đĄđ Vilka idĂ©er ligger i socialdemokratins intresse?
Vad Àr skillnaden pÄ ett intresseparti och ett idéparti? Vilken politik ligger i arbetarklassens intresse? Hur kommer det sig att socialdemokratin under sin storhetstid leddes av kulturradikaler?
God morgon!
Med tanke pÄ att restriktionerna togs bort i veckan antar jag att vi nu lever i postpandemin. Det kÀnns lite konstigt. Inte minst hÀr i nyhetsbrevet eftersom det Àr nÄgot av ett pandemins barn.
Men idag tÀnkte jag prata lite om idé kontra intresse.
Vilka idéer ligger i socialdemokratins intresse?
Nu i veckan skrev Joel Stade sin slutreplik i det som varit en lĂ„gintensiv debatt om socialdemokratin och konservatismen. Jag vet inte om jag egentligen deltagit i nĂ„gon debatt. Mitt inlĂ€gg var kanske mer av en utvikning â visserligen inspirerad av Joels inlĂ€gg â i den lĂ„nga monolog som Ă€r det hĂ€r nyhetsbrevet.
Men jag tÀnkte spinna vidare pÄ nÄgot som Joel skriver i sitt senaste inlÀgg. Han skriver i respons till Calle Melins kommentar:
Men jag hĂ€vdar att arbetarklassen bör ha en sĂ€rstĂ€llning. Dels av strategiska skĂ€l â arbetare som byter frĂ„n S till SD innebĂ€r röster för en högerregering. Dels av identitetsskĂ€l â Socialdemokraterna Ă€r ett parti med en historia och en sjĂ€l och det Ă€r nĂ„got annat Ă€n en vĂ€ljarmaximerande maskin.â
Det hÀr öppnar för en gammal diskussion i socialdemokratin, huruvida partiet Àr ett intresseparti eller ett idéparti?
I korta drag kan man sÀga att förestÀllningen om socialdemokratin som intresseparti emanerar ur det som pÄ medlemskurser i bÄde parti och fack beskrivs sÄ hÀr: fackföreningarna bildade partiet, partiet bildade LO. I det hÀr mÄlas det upp en bild dÀr arbetarrörelsen blir till ett trÀd med tvÄ kraftiga (och flera tunnare) grenar som strÀvar uppÄt mot samma mÄl. Och att det Àr arbetarklassen som Àr rot och stam. Och om man sÄ vill skulle man kunna hÀvda att intressepartiet har sin grund i en historiematerialistisk samhÀllssyn.
Idépartiet Ä sin sida Àr en förestÀllning om att det Àr vissa vÀrden och idéer Àr det centrala för vad partiet Àr. Treenigheter som frihet, jÀmlikhet, solidaritet, och trestegsraketer som politisk, social och ekonomisk demokrati skulle kunna ses som utslag för dessa typiskt socialdemokratiska idéer. HÀr skulle man kunna sÀga att det avgörande inte Àr vem du Àr utan vad du tror pÄ.
De som positionerat sig som TAN-vÀnster inom socialdemokratin tenderar att vilja positionera sig som det förra. De tycker som de tycker för att det Àr sÄ de förestÀller sig att arbetarklassen tycker. Och om arbetarklassen Àr skeptisk till invandring och föresprÄkare för hÄrdare straff mÄste ocksÄ det socialdemokratiska partiet vara det.
Men att vara ett intresseparti kan inte bara handla om att sÀtta upp ett vÄtt finger i luften och kÀnna efter hur vinden blÄser i opinion och pÄ sociala medier. Att verka i en grupps intressen Àr inte att göra en opinionsundersökning om vad de tycker i heta Àmnen och följa efter. Opinionsundersökningar och reportage i media Àr bra för mycket. Men specifika och genomtÀnkta policyförslag kommer man sannolikt inte fÄ om man frÄgar mannen pÄ gatan.
Man mÄste ha en vidare blick pÄ samhÀllets utmaningar, och specifika idéer om vad som Àr den socialdemokratiska lösningen pÄ samhÀllsproblemen. Och det blir lite fattigt om man bara hÀnger upp sig pÄ invandring och kriminalitet.
