đČ Tankar om Tornedalen
Vad Ă€r ens rötter? Ăr Mikael Niemi en arbetarförfattare? Vad var det egentligen som hĂ€nde i Tornedalen pĂ„ 1930-talet?
God morgon!
Vi har klivit in i oktober. Nu Ă€r det höst vad ni Ă€n sĂ€ger. đ
Idag tÀnkte jag prata lite om rötter och sÄnt.
Tankar om Tornedalen
Den senaste veckan har jag lÀst Mikael Niemis nya roman Sten i siden. Dels pÄ tÄget pÄ vÀg till och frÄn jobbet. Men framför allt sena kvÀllar i biblioteket hemma i lÀgenheten i Uppsala nÀr resten av familjen har gÄtt och lagt sig. DÀr har jag suttit och lÀst.
Ibland har jag tagit en kort paus. SlÀngt ett öga pÄ min farfarsfars gamla (och numera helt obrukbara) bössa som stÄr lutad mot vÀggen i ett hörn. NÄgon gÄng har jag tagit fram den. VÀgt den tunga lÄnga pipan i mina hÀnder. Betraktat de mönster som Àr inbrÀnda i kolven. Jag ser hans namn och ett Ärtal. 1892. Han var 24 Är dÄ. Samtidigt kÀnns den sÄ urÄldrig att jag inte hade blivit förvÄnad om det hade stÄtt 1792 i stÀllet.
Andra gĂ„nger har jag kastat en blick pĂ„ den slitna och tjocka postillan som ligger ovanpĂ„ en av bokhyllorna. NĂ€r jag öppnar den ser jag hans namn pĂ„ insidan av omslaget. Volymen innehĂ„ller Lars Levi LĂŠstadiusâ predikningar pĂ„ finska tryckt i frakturstil. SĂ€llan har en bok kĂ€nts sĂ„ oĂ„tkomlig. Det hade lika gĂ€rna kunnat vara en samling trollformler frĂ„n en sedan lĂ€nge undergĂ„ngen civilisation. Och i nĂ„gon mĂ„n Ă€r det vĂ€l det vad det Ă€r? Men min farfarsfars namn finns i alla fall dĂ€r i blyerts pĂ„ omslagets insida.
Jag tÀnker inte sÄ ofta pÄ honom. Han dog redan innan min pappa föddes. Han var frÄn en annan tid. Han var en annan tid. Men nÀr jag lÀser Niemis skröna tÀnker jag pÄ honom och den del av vÀrlden som han kom ifrÄn.
Det finns ett fotografi pÄ honom och hela hans familj dÀr min farfar fortfarande var i koltÄldern. SjÀlv mÄste han ha varit ungefÀr i min Älder nÀr fotografiet togs. Men han hade lika gÀrna kunnat vara 20 Är Àldre. FÄrorna i pannan och den vÀderbitna huden som stramar över kindknotorna fÄr honom att se Àldre ut. Liksom den tidstypiskt borstiga mustaschen. Men man kan ana seniga muskler under den tjocka kavajen.
Jag vet inte mycket om honom. Postillan till trots lÀr han inte ha varit religiös. Han mÄste ha klarat sig jÀmförelsevis bra för han hade ett hemman med skog, hÀst och kreatur (och till och med en liten hjord med renar). Och tillsammans med sin fru Josefina uppfostrade han sju barn. PÄ det dÀr fotografiet Àr de alla bÄde uppklÀdda och vattenkammade. Min farfar i sjömansdrÀkt, min farfarsfar i kostym, slips och stÀrkkrage.
I sitt sammanhang var Karl Forsberg vÀlsituerad. Vad det nu innebar i en sÄ fattig del av vÀrlden som Tornedalen? Familjen stÄr uppstÀllda framför en grov filt som Àr upphÀngd pÄ vÀgg av Àn mer grova stockar. Och nÄgot sÀger vÀl det ocksÄ?
