💡🛠 Vilka idéer ligger i socialdemokratins intresse?

Vad är skillnaden på ett intresseparti och ett idéparti? Vilken politik ligger i arbetarklassens intresse? Hur kommer det sig att socialdemokratin under sin storhetstid leddes av kulturradikaler?

---

God morgon!

Med tanke på att restriktionerna togs bort i veckan antar jag att vi nu lever i postpandemin. Det känns lite konstigt. Inte minst här i nyhetsbrevet eftersom det är något av ett pandemins barn.

Men idag tänkte jag prata lite om idé kontra intresse.

Vilka idéer ligger i socialdemokratins intresse?

Nu i veckan skrev Joel Stade sin slutreplik i det som varit en lågintensiv debatt om socialdemokratin och konservatismen. Jag vet inte om jag egentligen deltagit i någon debatt. Mitt inlägg var kanske mer av en utvikning – visserligen inspirerad av Joels inlägg – i den långa monolog som är det här nyhetsbrevet.

Men jag tänkte spinna vidare på något som Joel skriver i sitt senaste inlägg. Han skriver i respons till Calle Melins kommentar:

Men jag hävdar att arbetarklassen bör ha en särställning. Dels av strategiska skäl – arbetare som byter från S till SD innebär röster för en högerregering. Dels av identitetsskäl – Socialdemokraterna är ett parti med en historia och en själ och det är något annat än en väljarmaximerande maskin.”

Det här öppnar för en gammal diskussion i socialdemokratin, huruvida partiet är ett intresseparti eller ett idéparti?

I korta drag kan man säga att föreställningen om socialdemokratin som intresseparti emanerar ur det som på medlemskurser i både parti och fack beskrivs så här: fackföreningarna bildade partiet, partiet bildade LO. I det här målas det upp en bild där arbetarrörelsen blir till ett träd med två kraftiga (och flera tunnare) grenar som strävar uppåt mot samma mål. Och att det är arbetarklassen som är rot och stam. Och om man så vill skulle man kunna hävda att intressepartiet har sin grund i en historiematerialistisk samhällssyn.

Idépartiet å sin sida är en föreställning om att det är vissa värden och idéer är det centrala för vad partiet är. Treenigheter som frihet, jämlikhet, solidaritet, och trestegsraketer som politisk, social och ekonomisk demokrati skulle kunna ses som utslag för dessa typiskt socialdemokratiska idéer. Här skulle man kunna säga att det avgörande inte är vem du är utan vad du tror på.

De som positionerat sig som TAN-vänster inom socialdemokratin tenderar att vilja positionera sig som det förra. De tycker som de tycker för att det är så de föreställer sig att arbetarklassen tycker. Och om arbetarklassen är skeptisk till invandring och förespråkare för hårdare straff måste också det socialdemokratiska partiet vara det.

Men att vara ett intresseparti kan inte bara handla om att sätta upp ett vått finger i luften och känna efter hur vinden blåser i opinion och på sociala medier. Att verka i en grupps intressen är inte att göra en opinionsundersökning om vad de tycker i heta ämnen och följa efter. Opinionsundersökningar och reportage i media är bra för mycket. Men specifika och genomtänkta policyförslag kommer man sannolikt inte få om man frågar mannen på gatan.

Man måste ha en vidare blick på samhällets utmaningar, och specifika idéer om vad som är den socialdemokratiska lösningen på samhällsproblemen. Och det blir lite fattigt om man bara hänger upp sig på invandring och kriminalitet.

Det finns ingen som tycker att organiserad brottslighet är okej. De flesta skulle sannolikt också vara överens om att det kan finnas straffskärpningar och brottsbekämpande verktyg som kan vara effektiva för att komma tillrätta med problemet. Men många – åtminstone bland de som skulle kunna tänka sig att rösta på socialdemokratin och faktiskt bor i områden som lider under gängvåldet – skulle nog också säga att det är lika viktigt med förebyggande insatser för att komma tillrätta med återväxten inom gängen. Jag har skrivit om det tidigare i nyhetsbrevet.

Om asylinvandringen varit ett problem – vilket man kan hävda att det var 2015 – så är det knappast det längre. 2020 sökte knappt 13 000 personer asyl i Sverige, 2015 var det 150 000 fler. Det finns en praktisk skillnad om det kommer ett Linköpings kommun eller ett Tidaholms kommun ett år. Ändå är det invandringen som hamnar i förgrunden, snarare än en fungerande integrationspolitik. Språk, utbildning, jobb och bostäder borde vara i fokus, snarare än fantomsmärtorna från 2015. Jag har skrivit om det tidigare i nyhetsbrevet.

För de av oss som tyckte att intresseperspektivet var centralt för socialdemokratin långt innan invandring och kriminalitet började segla upp som viktiga frågor i opinionen blir diskussionen lite tunn. Om man vill vara ett intresseparti för arbetarklassen så finns det många praktiska frågor att ta tag i:

• Trygga anställningar med löner man kan leva på.

• En hållbar arbetsmiljö som är utvecklande och möjliggör ett långt arbetsliv.

• Komma till rätta med arbetsmarknadskriminalitet och skattefusk.

• Socialförsäkringar och pensioner som fungerar som de ska.

• En sjukvård och äldreomsorg som möter behoven.

• En likvärdig skola i världsklass i hela landet och för alla klasser.

• Ett inkluderande kultur- och fritidsliv som ger möjlighet till återhämtning och andlig utveckling.

