanskurs om socialistisk kultur och livsåskådning och sedan ska jag väl så sakteliga ta tag i 2024 års stora skrivprojekt som innefattar en omfattande studie av arbetarminnen. 📚

Jag tänkte be dig om en tjänst. Klicka på knappen nedan och dela Nyhetsbrevet Sub Rosa på sociala medier eller tipsa en kompis som kan tänkas vara intresserade av att prenumerera. Det är egentligen bara genom mun till mun-metoden som det är möjligt att nå fler läsare. Så om du uppskattar nyhetsbrevet kanske någon du känner också skulle göra det. 😍

Idag tänkte jag dock prata partiprogram.

---

Ett kort förslag till partiprogram

I julhelgen offentliggjordes det att Socialdemokraterna ska ta fram ett nytt partiprogram till kongressen 2025. Med anledning av det tänkte jag att jag ska återpublicera det förslag till partiprogram som jag skrev som ledare i Folkbladet Västerbotten lördagen femte januari 2013. Det vill säga förra gången det var dags att anta ett nytt socialdemokratiskt partiprogram:

I början av april samlas Socialdemokraterna till kongress för att anta ett nytt partiprogram. Det har hittills blivit åtta stycken sedan det första antogs 1897. Ska man kort sammanfatta utvecklingen så har de blivit både allt ordrikare och allt otydligare. Det första var på drygt 600 ord. Det senaste från 2001 är på 15 000 ord.

Dagens ledare är därför ett djärvt – eller kanske dumdristigt – försök att formulera ett kort och koncist partiprogram efter formeln: hur ser samhället ut; hur vill vi att samhället ska se ut; hur tar vi oss dit?

En kapitalistisk produktionsordning har under de senaste århundradena präglat samhället i både Sverige och i resten av världen.

Kapitalismen har frigjort enorma krafter som lett till en väldig teknikutveckling och ett ökat välstånd. Men kapitalismen har också ökat samhällets makt- och förmögenhetsklyftor.

Kapitalismen har sin grund i det privata ägandet av kapital och förmerandet av detta kapital genom köpandet av människors arbetskraft. Profitdriften är kapitalismens huvudsakliga drivkraft.

Kapitalismen slog sönder det gamla samhällets traditioner, klasser och produktionsgemenskaper och ersatte dem med en dominerande ordning där arbete köptes och såldes som en vara.

Den grundläggande konfliktytan i det kapitalistiska samhället är därför mellan den klass som säljer sin arbetskraft och den klass som köper arbetskraften.

I takt med att den kapitalistiska ordningen har utvecklats har också klassrelationerna förändrats och komplicerats. Motsägelsefulla klasspositioner, beroende på makten över sitt eget och andras arbete, inkomst, utbildning och social bakgrund präglar i dag många människors liv och deras möjligheter till fria livsval.

Det var som en reaktion på det kapitalistiska klassamhällets hårda logik som arbetarrörelsen och andra folkrörelser växte fram för att skapa en ny samhällsgemenskap.

Det var i folkrörelserna som den svenska kungamaktens undersåtar för första gången blev medborgare. Folkrörelserna var både skolor i demokrati och organisationer för ömsesidigt stöd.

Folkrörelserna var och är därför socialdemokratins första manifestation och en förutsättning för en fortsatt kamp för politisk, social och ekonomisk rättvisa.

Socialdemokratin införde tillsammans med andra progressiva krafter den politiska demokratin i Sverige.

Den allmänna rösträtten, åsiktsfriheten, yttrandefriheten, föreningsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten och rätten till juridisk prövning skapar tillsammans det ramverk som gör en fredlig omvandling av samhället möjlig.

Men historien har också lärt oss att den politiska demokratin måste vårdas och försvaras. Totalitära regimer har krossat demokratin i många länder i vår omvärld, och även i dag inskränks de demokratiska fri- och rättigheterna, inte sällan i demokratins namn.

Under det långa socialdemokratiska regeringsinnehavet på 1900-talet utvecklades folkhemmet med sina generella och robusta välfärdssystem.