Det finns ingen som tycker att organiserad brottslighet Ă€r okej. De flesta skulle sannolikt ocksĂ„ vara överens om att det kan finnas straffskĂ€rpningar och brottsbekĂ€mpande verktyg som kan vara effektiva för att komma tillrĂ€tta med problemet. Men mĂ„nga â Ă„tminstone bland de som skulle kunna tĂ€nka sig att rösta pĂ„ socialdemokratin och faktiskt bor i omrĂ„den som lider under gĂ€ngvĂ„ldet â skulle nog ocksĂ„ sĂ€ga att det Ă€r lika viktigt med förebyggande insatser för att komma tillrĂ€tta med Ă„tervĂ€xten inom gĂ€ngen. Jag har skrivit om det tidigare i nyhetsbrevet.
Om asylinvandringen varit ett problem â vilket man kan hĂ€vda att det var 2015 â sĂ„ Ă€r det knappast det lĂ€ngre. 2020 sökte knappt 13 000 personer asyl i Sverige, 2015 var det 150 000 fler. Det finns en praktisk skillnad om det kommer ett Linköpings kommun eller ett Tidaholms kommun ett Ă„r. ĂndĂ„ Ă€r det invandringen som hamnar i förgrunden, snarare Ă€n en fungerande integrationspolitik. SprĂ„k, utbildning, jobb och bostĂ€der borde vara i fokus, snarare Ă€n fantomsmĂ€rtorna frĂ„n 2015. Jag har skrivit om det tidigare i nyhetsbrevet.
För de av oss som tyckte att intresseperspektivet var centralt för socialdemokratin lÄngt innan invandring och kriminalitet började segla upp som viktiga frÄgor i opinionen blir diskussionen lite tunn. Om man vill vara ett intresseparti för arbetarklassen sÄ finns det mÄnga praktiska frÄgor att ta tag i:
Trygga anstÀllningar med löner man kan leva pÄ.
En hÄllbar arbetsmiljö som Àr utvecklande och möjliggör ett lÄngt arbetsliv.
Komma till rÀtta med arbetsmarknadskriminalitet och skattefusk.
SocialförsÀkringar och pensioner som fungerar som de ska.
En sjukvÄrd och Àldreomsorg som möter behoven.
En likvÀrdig skola i vÀrldsklass i hela landet och för alla klasser.
Ett inkluderande kultur- och fritidsliv som ger möjlighet till ÄterhÀmtning och andlig utveckling.
FörutsÀttningar för ett livslÄngt lÀrande och yrkesutbildningar.
En bostadspolitik som innebÀr att Àven arbetarklassens barn kan flytta hemifrÄn.
Infrastruktursatsningar och en fungerande kollektivtrafik.
Allt det hÀr Àr sÄdant som under lÄng tid har satts pÄ undantag i den praktiska politiken och i samhÀllsdebatten. Allt det hÀr Àr ocksÄ sÄdant som ligger i arbetarklassens intresse.
Om man lÀser Johanna Lindell och Lisa Pellings utmÀrkta bok Det svenska missnöjet som kom förra Äret sÄ inser man att det finns mycket folk Àr missnöjda med. Och Àven om de tenderar att lÀgga skulden för det de Àr missnöjda med pÄ invandringen sÄ handlar det ofta om att samhÀllet har dragit sig undan. DÀr finns mycket för ett arbetarklassens intresseparti att ta tag i.
MÀnniskors intressen formar vilka idéer de har. Men idéer formar ocksÄ vilka intressen mÀnniskor anser sig ha. Om det enda som basuneras ut Àr att samhÀllets alla brister beror pÄ invandring och gÀngbrottslighet kommer sannolikt mÀnniskor i större utstrÀckning anta att de brister de ser i sin vardag beror pÄ det.
Som av en slump lyssnade jag i veckan pÄ ett intressant avsnitt av podden Know Your Enemy som handlade om arbetarklasskonservatism i USA. Det fascinerande var att det fanns mycket dÀr som var beslÀktat med det skötsamhetsideal som bland annat jag har beskrivit som en bÀrande del i svensk arbetarrörelse (hÀr kan du ladda ner min bok Gemenskap & skötsamhet gratis som ebok).
