💸 Varför köper vi inte ut friskolorna?

Vad tycker svenskarna om profitdrift i skolan? Varför blir det bara halvmesyrer från politikerna när de ska rätta till problemen? Är det egentligen så dyrt att köpa ut välfärdsprofitörerna ur skolan?

God morgon!

Jag tjatar lite. Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap har en kampanj fram till 1 maj 2024 där lokalorganisationer som blir medlemmar får Klass i rörelse som bonusbok. Medlemsavgiften för lokalorganisationer är 400 kronor per år. Så om exempelvis din partiförening eller fackklubb skulle vara intresserad är ni välkomna. Klicka på knappen och läs mer.

Idag tänkte jag prata lite om profitdriften i skolan.

---

Varför köper vi inte ut friskolorna?

Vi kan börja med det självklara. Svenskarna gillar inte profitdriften i friskolorna. I SOM-institutets undersökning 2022 ansåg 68 procent att vinstutdelning inte ska tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg. Det är det högsta stödet för ett avskaffade som uppmätts av SOM-institutet. Men så länge man ställt frågan har det funnits en stabil majoritet bland svenskarna för en profitfri skola.

Man kan givetvis fråga sig varför så lite händer när så många är för en skola utan riskkapitalister och andra charlataner? Man skulle nog med visst fog kunna hävda att det beror på att banden mellan politiker och friskoleprofitörer är för tajta. Att det är ett utslag för korruption i det svenska folkhemmets ruiner.

Det kanske inte är korruption i sin mest råa form där pengar byter händer i utbyte mot politiska beslut. Men nog finns det ett nepotistiskt drag när politiker och tjänstemän rör sig mellan å ena sidan offentliga uppdrag och tjänster och å andra sidan uppdrag och tjänster i och för skolkoncerner. Det finns ymnighetshorn som väntar när samhällstjänsten är över för den som sitter stilla i båten och inte hotar profiten.

Det kan givetvis också handla om att politiker är rädda för hur föräldrar med barn i dessa skolor skulle reagera. Man skulle väl kunna tänka sig att de faktiskt inte skulle reagera särskilt mycket alls eftersom det antagligen är få som sätter sina barn i skolor för att deras skolpeng ska göda riskkapitalister.

Men som alltid i samtiden så ligger migration och invandring som en våt filt över debatten. Om skolval och friskolor används som ett verktyg för det som på amerikanska kallas ”white flight” riskerar också frågan att vapeniseras i kulturkriget.

Sannolikt både och.

Senast profiten i friskolesektorn var uppe på dagordningen var när det blev officiellt att fastighetskapitalisten Roger Akelius genom sin stiftelse skulle köpa den gamle gummifabrikören Rune Anderssons (egentligen Mellby Gårds) aktieinnehav i friskolekoncernen Academedia.

Bara för att synliggöra vilken jätte det handlar om kan det vara på sin plats att påpeka att Academedias skolor har över 180 000 elever, över 18 000 anställda och delade i höstas ut 185 miljoner kronor i aktieutdelning till ägarna. Mellby Gård äger en ordentlig post av Academedia. Men 60 procent ägs av okända utländska ägare. För det är så det fungerar i den svenska skolan.

Affären blev dock aldrig av när det visade sig Akelius var typen ”rik skön kille” som ville göra upp med den samlade pedagogiska erfarenheten i mänsklighetens historia för att han snickrat ihop en egen pedagogik, på sikt införa terminsavgifter och framför allt stoppa aktieutdelningen i koncernen.

För systemprofitörerna var det att gå för långt. Mellby Gård behåller sitt innehav och verksamheten kan fortgå som vanligt. Med profit till profitörerna.

Det här är som sagt något som inte är särskilt populärt hos svenska folket. Men vad finns det då för förslag för att komma åt problemet. Socialdemokraterna har genom åren lanserat ett antal halvmesyrer för att göra något åt saken.

2006 tillkom bolagsformen ”aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning” på socialdemokratiskt initiativ med syftet att användas av företag i välfärdssektorn. Det blev inte så mycket av det. Dels för att den moderatledda alliansen tog över regeringsmakten på hösten samma år. Men framför allt för att det inte fanns något intresse bland välfärdskapitalisterna för vinstbegränsning.