En gemensamt finansierad generell välfärd som fördelas jämlikt och efter behov har omfördelat tillgången till makt, trygghet, kunskap och välstånd i samhället så att fler kan ta del av det.

Liksom de tidiga folkrörelserna gav folkhemmet, genom de utvecklade folkrörelserna och den demokratiska staten, möjlighet att undandra delar av samhället från den kapitalistiska logiken.

Välfärdsstaten har också frigjort människan från påtvingade sociala band. Något som har skapat förutsättningar för mer jämlika relationer mellan människor.

Folkhemmet var och är därför socialdemokratins andra manifestation och en förutsättning för en fortsatt kamp för politisk, social och ekonomisk rättvisa.

Kapitalismen har alltid varit expansiv. Kapitalets profitdrift, dess efterfrågan på råvaror och avsättning för sina produkter har lett till att den ständigt har brett ut sig över nya geografiska områden och samhällssektorer.

Det innebär att varor och tjänster som under andra omständigheter har fördelats enligt en annan logik i allt större utsträckning fördelas enligt en kapitalistisk logik.

De senaste decennierna har utmärkts av finanskapitalets snabba expansion. Handel med pengar, olika former av värdepapper och andra fiktiva värden är i dag kapitalets dominerande form.

Finanskapitalets växande dominans har åtföljts av återkommande kriser som ständigt hotar människors arbete, välfärd och demokrati.

Kapitalismens strävan efter ständig tillväxt har börjat nå de gränser som vår värld sätter. De ekologiska kriser som följer i den kapitalistiska expansionens spår hotar vårt samhälles överlevnad.

Vid sidan av kapitalismens klasstrukturer finns det patriarkala och rasistiska förtrycksstrukturer som begränsar människorna.

Dessa strukturer har djupare historiska rötter än den kapitalistiska samhällsordningen, men upprätthålls och korsbefruktas i det kapitalistiska samhället.

Den demokratiska socialismens mål är att frigöra människan från varje form av förtryck. Därför vill socialdemokratin omforma samhället så att jämlikhetens och demokratins praktik präglar alla förhållanden mellan människor.

Till skillnad från andra politiska krafter vet socialdemokratin att historien inte har något slut. Det kommer aldrig att finns något slutgiltigt lyckorike.

Det är i stället den ständiga strävan efter ett bättre samhälle som är socialdemokratins kännetecken.

Denna strävan är inte konfliktfri. Varje samhälle präglas av motstridiga intressen.

Socialdemokratin vill i dessa konflikter mobilisera breda folkliga rörelser och allianser för att att omforma samhället i enlighet med den demokratiska socialismens mål.

Det socialdemokratiska samhället präglas av gemenskap. Det är människornas gemensamma ansträngningar som skapar förutsättningarna för allas trygghet och välstånd.

Därför är ömsesidighet centralt i samhällets utveckling. Det kräver att alla efter förmåga bidrar till samhällets utveckling. Men också att samhällets nyttigheter fördelas efter behov.

Det socialdemokratiska samhället präglas av full sysselsättning. Det är bara genom att ta tillvara på alla människors vilja till arbete som samhället kan hålla ihop och utvecklas.

En egen och god inkomst frigör människan från ofrivilliga beroenden av andra människor.

Den fulla sysselsättningen stärker arbetet på kapitalets bekostnad. Allas rätt till trygga arbeten omfördelar därför makten i samhället.

Det socialdemokratiska samhället präglas av generell välfärd. Genom att innefatta samhällets alla medlemmar i välfärdssystemen förstärker man också systemens hållbarhet.

Den generella välfärden skapar förutsättningar för ett mer jämlikt samhälle där människors sociala bakgrund eller livsomständigheter inte är avgörande för att skapa sig ett värdigt liv.

En generell välfärd innebär att tillgången på välfärd inte begränsas med hänvisning till den enskildes bakgrund eller medborgarskap.

Den generella välfärden är en grundläggande del av samhällets infrastruktur och skall därför undanhållas kapitalets logik och drivas i gemensam regi.

