⛱ Vad borde vi mena med demokratisk kontroll?
Vad är socialdemokratisk demokratisyn? Vad är ägande? Vilka är demos?
God morgon!
Då glider jag in i den sista arbetsveckan innan det är dags att gå på semester. På torsdag checkar jag ut och därmed tar Nyhetsbrevet Sub Rosa också ledigt för att sedan återkomma någon gång i augusti. 😎
Om ni skulle sakna mitt skrivande kan ni alltid ladda ner min gamla bok Gemenskap & skötsamhet: en essä om socialdemokratins väsen (2016) gratis som ebok. Om ni vill ha den som en riktig bok är det billigare att uppsöka digitala boklådor som Adlibris eller Bokus. 📚
Passa också på att bli medlem i Arbetarnas Kulturhistoriska sällskap. 200 spänn för dig och 400 spänn för din förening. En årsbok ingår i avgiften. 🚩
Idag tänkte jag prata lite kring det här med demokrati.
Vad borde vi mena med demokratisk kontroll?
När Magdalena Andersson valdes till socialdemokratisk partiledare hösten 2021 var en av punkterna i hennes installationstal att vi skulle ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden. Hon sa:
”Våra skattepengar ska självklart göra största möjliga nytta.
Det gör de inte i fickorna på aktieägare, riskkapitalister eller dyra konsulter.
Vi har i årtionden tillåtit vår välfärd att vara en experimentverkstad.
Men det är ingen olyckshändelse att börsbolag och utländska fonder kan pumpa ut pengar ur våra skolor och dela ut glädjebetyg som godis på Halloween.
Ingen tvingar oss att ha en sjukvård där vissa kan köpa sig en plats längre fram i kön.
Det är följden av politiskt fattade beslut. Och de besluten kan vi ändra på – bara vi ser till att tillräckligt många röstar på Socialdemokraterna!
För vi socialdemokrater har gjort vårt vägval.
Sverige ska ha stark välfärd i hela landet.
Vi ska skjuta till de resurser som krävs, vi ska ha trygga medarbetare och vi ska stoppa vinstjakten i välfärden!
Vi ska ta tillbaka kontrollen!”
Gott så. Vad mig anbelangar borde vi ha en statlig enhetsskola. Vi borde ha en sjukvård i världsklass i våra regioner. De som jobbar i personlig assistans borde vara anställda av kommunen. Vi borde ha all kollektivtrafik i offentlig regi. Vi borde göra upp med NPM i offentlig sektor. Vi borde se över hur vi finansierar välfärden så att både skattesatser och tillgång till välfärd blir jämlikt fördelad i hela landet. Och så vidare och så vidare. Vad mig anbelangar borde vi kasta ut månglarna ur templet.
Men när jag hör att socialdemokratin vill ta tillbaka den demokratiska kontrollen så är det något mer jag föreställer mig. För demokrati är något som i den socialdemokratiska – demokratiskt socialistiska – traditionen har varit mer omfattande än en röst var fjärde år eller synen på specifika driftsformer.
Ofta brukar socialdemokratins demokratisyn liknas vid en trestegsraket. Först har vi den politiska demokratin, sedan har vi den sociala demokratin, och slutligen har vi den ekonomiska demokratin. Den synen ger en generell överblick över en reformistisk väg som börjar med allmän och lika rösträtt, går över en generell välfärd och når fram till makten över produktionen och arbetet. Men det säger inte i sig så mycket om hur det ska gå till.
Parallellt med trestegsraketen finns idén om funktionssocialismen. Det är egentligen inte så mycket en fråga om hur vi ser på demokrati som hur vi ser på ägande. Den grundläggande idén i funktionssocialismen är att ägande inte är en monolit utan snarare består av olika funktioner. Traditionellt har det synsättet använts för att argumentera för att det formella ägandet inte är avgörande. I stället blir det avgörande att det gemensamma genom lagar, avtal och beskattning kan kringskära det formella ägandets absoluta makt till allmänhetens bästa. Tänk naturströvaren och allemansrätten. Tänk hyresgästen och besittningsrätten. Tänk miljölagstiftning och arbetsrättslagstiftning.