• Förutsättningar för ett livslångt lärande och yrkesutbildningar.

• En bostadspolitik som innebär att även arbetarklassens barn kan flytta hemifrån.

• Infrastruktursatsningar och en fungerande kollektivtrafik.

Allt det här är sådant som under lång tid har satts på undantag i den praktiska politiken och i samhällsdebatten. Allt det här är också sådant som ligger i arbetarklassens intresse.

Om man läser Johanna Lindell och Lisa Pellings utmärkta bok Det svenska missnöjet som kom förra året så inser man att det finns mycket folk är missnöjda med. Och även om de tenderar att lägga skulden för det de är missnöjda med på invandringen så handlar det ofta om att samhället har dragit sig undan. Där finns mycket för ett arbetarklassens intresseparti att ta tag i.

Människors intressen formar vilka idéer de har. Men idéer formar också vilka intressen människor anser sig ha. Om det enda som basuneras ut är att samhällets alla brister beror på invandring och gängbrottslighet kommer sannolikt människor i större utsträckning anta att de brister de ser i sin vardag beror på det.

Som av en slump lyssnade jag i veckan på ett intressant avsnitt av podden Know Your Enemy som handlade om arbetarklasskonservatism i USA. Det fascinerande var att det fanns mycket där som var besläktat med det skötsamhetsideal som bland annat jag har beskrivit som en bärande del i svensk arbetarrörelse (här kan du ladda ner min bok Gemenskap & skötsamhet gratis som ebok).

Men istället för att vara en källa till kollektiv kamp och samhällsbygge blev skötsamheten en form av individualism (”Jag behöver inte facket, staten, välfärden. Det är bara till för latmaskar som inte kan göra rätt för sig.”). Det här är dock inget som bara beror på att Sverige och USA är olika samhällen med olika traditioner. Stora delar av det som idag beskrivs som konservativ arbetarklass i USA var i tidigare generationer en del av ”the New Deal coalition” som var fackligt anslutna, röstade på Demokraterna och förespråkade välfärdsreformer.

Anledning till förskjutningen finns förmodligen att finna i både materiella och idémässiga förändringar i samhället. Avindustrialisering. Sjunkande facklig organisationsgrad. En politisk diskurs med ”welfare queens” och ”superpredators”. Men att lösningen skulle ligga i att Demokraterna börjar argumentera för abortförbud och rassegregation är det nog få socialdemokrater som tycker. Även om det är positioner som delar av den konservativa amerikanska arbetarklassen förmodligen omfamnar.

För vad menar man med det som Joel Stade kallar ”en historia och en själ”? Är det bara att socialdemokratiska väljare har en viss yrkestillhörighet, eller handlar det också om att faktiskt bygga ett samhälle där även arbetare kan leva ett gott liv?

Socialdemokratin har aldrig bara varit ett intresseparti för arbetarklassen. För vad som är ett klassintresse är betydligt mer komplicerat än vad (vissa) medlemmar i den klassen tycker vid ett givet tillfälle.

Hjalmar Branting och Axel Danielsson, Ernst Wigforss och Gustav Möller, Alva och Gunnar Myrdal, Tage Erlander och Olof Palme. De var ju alla kulturradikaler och demokratiska socialister i samtal och samklang med både sin tid och framtiden. De drev också en politik som var i arbetarklassens intresse även om den inte alltid var exakt det som arbetarklassens medlemmar i samma stund med självklarhet ansåg var det viktigaste för dem.

Utan att samtidigt vara ett idéparti förfaller intressepartiet till att bli ett maktparti som bara söker taburetterna genom att spela på polarisering och tillfälliga opinioner. En socialdemokrati värd namnet måste klara av att skapa en syntes mellan idé och intresse. Vad är annars poängen med det hela? 

Det vore ju kul om fler prenumererade på Nyhetsbrevet Sub Rosa. Det gör man här, helt gratis! Och om du gillar nyhetsbrevet får du gärna dela det i sociala medier.

Tips för öga och öra

Tips för öga och öra är förslag på exempelvis artiklar, böcker, musik, TV-serier, filmer och så vidare som jag tycker det är värt att tipsa om. Tanken är väl att det ska vara relativt nya tips. Men det kan lika gärna vara något äldre som jag snubblat över.

Reflections of Charles Brown (feat. Trummor & Orgel) - Single by Magnus Carlson | Spotify — open.spotify.com

Magnus Carlson har släppt en cover på 60-talslåten Reflections of Charles Brown tillsammans med Trummor & Orgel. En fin meditation över arbete och fritid.

Vänsterns nya opinionssajt söker skribenter! — bygget.media

Det rör på sig i opinionsbildandet till vänster. Bygget är en progressiv politisk plattform för text, bild och ljud. Det är nytt och vi får se vad det blir. Men passa på att skriva upp er för nyhetsbrev och så vidare.

Walter Benjamin | In Our Time on Acast — play.acast.com

BBC:s In Our Time är ett måste om man är intresserad av kunniga och lite nördiga intellektuella samtal. I det senaste avsnittet diskuterar Melvyn Bragg och hans gäster filosofen och kritikern Walter Benjamin (1892-1940).

Det var allt för idag. Vi ses nästa vecka. Om det är något är det bara att du höra av dig. Om någon vidarebefordrat nyhetsbrevet till dig går det bra att skriva upp dig här. Dela gärna nyhetsbrevet med vänner och i dina sociala medier.

Påtår?

Fredrik Jansson