đ„ Var Ă€r Natodiskussionen?
Varför finns det ingen diskussion om vad ett svenskt Natomedlemskap skulle innebÀra? Varför kan vi inte anvÀnda Olof Palme som snuttefilt? Hur skulle det vara om vi diskuterar kriserna innan de uppstÄr?
God morgon!
Glad pÄsk pÄ er. SjÀlv har jag varit ledig den senaste veckan. Det gÄr verkligen inte att underskatta kÀnslan av att vara helt ledig och utan mÄsten i en dryg vecka.
Det enda egentliga jag har haft inplanerat var en svĂ€ng till Folkrörelsearkivet i Uppsala (jag sitter i styrelsen) dĂ€r jag grĂ€vde i gamla handlingar frĂ„n sent 1800-tal. Det blev en del anteckningar och jag Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n klar med att gĂ„ igenom de arkiv jag planerat för. Men förhoppningsvis blir det nĂ„got konkret i skrift av rotandet sĂ„ smĂ„ningom. Ăven om det i den hĂ€r takten kommer bli lagom till pensionen.
Veckans lÄt Àr "Me and Mrs. Jones" av Billy Paul frÄn 1972.
Idag tÀnkte jag prata lite om den högljudda men tomma Natodebatten.
Var Àr Natodiskussionen?
Nyliberalismens nestor Milton Friedman ska vid nÄgot tillfÀlle ha sagt att:
âEndast en kris â verklig eller inbillad â kan Ă„stadkomma verklig förĂ€ndring. Vilka Ă„tgĂ€rder som vidtas vid en sĂ„dan kris beror alltid pĂ„ vilka idĂ©er som Ă€r i omlopp. Detta Ă€r enligt min mening vĂ„r viktigaste uppgift: att utveckla alternativ till den befintliga politiken, att hĂ„lla dem vid liv till den dag det politiskt omöjliga blir det politiskt oundvikliga.â
Det Àr ett citat jag ofta brukar Äterkomma till nÀr jag tÀnker pÄ politiken och dess möjligheter. Det Àr dÀrför jag med jÀmna mellanrum lyfter fram den demokratiska socialismen och behovet av gemensamma lösningar som kan framstÄ som helt verklighetsfrÀmmande i vÄr tid av kvasimarknader och vÀlfÀrdsprofitörer. En annan vÀrld Àr möjlig.
Det Àr ocksÄ ett citat jag tÀnker pÄ nÀr det under den senaste tiden blir allt mer uppenbart att de enda idéer som verkar vara i omlopp Àr de som innefattar ett svenskt medlemskap i Nato.
Personligen kÀnner jag inte att jag har starka Äsikter vare sig för eller emot. Min Äsikt har vÀl varit att jag tyckt att den svenska linjen pÄ det stora hela har varit rimlig. Jag Àr inte sÀrskilt entusiastisk inför det svenska medlemskapet i EU heller, Àven om jag röstade ja en gÄng i tiden och accepterar lÀget. Om jag fick vÀlja efter egen fatabur hade jag nog i alla lÀgen föredragit ett fördjupat och förstÀrkt nordiskt samarbete.
Men det jag saknar i den nu uppkomna situationen Ă€r att det inte finns nĂ„gon egentlig diskussion om sakfrĂ„gan. Det Ă€r framför allt de som alltid har varit för Nato â och inte minst de som förmodligen drömmer vĂ„ta drömmar om att ha en amerikansk militĂ€rbas i trĂ€dgĂ„rden â som fĂ„tt hĂ„lla i taktpinnen. Utöver det har vi en del socialdemokratiska debattörer som blivit omvĂ€nda under galgen och nĂ„gra enstaka röster som hĂ„ller fast vid att det ska vara som förr. Men nĂ„gon egentlig diskussion om vad som Ă€r bĂ€st för Sverige och svensk sĂ€kerhet förekommer inte. Det saknas ett vridande och vĂ€ndande pĂ„ argumenten som en öppen diskussion skulle behöva.
För hĂ€r finns det mĂ„nga frĂ„gor som vi borde prata om. Vad innebĂ€r det att vara med i ett försvarssamarbete med Turkiet som grĂ€nsar till Iran, Irak och Syrien? Vad skulle en vĂ€pnad konflikt i östersjöomrĂ„det innebĂ€ra för Sverige i en situation dĂ„ vi stĂ„r utanför Nato? Hur stĂ€ller vi oss till kĂ€rnvapen och utlĂ€ndsk trupp stationerad pĂ„ svenskt territorium? Ăr det möjligt att tĂ€nka sig att Sverige skulle kunna stĂ„ utanför om ett vĂ€pnat angrepp pĂ„ en annan EU-medlem Ă€ger rum, och Ă€r det motsatta möjligt att förestĂ€lla sig om Sverige blev attackerat? Hur mycket Ă€r Natos artikel 5 vĂ€rd om vi har en jĂ€rnaxel bestĂ„ende av Trump-Le Pen-OrbĂĄn-ErdoÄan i organisationen om nĂ„gra Ă„r?