Hösten 2016 lämnade regeringens utredare Ilmar Reepalu över sitt betänkande gällande Välfärdsutredningen. Även här fanns idéer om vinstbegränsningar (men inte vinstförbud). Det var dock inte helt självklart hur man skulle gå vidare med den ganska opedagogiska förslaget. Och sedan dränktes den i det strax i januariavtalet med Centerpartiet och Liberalerna.

Nu senaste gjorde Socialdemokraterna ett utspel om att man vill begränsa storleken på hur stora skolkoncerner ska kunna vara. Gott så. Men varför ständigt detta begränsande? Hur skulle det vara med ett ordentligt förbud?

Varför inte föreslå att staten köper ut friskolorna? Att bara säga att det räcker nu, vi tar den ekonomiska smällen för att bli av med den här surdegen en gång för alla. Och i samband med det förbjuda skolor som drivs i bolagsform och reformera skolpengssystemet.

Personligen hade jag helst sett att vi förstatligar hela skolväsendet. Men om några strängt reglerade stiftelser och kooperativ är priset jag måste betala för att vi ska slippa läsa om svenska skolor på börssidorna så kan jag ta det.  

Det sägs att det skulle kosta 20 miljarder kronor att köpa ut friskolorna. 20 miljarder är mycket pengar. Men det är inte så mycket pengar. Faktum är att vi skulle kunna gå upp till 30 miljarder och ändå bara ha nått ett halvt elstöd.

Samtidigt kan vi konstatera att skolkoncernerna täljer guld med smörkniv. Bara de fyra största koncernerna - Academedia, Engelska Skolan, Thorengruppen och Kunskapsskolan – gjorde under femårsperioden 2017–2021 en sammanlagd vinst på 4,6 miljarder kronor. Pengar som skulle kunna komma undervisningen till godo.

Svenska folket vet att det rådande skolsystemet är trasigt. Det beror inte bara på friskolorna. Vi ska inte blunda för att politiker gärna pratar om satsningar på välfärden när pengarna inte ens räcker för att täcka normala uppräkningar av verksamheternas kostnader. Vi har ett system med orimligt stora krav på dokumentering som tar resurser från det som borde vara centralt i skolan, undervisningen. Det är reella problem som är delvis skilda från frågan om profitdriften. Men friskolorna är ett av skälen.

Är det inte dags att bara dra av plåstret och börja bygga en skola som faktiskt fungerar? Där eleverna lär sig vad de ska. Där lärare får vara lärare. Där det finns stödfunktioner och skolbibliotek. Där våra skattepengar går till verksamheten. Det är bara en tanke.

---

Tips för öga och öra

Tips för öga och öra är förslag på exempelvis artiklar, böcker, musik, TV-serier, filmer och så vidare som jag tycker det är värt att tipsa om. Tanken är väl att det ska vara relativt nya tips. Men det kan lika gärna vara något äldre som jag snubblat över.

👁‍🗨 Shôgun

När jag var tio år visade Sveriges Television tv-serien Shogun från 1980 för första gången. När jag var 17 år visades den i repris. Däremellan någonstans läste jag James Clavells roman. Nu har Disney+ börjat visa en nyinspelning av historien om Anjin-San, den engelske lotsen John Blackthorne som blev samuraj i Japan i början av 1600-talet. De första avsnitten är väldigt lovande.

👂 American Elections: 1800

Min favoritpodd Past Present Future har påbörjat en temaserie om amerikanska presidentval genom historien. I det första avsnittet diskuteras valet år 1800 mellan Thomas Jefferson och John Adams.

👁 Parties and Movements

Läsvärt diskussion i amerikanska vänstertidskriften Dissent om de utmaningar vänstern står inför organisatoriskt i olika delar av världen.

---

Det var allt för idag. Vi ses nästa vecka. Om det är något är det bara att du höra av dig. Dela gärna nyhetsbrevet med vänner och i dina sociala medier.

Ska det vara påtår? ☕

Fredrik Jansson