Det socialdemokratiska samhället präglas av internationalism. Gränsöverskridande samarbete mellan folkrörelser och demokratiska stater är en förutsättning för att skapa hållbara alternativ till en allt mer globaliserad kapitalism.

Det är därför en självklarhet att socialdemokratin blir alltmer internationaliserad i en tid som präglas av kapitalets globalisering.

Människors möjlighet till rörlighet och möten över gränserna är en förutsättning för detta.

Det socialdemokratiska samhället präglas av omställning till hållbarhet. Den kapitalistiska tillväxtens beroende av fossil energi måste brytas för att hindra vårt samhälles och vår världs undergång.

Genom en omställning från fossila till förnyelsebara energikällor, genom en effektiv användning av dessa energikällor och genom en omställning av samhällets konsumtion från varor mot tjänster kan en hållbar samhällsmodell skapas.

Det socialdemokratiska samhället präglas av demokratins utveckling. Den politiska och sociala demokrati som utvecklats i folkrörelser och välfärdsstat har varit ovärderlig för människors frihet och trygghet.

Men demokratin är aldrig färdig utan måste ständigt utvecklas och förnyas.

Den politiska och sociala demokratin måste dessutom kompletteras med en ökad demokratisering av den ekonomiska sfären.

Den beslutande makten över såväl arbete som kapital ska därför i allt högre utsträckning läggas i människornas händer i egenskap av arbetare, konsumenter och medborgare.

Ett partiprogram ska vara principiellt, långsiktigt och hålla över längre tid. För alla de reformer som man vill utföra på kortare tid kan man med fördel skriva ett handlingsprogram som uppdateras vid varje ordinarie kongress.

---

PS. Jag har ju skrivit en bok om socialdemokrati!

Med anledning av det kommande arbetet med att ta fram ett nytt socialdemokratiskt partiprogram tänkte jag passa på att tipsa om den bok jag gav ut för ett gäng år sedan som kan vara läsvärd för de medlemmar och förtroendevalda som vill komma med inspel och bidra till det nya partiprogrammet.

📕 Fredrik Jansson, Gemenskap & skötsamhet: en essä om socialdemokratins väsen (2016)

Min egen bok om socialdemokrati finns att ladda ner gratis som ebok på länken. Om du hellre vill ha den som riktig bok är det billigare att köpa den på Adlibris eller Bokus.

---

Tips för öga och öra

Tips för öga och öra är förslag på exempelvis artiklar, böcker, musik, TV-serier, filmer och så vidare som jag tycker det är värt att tipsa om. Tanken är väl att det ska vara relativt nya tips. Men det kan lika gärna vara något äldre som jag snubblat över.

👁 Otto Bauer’s Theory of Nationalism Is One of Marxism’s Lost Treasures

Intressant artikel om austromarxisten Otto Bauers idéer om nationalism som hade sin grund i det mångkulturella kejsardömet Österrike-Ungern.

👂 Svartmålningen - konsten att missbruka historien

Nytt avsnitt av LO:s historiepodd Vi bygger landet som handlar om hur arbetarerörelsens motståndare försökt svartmåla den med hjälp av historieförfalskning.

👁 En sann demokrat i skärningspunkten mellan liberalism och socialism

Läsvärd recension av Josefin Hägglunds läsvärda avhandling Demokratins stridslinjer: Carl Lindhagen och politikens omvandling, 1896–1923 i läsvärda och återuppståndna Respons.

👁‍🗨 Seeking Social Democracy: A Conversation with Ed Broadbent

I torsdags avled den tidigare partiledaren för de kanadensiska socialdemokraterna NDP, Ed Broadbent vid 87 års ålder. Så sent som i höstas publicerade han boken Seeking Social Democracy: Seven Decades in the Fight for Equality. På länken kan man lyssna på ett samtal om boken.

---

Det var allt för idag. Vi ses nästa vecka. Om det är något är det bara att du höra av dig. Dela gärna nyhetsbrevet med vänner och i dina sociala medier.

Ska det vara påtår? ☕

Fredrik Jansson