đ¶ Varför ska kidsen tro pĂ„ demokratin?
Vad Àr demokrati idag? Kan Dals-Ed jÀmföra sig med Dubai? Tycker vi inte ungefÀr som ungdomarna?
God morgon!
Februari. NÀr jag tittar ut verkar vintern vara över. Dock utan att vÄren givit sig till kÀnna. Vi lever i limbo mellan död och pÄnyttfödelse.
Idag ska jag prata lite om varför demokratin inte kan tas för given.
Varför ska kidsen tro pÄ demokratin?
Nu i veckan kom Ungdomsbarometerns generationsrapport 2024. Ett försök att ta tempen pĂ„ vad Generation Z (födda cirka 1996â2010, fast med fokus pĂ„ de som Ă€r födda cirka 1999â2008) tycker om samhĂ€llet. Det Ă€r kanske inte jĂ€ttemycket som skiljer frĂ„n den valanalys som man slĂ€ppte hösten 2022 (jag skrev om den hĂ€r). Men det finns Ă€ndĂ„ en del intressanta trĂ„dar att dra i.
NĂ„got som fĂ„tt en del uppmĂ€rksamhet efter att rapporten slĂ€pptes Ă€r att mĂ„nga unga (19 procent av killar och sju procent av tjejer) inte delar Ă„sikten att âdemokrati i alla lĂ€gen Ă€r det bĂ€sta systemet för att styra samhĂ€lletâ. Och det kan man ju se som problematiskt. Inte minst med tanke pĂ„ att siffran pĂ„ totalen ökat frĂ„n Ă„tta till 13 procent sedan 2021.
Men varför ska ungdomarna med sjÀlvklarhet vara demokratiföresprÄkare?
Det kan givetvis framstÄ som en konstig frÄgestÀllning i ett samhÀlle dÀr demokrati gÀrna framstÀlls som nÄgon form av överideologi. Men vad menar vi med demokrati och vilka Àr alternativen som dykt upp pÄ radarn?
NÀr vi talar om demokrati idag handlar det i vÀldigt stor utstrÀckning om att vÀlja politiker en gÄng var fjÀrde Är. Men vi vÀljer i allt mindre utstrÀckning politiker för att de ska förÀndra samhÀllet i en riktning som vi kÀnner Àr önskvÀrd. I stÀllet för att vÀlja samhÀllsreformatorer handlar den samtida politiken i stor utstrÀckning om att vÀlja politiker som ska hantera uppkomna kriser, och om att se till att blockera en alternativ uppsÀttning politiker. Demokrati har blivit synonymt med att göra det minst dÄliga valet.
Vid sidan av val var fjÀrde Är kan man möjligen se demokratin som en uppsÀttning rÀttigheter och skyldigheter vi som samhÀllsmedlemmar har i relation till staten. Men det Àr i bÀsta fall. Det Àr sannolikt mÄnga som ser hur dessa rÀttigheter eroderas av de politiker som valts med hÀnvisning till diverse kriser som hotar samhÀllslugnet. Oavsett om det Àr frÀmmande makt, terrorister eller organiserad brottslighet. Och sannolikt Àr mÄnga helt okej med den erosionen.
VĂ„r del av vĂ€rlden â oavsett om vi definierar den som vĂ€stvĂ€rlden, VĂ€steuropa eller Norden â har över det senaste seklet tagit pĂ„ sig ledartröjan nĂ€r det gĂ€ller frĂ„gan om demokrati. Inte sĂ€llan i kombination med en stark ekonomisk tillvĂ€xt som kunnat komma breda folklager till godo genom höjda reallöner och en generell vĂ€lfĂ€rd.
Det Àr inte sjÀlvklart lÀngre. KÀnslan av att vara del av ett samhÀlle pÄ dekis Àr nog nÀrvarande hos mÄnga. Den dÀr demokratin (som ÀndÄ en hyfsat stor del av ungdomarna tycker Àr det bÀsta systemet) levererar inte lÀngre som den en gÄng gjorde. Kvar blir valet av politiska eliter (som inte klarar av att göra sÀrskilt mycket) och rÀttigheter som urholkas. Det Àr en dystopisk liberal demokrati som finns kvar nÀr demokratin töms pÄ optimism och utopism.
Men vad skulle alternativet vara? Inte minst för mĂ„nga som Ă€r unga Ă€r det sannolikt sĂ„ att idĂ©n om âthe political strongmanâ har varit starkt nĂ€rvarande i deras liv. Det kan givetvis vara sĂ„ att det handlar om politiker som Trump, OrbĂĄn, Putin, Bolsonaro och ErdoÄan. Förvisso gamla gubbar. Men Ă€ndĂ„ gubbar som ger uttryck för en politisk vision. LĂ„t vara en auktoritĂ€rt nationalkonservativ vision. Men Ă€ndĂ„ en vision.