Det hÀr borde vÀl vara frÄgor vi diskuterar pÄ allvar, oavsett frÄn vilket hÄll vi gÄr in i det hela?
Men som det Àr nu finns inte den diskussionen överhuvudtaget. Och hÀr mÄste inte minst socialdemokratin fundera över sin roll i det hela. I en allt mer globaliserad vÀrld har den internationalism som varit vÀgledande för svensk socialdemokrati under efterkrigstiden satts pÄ undantag. Men det Àr inte nÄgot som det egentligen har pratats om alls.
Vi lever inte lÀngre i kalla krigets bipolÀra vÀrldsordning. Det borde kanske inte behöva sÀgas, men mycket av den interna socialdemokratiska mytologin bygger pÄ den vÀrldsordningen. Sverige som den moraliska supermakten som stod fri mellan tvÄ antagonistiska block. Men vi kan inte anvÀnda Olof Palme som snuttefilt nÀr vi talar om Sveriges roll i vÀrlden.
Vi har under de senaste decennierna sett en globalisering med vÀrldsomspÀnnande produktionskedjor, ökad handel, en snabbt accelererande digitalisering, folkvandringar och en tilltagande klimatkris.
Det Àr en situation dÀr nya aktörer vÀxt fram, sÄvÀl stater med förnyade stormaktsambitioner som globala oligopol och terroristnÀtverk spelar roll för vÄrt handlingsutrymme. Vi har blivit mer beroende av omvÀrlden och omvÀrlden har kommit mycket nÀrmare oss. Det Àr inte lÀngre möjligt att tÀnka sig det internationella som nÄgot som sker utanför trygga svenska grÀnser.
Vi har sett en utveckling efter murens fall dÀr Sverige har nÀrmat sig Nato militÀrt och EU politiskt. Det har gjort att vi pendlat frÄn ett vÀrnpliktsbaserat invasionsförsvar till ett insatsförsvar fokuserat pÄ internationella insatser och nu möjligen tillbaka igen. Vi har avsagt oss att ha en egen röst i vÀrldssamfundet till förmÄn för en enad, men mindre skarp EU-röst. Sverige har blivit ett land bland andra utan att vi egentligen har diskuterat vad det innebÀr.
Men inget av detta har pÄ allvar fÄtt pÄverka den socialdemokratiska mytologin. Och det Àr ett problem.
Det Àr bra att Socialdemokraterna nu signalerar att det ska föras en dialog om sÀkerhetspolitiken i partiet. Men vi ser samtidigt att Natomedlemskapet ligger i tangentens riktning och att det inte finns nÄgon egentlig tid att föra en förutsÀttningslös diskussion om sÀkerhetspolitiken, omvÀrldslÀget och alternativen innan ett beslut ska fattas.
Alldeles oavsett vilket beslut regering och partistyrelse fattar i den hÀr frÄgan sÄ vore det kanske pÄ sin plats att öppna för en mer levande och lÄngsiktig debatt om hur man ska hantera framtidens kriser, utmaningar och möjligheter. Det hÀr Àr varken den första eller sista kris vi kommer stÀllas inför. Det vore ju bra om man slapp fatta beslut under galgen.
IstÀllet för bonus om opinionslÀget
Jag brukar ju anvÀnda det hÀr utrymmet för att hÄlla ett öga pÄ opinionsutvecklingen under krigs- och valÄrsvÄren 2022. Men den hÀr veckan har det inte kommit nÄgon opinionsundersökning inför valet. IstÀllet tÀnkte jag att jag skulle dela med mig av en meme som Àr vÀldigt mycket jag.
Tips för öga och öra
Tips för öga och öra Àr förslag pÄ exempelvis artiklar, böcker, musik, TV-serier, filmer och sÄ vidare som jag tycker det Àr vÀrt att tipsa om. Tanken Àr vÀl att det ska vara relativt nya tips. Men det kan lika gÀrna vara nÄgot Àldre som jag snubblat över.
The Quest for Red Plenty ⧠Current Affairs â www.currentaffairs.org
En intressant diskussion om möjligheterna för en mer planerad ekonomi i den amerikanska vÀnstertidskriften Current Affairs.
A Long Weekend⊠Every Weekend! â tribunemag.co.uk
Med tanke pÄ att vi befinner oss mitt i pÄskhelgen sÄ Àr den hÀr argumentationen för en arbetsvecka pÄ fyra dagar i brittiska vÀnstertidskriften Tribune intressant att lÀsa.
The End of the AOC Honeymoon â jacobinmag.com
Intressant om hajpen kring Alexandria Ocasio-Cortez som för nĂ„gra Ă„r sedan framstod som fyrbĂ„ken för amerikansk âmillenial socialismâ och som nu i allt högre omfattning fĂ„r kritik frĂ„n vĂ€nster.
Det var allt för idag. Vi ses nÀsta vecka. Om det Àr nÄgot Àr det bara att du höra av dig. Om nÄgon vidarebefordrat nyhetsbrevet till dig gÄr det bra att skriva upp dig hÀr. Dela gÀrna nyhetsbrevet med vÀnner och i dina sociala medier.
PÄtÄr?
Fredrik Jansson