🤝 Vad är det för fel på gemensamt ägande?

Varför är svensk höger så enkelspårigt "pro-business"? Kan det vara så att profitdrift kan vara dåligt för samhällets välstånd och välbefinnande? Är det så hemskt att vi äger grejer tillsammans?

---

God morgon!

Möten, möten, möten. Vissa veckor undrar man verkligen när man ska hinna jobba på jobbet. När det bara är 26 dagar (och 17 arbetsdagar) till semestern börjar stressen att hinna rensa skrivbordet sätta in.

Och så fick Sverige en första smakbit på vad en Natoansökan kan innebära. Bitter eftersmak för de av oss som känner oro för vad Turkiets utpressningsförsök kommer innebära för den kurdiska oppositionen både här och där.

Veckans låt är "Nobody Wants You When You’re Down And Out" av Bobby Womack från 1973.

Idag tänkte jag prata lite om det här med ägande.

Vad är det för fel på gemensamt ägande?

För en dryg månad sedan skrev högertwittraren Teodor Koistinen följande två tweets (jag hade egentligen tänkt skriva om det tidigare men det har kommit andra ämnen emellan):

Teodor Koistinen @TeodorKoistinen

Ni fattar att förbud mot vinst inom vård, utbildning och omsorg är början för vänstern va, inte slutet.

Teodor Koistinen @TeodorKoistinen

Argumenten de använder sen kan även börja appliceras på andra, ännu mer livsnödvändiga saker som mat, el och byggnader.

Det är verkligen ingenting särskilt med dessa tweets och Koistinen är en ganska genomsnittlig högersnubbe som hänger för mycket på Twitter. Men som sådan kan hans tweets ändå vara intressanta som exempel att utgå ifrån i en diskussion om ägande och vad det är.

För medan han med sina tweets försöker frammana bilden av att de som motsätter sig vinster i välfärden egentligen vill återupprätta Sovjetunionen är det nog också många av de som inte delar hans politiska övertygelse som tänker, tja det låter ju rimligt. Varför skulle inte de argument som används mot profitdrift inom vård, skola, omsorg användas om andra områden? Vad är det för fel på lite gemensamt ägande?

För om det är något som är uppenbart vid det här laget så är det att organiserad svensk höger bara är ”pro-business”. Det finns i grund och botten inga andra värden som de tycker är värda att ta hänsyn till än den heliga profitdriften. Men för oss som inte är höger, eller åtminstone inte är ser profitdriften som ett högre stående värd är det kanske inte helt självklart att ”mat, el och byggnader” är något som ska lämnas över till aktörer som sätter den egna profiten framför allt.

Det är ju så att stora delar av både produktionen och distributionen av mat har drivits av andra hänsyn än profit. Kooperativa lösningar har funnits både för matproducenter och matkonsumenter.

Och om det än något som många svenska mjölkbönder känner idag så är det nog att Arla som multinationell matkoncern med sitt profitfokus på övergripande nivå och pressade priser på lokal nivå riskerar att slå ut den egna verksamheten. Här har ju den kooperativa idén försvunnit just för att verksamheten har blivit för ”pro-business”. Koncernen må gå med vinst, men den lilla näringsidkaren som är nominell delägare har ingen möjlighet att göra sin röst hörd.

På många små orter idag är det också en väldigt grundläggande kooperativ verksamhet som överhuvudtaget gör det möjligt att fortfarande ha hyfsad närhet till någon form av affär. Det finns fördelar och lockelser med stormarknader och köpcentrum. Men det innebär samtidigt att lokala värden går förlorade och att samhällsmissnöjet ökar när den lokala matbutiken slår igen av privatkapitalistiska skäl.  

Man kan ju också se hur avregleringen har gjort oss mer sårbara i kriser. Under kalla krigets dagar hade lokala butiker (som alltså fanns överallt) en större lagerhållning. Det har av privatkapitalistiska skäl rationaliserats bort. Just-in-time-tänket har gjort att en butik kan tömmas på varor på en dag om det inte kommer nya leveranser. Här borde vi kanske inte bara lita på att marknaden kommer lösa problemet när det uppstår?