Men det kan sannolikt i lika stor utstrÀckning handla om Gulfstater som Dubai och Qatar som kombinerar en framstegsvision och synlig rikedom med auktoritÀrt styre och lÄg brottslighet. Alltihopa upphajpat genom sportswashing och semestrande fotbollsspelare och influencers. Vem behöver demokrati om det Àr solsken, ingen inkomstskatt, och rent och tryggt pÄ gatorna?
Demokratin mÄste fyllas med nÄgonting för att vara vÀrd att försvara. Den mÄste vara nÄgot mer Àn allmÀnna val och politiskt kÀbbel för att tÀnda en eld i bröstet pÄ medborgarna.
SĂ„ Ă€r det inte idag. Och det speglas i Generationsrapporten. 56 procent av unga delar Ă„sikten att âpolitikerna inte kan lösa problemen som finns i Sverigeâ. Och det Ă€r inte sĂ„ konstigt nĂ€r man betraktar de samhĂ€llsfrĂ„gor som ungdomar tycker Ă€r viktigast.
NÀr de bara fÄr vÀlja en frÄga Àr topplistan som följer: miljö- och klimatfrÄgor; ökade resurser till polisen och brottsbekÀmpning; ökade resurser till sjukvÄrd och omsorg; ökade resurser till skolan; och förbÀttrad integration.
NÀr det finns möjlighet till flera svar blir topplistan: ökade resurser till sjukvÄrd och omsorg; ökade resurser till skolan; miljö- och klimatfrÄgor; ökade resurser till polisen och brottsbekÀmpning; och ökad jÀmstÀlldhet mellan könen.
Man Àr nog inte helt ute och cyklar om man kÀnner att vÄra politiker har misslyckats med att leverera resultat pÄ dessa punkter.
Det finns sÄdant som tyder pÄ att ungdomsgenerationen har gÄtt till höger nÀr man ser hur de prioriterar den lilla vÀrlden med nÀra familjeband och den egna ekonomin. Det gick ocksÄ att se nÀr Ungdomsbarometern för ett drygt Är sedan gjorde sin valanalys. Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna hade egen majoritet bland förstagÄngsvÀljarna 2022.
Men nÀr vi ser pÄ de frÄgor som hamnar i topp nÀr man frÄgar ungdomar Àr det inte lika sjÀlvklart att det Àr högerÄsikter som ger sig tillkÀnna. Det Àr snarare en uppgivenhet med en politisk oförmÄga att komma till rÀtta med de samhÀllsproblem de unga ser runt om sig. Och som de sett i hela sina liv.
Visst kan vi bli chockerade över att sÄ mÄnga unga Àr tveksamma till att demokratin Àr det bÀsta sÀttet att lösa de samhÀllsproblem de ser. Men Àr vi inte ganska mÄnga som ser samma problem som de unga och alltmer ifrÄgasÀtter om det finns en verklig vilja till samhÀllsförÀndring och förbÀttring hos vÄra folkvalda politiker?
Vi kanske inte i samma utstrÀckning tror pÄ att starka mÀn ska rÀdda oss, oavsett om det beror pÄ att vi Àr Àldre och visare eller om det bara beror pÄ att vi Àr indoktrinerade i idén om att demokrati Àr det bÀsta. Men pudelns kÀrna Àr vÀl att vi lite till mans kÀnner en vÀxande hopplöshet om sakernas tillstÄnd.
Demokratin mÄste fyllas med hopp, optimism och reformer för att tÀnda elden i vÄra bröst. Det rÀcker inte med att vi fÄr vÀlja mellan politiska eliter som inget vill.
Tips för öga och öra
Tips för öga och öra Àr förslag pÄ exempelvis artiklar, böcker, musik, TV-serier, filmer och sÄ vidare som jag tycker det Àr vÀrt att tipsa om. Tanken Àr vÀl att det ska vara relativt nya tips. Men det kan lika gÀrna vara nÄgot Àldre som jag snubblat över.
đ DDR bortom muren: Ăsttyskland 1949-90
Journalisten och historikern Katja Hoyer har skrivit en fantastisk historik över Ăsttyskland dĂ€r det storpolitiska blandas med helt vanliga mĂ€nniskors individuella erfarenheter och öden. Allt var inte Berlinmuren, brunkol och brist pĂ„ varor och resurser. Det var ocksĂ„ semesterresor, social rörlighet och stolthet över samhĂ€llsutvecklingen. Allt i ett land som inte lĂ€ngre existerar.
đ Socialisme ou Barbarie archive
En sida som samlar översÀttningar av texter ur den klassiska franska frihetligt socialistiska tidskriften Socialisme ou barbarie som gavs ut perioden 1949-1965.
Det var allt för idag. Vi ses nÀsta vecka. Om det Àr nÄgot Àr det bara att du höra av dig. Dela gÀrna nyhetsbrevet med vÀnner och i dina sociala medier.
Ska det vara pĂ„tĂ„r? â
Fredrik Jansson