Niemi beskriver de konflikter som uppstod i Tornedalen nĂ€r det moderna kapitalistiska samhĂ€llet sĂ„ sakteliga trĂ€ngde upp i Ă€lvdalarna under mellankrigstiden. Det Ă€r historien om hur torpare och drĂ€ngar blev arbetare nĂ€r man organiserade sig för bĂ€ttre löner och arbetsvillkor i samband med vĂ€gstrejken i Pajala 1931â32. Det Ă€r en historia om konflikten mellan arbete och kapital. Men ocksĂ„ om de slitningar som uppstod inom arbetarrörelsen.
Sten i silke Àr arbetarlitteratur i dess mest klassiska form. Det Àr berÀttelsen om vÀgen frÄn det förmoderna samhÀllet till det moderna. Det Àr berÀttelsen om den kollektiva anstrÀngningen för förÀndring. Men ocksÄ berÀttelsen om de som valda att stÄ vid sidan om eller till och med ta konflikt med arbetarrörelsen.
Möjligen tar Niemi sig lite vÀl stora konstnÀrliga friheter med arbetarrörelsehistorien nÀr han kokar ner arbetarrörelsens ankomst till en enskild socialdemokratisk agitator, Gottfrid Harju som kommer pÄ sin cykel med den nya tidens evangelium. Arbetarrörelsen kom till Tornedalen frÄn flera hÄll och traditioner. NÀr rörelsen kom var rörelsen redan dÀr. Men Ä andra sidan har ju arbetarrörelsen sjÀlvt varit förtjust i berÀttelserna om dessa ensamma agitatorer som tÀnder lÄgan. TÀnk August Palm.
NĂ„got som kan verka pĂ„hittat Ă€r det nazistmöte Algot deltar i tillsammans med den vĂ€rmlĂ€ndske fĂŒhrern Biger FurugĂ„rd (i romanen omdöpt till Hermann Svensson) i TĂ€rendö. Men det fanns en ovanligt stark uppslutning kring nazismen i Tornedalen. Inte minst i TĂ€rendö, byn dĂ€r ocksĂ„ Karl bodde med sin familj. Det Ă€r inte pĂ„hitt.
I kommunvalet 1934 röstade 153 personer eller 30 procent av vÀljarna pÄ nazisterna i TÀrendö. Det Àr ett av de absolut bÀsta val ett nazistiskt parti gjort i Sverige. Var Karl en av de som röstade pÄ nazisterna dÄ? Hans klasstillhörighet som hemmansÀgare skulle kunna tyda pÄ det. Det mesta pekar nÀmligen pÄ att det var Bondeförbundet och Högerpartiet som tappade vÀljare till nazisterna. Eller var han vid 66 Ärs Älder för gammal för sÄdana nymodigheter?
Hur sÄg han pÄ strejken och de nya konfliktlinjerna som drogs upp under 1930-talet? Jag vet inte. Men han hade trots allt arbetat i gruvan i sin ungdom. Kanske hade han lite sympati för arbetarna trots allt?
Jag försöker blicka bakĂ„t genom generationerna. Sikten Ă€r dĂ„lig. Men kisar jag kan jag Ă€ndĂ„ urskilja nĂ„got ett par sekel bort. I en slĂ€ktkrönika kan jag lĂ€sa en berĂ€ttelse om hur min farfars morfars farfar Isak Mickelsson Lampa â LampanĂ€ijĂ€ kallad â brottades med en björn nĂ„gon gĂ„ng i skiftet mellan 1700- och 1800-tal. Han ska ha fĂ„tt hjĂ€lp av sin hund med att komma undan med livet i behĂ„ll.
Det finns en annan skröna frĂ„n samma tid om hur en drĂ€ng under en björnjakt fick huvudet avbitet. DrĂ€ngen ska ha krupit in i idet för att locka ut björnen med ett rep fĂ€st om foten. NĂ€r det ryckte i repet drog de övriga i jaktlaget ut honom. Och nĂ€r den huvudlösa kroppen kommit fram ska LampanĂ€ijĂ€ fĂ€llt den lakoniska kommentaren att âhan hade inte haft nĂ„got huvud innan han kröp inâ. Det lĂ„ter osannolikt. Men vad vet jag om att jaga björn?
