🏜 Socialdemokratins landskap och väsen

Vad är ett parti egentligen? Vad har socialdemokrati och fotboll gemensamt? Vad är socialdemokratins väsen?

---

God morgon!

Jag upptäckte att det i fredags gått 72 år sedan George Orwell avled. Han var yngre än jag är nu när han dog. Allt han gjorde gjorde han alltså när han var yngre än mig. Det var ju en hel del. Men han är något av en förebild. Han skrev en gång:

"Every line of serious work that I have written since 1936 has been written, directly or indirectly, against totalitarianism and for democratic socialism, as I understand it."

Det är väl ett rättesnöre så gott som något.

Som för så många andra är det "corona time" för mig. För några dagar sedan testade jag positivt. Det är ingen större fara med mig. Men jag har varit tillräckligt hängig för att inse att något essäliknande skulle jag inte klara av att snickra ihop till dagens nyhetsbrev. Istället valde jag att publicera ett litet utdrag ur min bok Gemenskap & skötsamhet: en essä om socialdemokratins väsen (2016). Den går dessutom att ladda ner gratis som ebok längre ner på sidan.

Socialdemokratins landskap och väsen

"Ibland frågar man: hur gick det till, vilka var för­ut­sätt­ning­arna, vilken var den faktiska situationen, varför gick det inte annorlunda? Bra frågor. De kan eventuellt besvaras enklare om man tar hänsyn till vilka människor som faktiskt – alltså inte teoretiskt – var inblandade. När rörelsen kom var rörelsen redan där. Den förra hade att ta hänsyn till den senare. 

De som bildade rörelsen bildade också rörelsens riktning. Det var inte oundvikligt. Det hade kunnat vara tvärtom. Men man fick ta hänsyn till människor, att de såg ut som de såg ut. Varför såg de då ut som de såg ut?

Bra fråga. En av många."

Författaren Per Olov Enquist är något på spåren i det där citatet som beskriver arbetarrörelsens ankomst till Västerbotten. Vilka var människorna som lade grunden, och under vilka omständigheter gjorde de det? Socialdemokratin har inte varit en monolit som stått oförändrad i landskapet sedan den först upp­täck­tes. Den har förändrats över tid och det den är idag är den i relation till det som funnits tidigare. Istället för att beskriva socialdemokratin som något massivt i landskapet skulle man kunna beskriva socialdemokratin som själva landskapet, ett socialdemokratiskt landskap där olika aktörer och företeelser existerar parallellt, förhåller sig till varandra, förändrar och dominerar landskapet och varandra. När arbetarrörelsen kom fanns andra rörelser redan på plats. Rörelser som var reaktioner på de samhällsförändringar som skedde i Sverige under 1800-talet. Och därför var de också alla uttryck för det tidiga socialdemokratiska landskapet.

För att förstå vad den svenska socialdemokratin är och vad den har varit måste jag ta en omväg över Italien och Mussolinis fängelser på 1930-talet. I en av fascisternas fängelseceller satt en av det förra århundradets allra skarpaste hjärnor inspärrad, ständigt lutad över en anteckningsbok där han skrev ner sina tankar om samhället. Antonio Gramsci var när han greps ledare för de italienska kommunisterna och en erkänd marxistisk teoretiker. Men det var ironiskt nog i fängelset – utom räckhåll för Moskvas partipiska och eftersom han inte tänkte publicera texterna han skrev – som hans kreativa intellektuella ådra kunde släppas ut i total frihet. Att han dessutom var tvungen att uppfinna en nästan helt ny begreppsapparat för att undgå den fascistiska fängelsecensuren frigjorde hans tankar än mer.

Gramsci hämtade gärna inspiration i den italienska intellektuella traditionen, diskuterade den och lånade ur den för att berika sin egen begreppsapparat. Han hämtade exempelvis begreppet fursten från den italienska renässansens mest framstående maktfilosof, Niccolò Machiavelli. Antonio Gramscis moderna furste är dock inte en individ. Den moderna fursten är istäl­let partiet.