Det är ett intressant och spännande synsätt även om jag personligen (exempelvis i boken som man kan ladda ner ovan) tycker att funktionssocialismen har en blind fläck när det gäller välfärden. För med ett funktionssocialistiskt synsätt så kan man rimligen hävda att det inte spelar någon roll vem som driftar en verksamhet. Huvudsaken är att det allmänna står för finansieringen och regelverket. Det har ju gått så där. Det är också en diskussion som faktiskt fördes redan på 1960-talet när fackförbundet Kommunal argumenterade för att kommunerna själva skulle drifta entreprenadverksamhet snarare än att köpa upp den av privata aktörer (den så kallade entreprenadutredningen).
För mig personligen landar min demokratisyn i en syntes mellan trestegsraketen och funktionssocialismen. Jag föreställer mig något som man skulle kunna kalla en radikaldemokratisk funktionssocialism. Ja, ägande består av funktioner. Nej, det innebär inte att det formella ägandet är oviktigt. Snarare borde det innebära att ägandets alla funktioner ska socialiseras, demokratiseras.
Men i och med att det inte rör sig om en monolit måste man klarlägga vilka som utgör varje enskild funktions demos. Demos måste utgöras av de som på ett avgörande sätt påverkas av funktionen. Det innebär en myriad av funktioner och demos som tillsammans utgör ett demokratiskt socialistiskt samhälle. Och där demos i ett fall kan omfattas av en person, kan det i andra fall omfatta alla personer. Varje människa är en del av många demos genom de funktioner de utövar och påverkas av. Det betyder dock inte att demos makt alltid måste utövas direktdemokratiskt. I stället måste situation och funktion avgöra om direkt eller representativ demokrati är att föredra. Men i slutändan måste den som fattar beslut vara ansvarig inför ett demos.
Så ja, jag vill ta tillbaka den demokratiska kontrollen. Eller nej förresten, jag vill ta den demokratiska kontrollen. Varje form av maktutövande bör vara demokratiskt. De som påverkas av maktutövande ska också ha den demokratiska kontrollen över densamma. ”Den som öppet godtagit en demokratisk likvärdighetsprincip kan inte sedan efter sitt behag begränsa dess tillämpning till vissa livsområden” som Ernst Wigforss sa.
Tips för öga och öra
Tips för öga och öra är förslag på exempelvis artiklar, böcker, musik, TV-serier, filmer och så vidare som jag tycker det är värt att tipsa om. Tanken är väl att det ska vara relativt nya tips. Men det kan lika gärna vara något äldre som jag snubblat över.
📕 Austria’s Next Socialist Chancellor
Intressant artikel i brittiska vänstertidskriften Tribune om valet av vänsterkandidaten Andreas Babler som ny partiledare för österikiska socialdemokratiska SPÖ.
📽 Kvänernas historia
Eftersom jag delvis har rötterna uppe i Tornedalen tyckte jag att den här föreläsningen med historikern Dick Harrison om kvänernas historia var intressant. Kväner var en vikingatida och medeltida benämning på befolkningen kring norra Bottenviken.
🎧 Romanen om Olof
På Sveriges radios hemsida kan man höra Lennart Jähkel läsa proletärförfattaren Eyvind Johnsons klassiska romansvit Romanen om Olof: Nu var det 1914 (1934), Här har du ditt liv! (1935), Se dig inte om! (1936), och Slutspel i ungdomen (1937).
🎧 Duplantis Blues
Favoriten David Ritschard har släppt en ny låt i veckan. Den har inte så mycket med stavhopparen att göra. Men den är fin.
Det var allt för idag. Vi ses efter semestrarna. Om det är något är det bara att du höra av dig. Dela gärna nyhetsbrevet med vänner och i dina sociala medier.
Ska det vara påtår? ☕
Fredrik Jansson