Det kan ju vara så att ett elsystem där produktion och distribution av energi är lagt i händerna på privatkapitalistiska intressen inte nödvändigtvis är bra för vare sig svensk industri eller svenskt välstånd om dessa intressen har ett större intresse av den egna profiten än att leverera billig och grön energi till konsumenterna.

Här kan vi ju exempelvis kunna tänka oss att den lilla elproducentens möjlighet att sälja sitt överskott på marknaden inte nödvändigtvis sammanfaller med den stora elproducentens intresse av att hålla upp priserna på sin produktion.

Vi kanske också kan se att viljan att göra stora investeringar för samhällsnyttan inte blir jättestor om den investeringen påverkar de egna (men inte samhällets) vinstmarginaler negativt, exempelvis möjligheten att överföra energi mellan olika landsändar men också den ständiga frågan om kärnkraften. Det kanske är privatkapitalistiskt ohållbart att investera i ny kärnkraft, men är det verkligen samhällsekonomiskt ohållbart att staten går in och investerar i långsiktig energiproduktion som kan komma svensk industri och samhällsliv tillgodo?

Det kan ju vara så att byggande och ägande av fastigheter faktiskt bör vara kollektiva. Oavsett om det rör sig om ett allmännyttigt bostadsbestånd, centrumanläggningar eller skolfastigheter. Vi kan ju tänka oss en modell där byggnader inte är spekulationsobjekt utan faktiskt är nyttigheter. Utförsäljningar av den här typen av byggnader är givetvis bra för den som får köpa dessa för en billig peng. Det känns kanske också bra i enlighet med kissa-i-byxan-principen för den som är ideologiskt övertygad om att ”pro-business” och profitdrift är överordnade samhälleliga principer. Men frågan är om det är det bästa för medborgare och samhällsmedlemmar som i slutändan blir stående med notan som ett minskat samhällsinflytande över infrastrukturen innebär?

I decennier har den svenska högern trummat in budskapet att profitincitament överallt och alltid är av godo. Men är det nödvändigtvis så att varje liten del av samhället måste drivas med direkta profitincitament? Kan det inte till och med vara så att vissa delar av samhället ska dras bort från profitincitamenten både för att det leder till ett bättre samhälle och för att det kan leda till välståndet faktiskt ökar i samhället som helhet.

De som argumenterar för en hållning som är ”pro-business” tenderar att glömma att den enskilda ”businessen” är en liten del av en mycket större samhällsväv och att den är beroende av att det finns andra värden än profitdrift i samhället. 

Bonus om opinionsläget

Jag fortsätter att hålla koll på opinionen krigs- och valårsvåren 2022. Nu i veckan har det inte kommit någon ny undersökning om partisympatier. Men istället blir det en undersökning från Novus om vad svenskarna tycker om svenskt medlemskap i Nato (mätperiod 13-16 maj).

Det är den första opinionsundersökningen där en statistiskt säkerställd majoritet är för medlemskap. Det känns ju lite instabilt att den majoriteten kommer först när i stort sett hela samhällsetablissemanget trummat på för ett medlemskap (eller bara hållit tyst). Vi får väl se hur det håller i sig framöver.

Det vore ju kul om fler prenumererade på Nyhetsbrevet Sub Rosa. Det gör man här, helt gratis! Och om du gillar nyhetsbrevet får du gärna dela det i sociala medier.

Tips för öga och öra

Tips för öga och öra är förslag på exempelvis artiklar, böcker, musik, TV-serier, filmer och så vidare som jag tycker det är värt att tipsa om. Tanken är väl att det ska vara relativt nya tips. Men det kan lika gärna vara något äldre som jag snubblat över.

What Orwell Learned From Chesterton | M. D. Aeschliman | First Things — www.firstthings.com

Läsvärt i katolska tidskriften First Things om hur George Orwell influerades av den kristna författaren GK Chesterton.

Why the right is thirsty for Hungary | Today, Explained on Acast — play.acast.com

Intressant om den amerikanska högerns intresse för Ungern (känns det igen?) och att den amerikanska högerns stora CPAC-konferansen hölls i Budapest i år.

Det var allt för idag. Vi ses nästa vecka. Om det är något är det bara att du höra av dig. Om någon vidarebefordrat nyhetsbrevet till dig går det bra att skriva upp dig här. Dela gärna nyhetsbrevet med vänner och i dina sociala medier.

Påtår?

Fredrik Jansson