🏮 Var blev ni av ljuva drömmar?

Håller riksdagens socialistiska partier på att lägga socialismen åt sidan? Hur ska man föreställa sig och sätta ord på en demokratisk socialism? Vad gör vi för att röra oss närmare en sådan socialism?

God morgon!

Förutom en liten smygstart på jobbet i fredags har det varit ett lagom långt och avslappnat påsklov med några dagar i Paris. Jag missade Hammarbys hemmapremiär förra helgen (men det gick ju bra ändå). Och idag är det bortamatch mot Malmö. Det går förhoppningsvis bra det också (jag har varit med för länge för att köpa det här med att vissa lag kommer att jogga hem Allsvenskan). 💚🤍

Idag ska jag prata lite om den undanflyende socialismen.

---

Var blev ni av ljuva drömmar?

”Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare jord
Ett nytt sätt att leva? Var det bara tomma ord?”

Det där med att sätta ord på drömmarna är något som är aktuellt det närmaste året. Redan i maj ska Vänsterpartiet anta ett nytt partiprogram. Och kritiken har inte låtit vänta på sig. I veckan var det en större artikel i Dagens Nyheter där det talades om internt uppror på grund av att förslaget till program nästan helt är rensat på begrepp som kapitalism och socialism. Begrepp som man ändå måste säga är ganska viktiga för ett socialistiskt parti.

I en läsvärd ledare i Vänsterpartiet närstående Flamman konstaterar dock chefredaktören Leonidas Aretakis att det stora problemet med förslaget inte nödvändigtvis är frånvaron av marxistiska värdeord, utan att ”dunkelt sagt är dunkelt tänkt” och att det saknas ”en egen vision om vad socialismen innebär i dag.”

I maj nästa år ska sedan Socialdemokraterna anta ett nytt partiprogram. Och kanske är det för tidigt att sia om vart det programmet ska ta vägen? Men de faktum att partiet hänvisar till de rapporter som gjorts för den kommande samhällsanalysen som studieunderlag, och det brev som huvudsekreteraren Hans Dahlgren skrivit på partiets hemsida gör ju inte att man känner att någon visionär definition av socialismen står på dagordningen där heller.

Om det nu inte är så att Dahlgren tänker att det ”som skiljer socialdemokratin från alla andra partier” är det som hans föregångare Axel Danielsson tänkte sig när det första partiprogrammet skrevs 1897:

”Socialdemokratin skiljer sig från andra politiska partier därigenom, att den vill helt omdana det borgerliga samhällets ekonomiska organisation och genomföra arbetareklassens sociala frigörelse, till betryggande och utveckling af den andliga och materiella kulturen.”

Vi lever inte i en tid där det är lätt att drömma om framtiden, att se något bortom kapitalismens grottekvarn. Faktum är att det verkar vara svårt för vissa att överhuvudtaget se den allomvarande kapitalismen.

Det är inte heller kapitalismen och produktivkrafternas utveckling som Dahlgren lyfter fram när han skriver om behovet av ett nytt program. I stället är det vem som kan tänkas vara president i USA, Putins imperialism, och att svensk borgerlighet samverkar med Sverigedemokraterna som lyfts fram. Som om det är dagspolitik och specifika valresultat som är avgörande för en socialdemokratisk vision om framtiden?

Och i precis denna tid ska de två partierna i Sveriges riksdag som står på en socialistisk grund alltså anta de program där det ska sättas ord på dessa drömmar om framtiden, utan att det verkar finnas någon egentlig vilja att göra det.

Kan det vara så att Sverige lagom till nästa val riskerar att stå helt fritt från riksdagspartier som ens försöker formulera en idé om ett kvalitativt annorlunda samhälle?

Man kan absolut hävda att partiprogram är något oviktigt. Knappt mer än valpamfletter. Ingen bryr väl sig om vad Vänsterpartiet eller Socialdemokraterna tycker om socialismen? Det är ingenting som kommer realiseras, och de hittillsvarande formuleringarna har ändå bara reducerats till dekorativa plymer.

Men samtidigt skulle jag hävda att det är något vi måste göra. Vi måste försöka sätta ord på det som är svårt att se. Vi måste göra det för att hålla drömmen vid liv.

Men vad är då socialismen?

Det är inte en helt lätt fråga att svara på. Eller snarare, det är en fråga med många olika svar. Men det handlar om begrepp som frihet och jämlikhet, demokrati och makt, plan och marknad. Och hur de förhåller sig till varandra.