Skogen var vÀl det som skilde hemmansÀgare som Karl frÄn de som bara överlevde? Han var Àven tummare. Han mÀtte det virke som avverkats och skulle transporteras ner till kusten. Min farfar Albin ska redan som tolvÄring fÄtt hjÀlpa sin far med barkning och lastning av timmer. Precis som Algot i Niemis roman gör fem Är senare och fem mil bort. Och nÀr jag var liten kunde farfar peka ut vilket trÀd som tillhörde honom och vilket som inte gjorde det. Men vad vet jag om skogsbruk?
Jag vet att flera av mina förfÀder liksom mÄnga andra i Tornedalen omfamnade den laestadianska vÀckelsen (postillan ligger ju dÀr pÄ bokhyllan). Men jag har aldrig trÀffat en slÀkting som gör det. Och vad vet jag om att uppfyllas av den heliga anden?
SprÄket, meÀnkieli dog i mina slÀktled ut nÀr min pappa dog. Samma sprÄk som försvenskningskampanjer försökte utrota. Samma sprÄk som nu Àr officiellt och skyddat minoritetssprÄk. Jag kommer aldrig att vÀxla mellan svenska och finska som min farfar och farmor ibland gjorde helt omedvetet. Och om man saknar sprÄket, vad har man dÄ?
Jag har aldrig bott i Tornedalen. Jag har bara varit pÄ besök pÄ skollov nÀr jag var liten och senast jag var dÀruppe var nÀr vi tömde farmors hus för över 16 Är sedan. Mina barn har aldrig ens varit dÀr. Om sikten Àr dÄlig för mig, hur becksvart Àr den dÄ inte för dem?
Det hÀr med rötter Àr svÄrt. Finns de ens om de Àr begravda i sÄ obördig jord som mina Àr? DÀrför kÀnner jag hur det spritter i kroppen nÀr jag lÀser Mikael Niemi. I hans skönlitterÀra gestaltning hittar jag ledtrÄdar till min egen historia. Den blir lite mer levande. Svartrockar och kommunister. VÀgstrejkare och bynazister. Och mÀn som brottades med björnar. Det Àr frÄn det sammanhanget jag stammar, Àven om det inte nödvÀndigtvis sÀger nÄgot om vem jag Àr.
Men kanske, bara kanske, Àr det dags att boka en biljett och resa upp igen nÀr vÄren kommer?
För att ge den hÀr texten ett soundtrack sÄ kan det vara pÄ sin plats att tipsa om NorrlÄtars version av Strejkvisa frÄn Pajala som berör just den nÀmnda vÀgstrejken. Visans tillkomst finns för övrigt beskriven i Sten i silke:
Och om man vill lÀra sig mer om Tornedalens historia och sociologi sÄ Àr Tage Alalehtos texter en bra plats att börja pÄ. Dels boken TÀrendö: historien om en svensk tornedalsby, men ocksÄ dessa artiklar som finns tillgÀngliga pÄ nÀtet:
Tips för öga och öra
Tips för öga och öra Àr förslag pÄ exempelvis artiklar, böcker, musik, TV-serier, filmer och sÄ vidare som jag tycker det Àr vÀrt att tipsa om. Tanken Àr vÀl att det ska vara relativt nya tips. Men det kan lika gÀrna vara nÄgot Àldre som jag snubblat över.
đ The Live Series: Songs of New Jersey
Bruce Springsteen har slÀppt en liveplatta som bara innehÄller lÄtar som utspelar sig i hans hemstat New Jersey och som Àr inspelade pÄ diverse spelningar i hans hemstat. Det kan bli lite vÀl nostalgiskt, men han Àr samtidigt nÄgon form av arbetarförfattare i en americana-tradition.
đ Bank of England Flagship Seminar with Billy Bragg
Brittiska centralbanken arrangerar ett seminarium med âthe Bard of Barking, sĂ„ngaren och aktivisten Billy Bragg dĂ€r han talar om ansvarstagande som auktoritarismens motgift.
Det var allt för idag. Vi ses nÀsta vecka. Om det Àr nÄgot Àr det bara att du höra av dig. Dela gÀrna nyhetsbrevet med vÀnner och i dina sociala medier.
Ska det vara pĂ„tĂ„r? â
Fredrik Jansson
Godmorgon och varmt tack för din text. Vilket fint sÀtt att fÄ börja min söndagsmorgon, lÄta tankarna obekymrade segla till Tornedalen och minnas.