Men istĂ€llet för att vara en kĂ€lla till kollektiv kamp och samhĂ€llsbygge blev skötsamheten en form av individualism (âJag behöver inte facket, staten, vĂ€lfĂ€rden. Det Ă€r bara till för latmaskar som inte kan göra rĂ€tt för sig.â). Det hĂ€r Ă€r dock inget som bara beror pĂ„ att Sverige och USA Ă€r olika samhĂ€llen med olika traditioner. Stora delar av det som idag beskrivs som konservativ arbetarklass i USA var i tidigare generationer en del av âthe New Deal coalitionâ som var fackligt anslutna, röstade pĂ„ Demokraterna och föresprĂ„kade vĂ€lfĂ€rdsreformer.
Anledning till förskjutningen finns förmodligen att finna i bĂ„de materiella och idĂ©mĂ€ssiga förĂ€ndringar i samhĂ€llet. Avindustrialisering. Sjunkande facklig organisationsgrad. En politisk diskurs med âwelfare queensâ och âsuperpredatorsâ. Men att lösningen skulle ligga i att Demokraterna börjar argumentera för abortförbud och rassegregation Ă€r det nog fĂ„ socialdemokrater som tycker. Ăven om det Ă€r positioner som delar av den konservativa amerikanska arbetarklassen förmodligen omfamnar.
För vad menar man med det som Joel Stade kallar âen historia och en sjĂ€lâ? Ăr det bara att socialdemokratiska vĂ€ljare har en viss yrkestillhörighet, eller handlar det ocksĂ„ om att faktiskt bygga ett samhĂ€lle dĂ€r Ă€ven arbetare kan leva ett gott liv?
Socialdemokratin har aldrig bara varit ett intresseparti för arbetarklassen. För vad som Àr ett klassintresse Àr betydligt mer komplicerat Àn vad (vissa) medlemmar i den klassen tycker vid ett givet tillfÀlle.
Hjalmar Branting och Axel Danielsson, Ernst Wigforss och Gustav Möller, Alva och Gunnar Myrdal, Tage Erlander och Olof Palme. De var ju alla kulturradikaler och demokratiska socialister i samtal och samklang med bÄde sin tid och framtiden. De drev ocksÄ en politik som var i arbetarklassens intresse Àven om den inte alltid var exakt det som arbetarklassens medlemmar i samma stund med sjÀlvklarhet ansÄg var det viktigaste för dem.
Utan att samtidigt vara ett idĂ©parti förfaller intressepartiet till att bli ett maktparti som bara söker taburetterna genom att spela pĂ„ polarisering och tillfĂ€lliga opinioner. En socialdemokrati vĂ€rd namnet mĂ„ste klara av att skapa en syntes mellan idĂ© och intresse. Vad Ă€r annars poĂ€ngen med det hela?Â
Tips för öga och öra
Tips för öga och öra Àr förslag pÄ exempelvis artiklar, böcker, musik, TV-serier, filmer och sÄ vidare som jag tycker det Àr vÀrt att tipsa om. Tanken Àr vÀl att det ska vara relativt nya tips. Men det kan lika gÀrna vara nÄgot Àldre som jag snubblat över.
Reflections of Charles Brown (feat. Trummor & Orgel) - Single by Magnus Carlson | Spotify â open.spotify.com
Magnus Carlson har slÀppt en cover pÄ 60-talslÄten Reflections of Charles Brown tillsammans med Trummor & Orgel. En fin meditation över arbete och fritid.
VĂ€nsterns nya opinionssajt söker skribenter! â bygget.media
Det rör pÄ sig i opinionsbildandet till vÀnster. Bygget Àr en progressiv politisk plattform för text, bild och ljud. Det Àr nytt och vi fÄr se vad det blir. Men passa pÄ att skriva upp er för nyhetsbrev och sÄ vidare.
Walter Benjamin | In Our Time on Acast â play.acast.com
BBC:s In Our Time Àr ett mÄste om man Àr intresserad av kunniga och lite nördiga intellektuella samtal. I det senaste avsnittet diskuterar Melvyn Bragg och hans gÀster filosofen och kritikern Walter Benjamin (1892-1940).
Det var allt för idag. Vi ses nÀsta vecka. Om det Àr nÄgot Àr det bara att du höra av dig. Om nÄgon vidarebefordrat nyhetsbrevet till dig gÄr det bra att skriva upp dig hÀr. Dela gÀrna nyhetsbrevet med vÀnner och i dina sociala medier.
PÄtÄr?
Fredrik Jansson