För mig är socialismen en process. Det är kanske tråkigt att skriva. Men jag tror inte att det kommer finns ett nyckelfärdigt socialistiskt lyckorike redo att ta i bruk. Samhällen kan vara mer eller mindre socialistiska (och patriarkala och kapitalistiska). Och man kan ha kommit olika långt i olika delar av samhället.

För mig är också demokratin som överordnad princip central för min syn på socialismen. Alla mellanmänskliga relationer ska präglas av ett demokratiskt beslutsfattande och ansvarsutkrävande. Det betyder inte att all maktutövning måste vara direktdemokratisk. Men alla som påverkas av ett beslut måste kunna utkräva ansvar från de representanter som utsetts för att fatta besluten. Oavsett om det är politiker i kommunen, chefen på jobbet, eller föräldern i familjen.

Jag tror också att ett jämlikt samhälle är en förutsättning för människans frihet. Vi har alla grundläggande behov som mat i magen, tak över huvudet, kläder på kroppen. Att känna trygghet i att dessa behov alltid kommer vara tillgodosedda. Men vi ska inte bara överleva, vi ska leva också. Vi ska ha förutsättningar att bidra till samhället på ett sätt som både speglar samhällets behov och våra egna önskningar. I ett jämlikt samhälle är alla friare eftersom makten är jämlikt fördelad.

Vad gäller plan och marknad är jag inte så övertygad om att det är frågan om antingen eller. Det är mer en fråga om medel för att allokera nyttigheter. Och där kan medlen skilja sig mellan olika nyttigheter. Huvudsaken är det andra, är det demokratiskt och jämlikt samhälle? Kommer nyttigheterna alla till del efter de behov och önskningar de har?

Kort sagt, för mig är socialism en idé om att vi gemensamt genom demokratiska beslut verkar för att skapa ett samhälle där allas behov är tillfredsställda och där var och en är fri att förverkliga sig själv. Och att vi bygger det samhälle sten för sten.

Det kan verka utopiskt i ett samhälle där makten är ojämlikt och hierarkiskt fördelad och där det är svårt att se alternativ. Men precis så svårt och enkelt är det.

Alldeles oavsett vad som beslutas på kongresser är jag socialist. Jag kommer fortsätta att hävda att de socialistiska idéerna är centrala för en arbetarrörelse som vill något mer än att vinna ett eller annat val. Vi får kanske göra som Hasse och Tage skrev i Monica Zetterlunds sång i föreställningen Svea Hund 1976:

”Vi som satts att leva i besvikelsens epok
Ja, vad gör vi nu? Vad ska vi tala på för språk?
Ett sätt är att även om det blåser lite kallt
Tro på det vi trodde på – trots allt!

Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare jord
Ett nytt sätt att leva? Var det bara tomma ord?
Var är han nu, våra frihetsdrömmars junker Morgonröd?
Han rör ju på sig, så han är nog inte riktigt död”

---

Tips för öga och öra

Tips för öga och öra är förslag på exempelvis artiklar, böcker, musik, TV-serier, filmer och så vidare som jag tycker det är värt att tipsa om. Tanken är väl att det ska vara relativt nya tips. Men det kan lika gärna vara något äldre som jag snubblat över.

👂 Amaltheadådet - bomben som skakade Sverige

I det senaste avsnittet av LO:s arbetarhistoriska podd Vi bygger landet berättas historien om när ungsocialisterna Anton Nilsson och hans kamrater placerar en bomb på strejkbrytarfartyget Amalthea i Malmös hamn 1908.

👁 Why the Right Constantly Panics Over Societal ‘Decadence’

Läsvärd text om hur högern i Oswald Spenglers efterföljd ständigt ser västvärldens pågående kulturella undergång och varför vänstern ska vara försiktig med att köpa in sig på berättelsen trots att även vi ser samhälleliga försämringar. Det finns materiella skäl och lösningar.

👁‍🗨 Brunnsviksdagarna

28-30 maj 2024 arrangeras årets Brunnsviksdagar med seminarier och samtal om demokrati och folkbildning på klassisk arbetarrörelsemark på Brunnsvik utanför Ludvika i södra Dalarna.

🕹 Social Democracy: An Alternate History

Ett lite roligt spel där man får styra den tyska socialdemokratin under Weimarrepublikens sista år. Vilka val ska man göra: satsa på samarbete med borgerligheten, stärka den egna paramilitära rörelsen, satsa på att bygga välfärdsstat och skapa jobb?

---

Det var allt för idag. Vi ses nästa vecka. Om det är något är det bara att du höra av dig. Dela gärna nyhetsbrevet med vänner och i dina sociala medier.

Ska det vara påtår? ☕

Fredrik Jansson