När han talar om partiet som fursten är det viktigt att förstå att han inte talar om ett parti i den snäva parlamentariska mening som vi idag ofta använder ordet – det vill säga som en apparat som nominerar kandidater och kampanjar för dessa i allmänna val. Ett parti är något mycket mer omfattande. Det är en komplex organism genom vilken den kollektiva viljan hos en klass tar konkret form. Det är inte heller ett parti i meningen en partiorganisation, när vi talar med Gramsci blir partiet till ett mångfacetterat uttryck för att förändra samhället. Något som görs på många arenor i många former. Den moderna fursten är ett resultat av den historiska utvecklingen, förändringar i samhällets ekonomiska bas som marxismen skulle formulera det. Men det är också något som ska påverka den framtida samhällsutveck­lingen.

Om man ska applicera Gramsci på vår historia så ser vi hur den moderna fursten dominerar det socialdemokratiska landskapet. Men det är olika regimer, som är beroende av det omgivande samhällets ekonomiska och politiska förutsättningar, som gör det i olika tider, och som också påverkar dessa förutsättningar genom sin dominans. Regim är inte ett begrepp som Gramsci använder (i någon mån skulle man kunna likställa det med vad han kallar historiska block). Men det kan ändå vara på sin plats att ympa in det på det begreppsträd som han skapat och i det socialdemokratiska landskapet har vi över tid framför allt sett två dominerande regimer, folkrörelsen och folk­hem­met.

Dessa regimer är inga absoluta storheter som behärskat hela det socialdemokratiska landskapet. I den meningen påminner regimerna mer om de förnationella dynastiska rikena än om vår tids territoriala nationalstater. I dessa dynastiska riken "där stater definierades genom sitt centrum, var gränserna porösa och oklara, och suveräniteterna gled omärkligt över i varandra". Men det innebär inte att det inte finns en given regim som vid en given tidpunkt dominerar landskapet. Resterna av de ursprungliga folkrörelserna levde kvar som vasaller i det socialdemokratiska landskap som folkhemmets regim kom att dominera.

[...]

Men om det socialdemokratiska landskapet har dominerats av olika regimer, finns det då något som övergriper regimerna och som är socialdemokratins väsen? Om man ska försöka hitta en ledtråd till vad detta socialdemokratins väsen är för något kan man med fördel vända sin blick mot fotbollen. Det är inte så kon­s­tigt som det inledningsvis kan låta. Såväl fotbollen som socialdemokratin är produkter av det framväxande industrisamhället, och båda har utvecklats i takt med att samhället har gjort detsamma.

Historikern Eric Hobsbawm konstaterar i en essä att fotboll nästan sedan sin uppkomst har varit en katalysator för två typer av gruppidentifikationer. Dels en lokal identifikation med klubben och dels en nationell identifikation med landslaget. Dessa identifikationer kan liknas vid de båda regimerna i det socialdemokratiska landskapet. Folkrörelseregimen hade fram­för­allt sin verkanskrets i det lokala, medan folkhemsregimen hade sin i en centraliserad, ofta nationaliserad sfär.

Men under de senaste decennierna har dessa fotbollsidentifikationer utmanats av framväxten av superklubbar som FC Barcelona och Manchester United som kan samla de bästa spelarna i världen samtidigt som de genom det globaliserade informationssamhället kan nå ut till enorma grupper av potentiella supportrar i något som i det närmaste kan liknas vid en imperialistisk expansion som bryter genom de gränser som tidigare upprätthållits av lokalsamhälle, lokala klubbar, nationalstat, nationella ligor, och lokala och nationella medier. Och samtidigt som fotbollen utvecklats till ett världsomspännande kapitalistiskt komplex har den skapat förutsättningarna för återskapandet av gemenskaper i ett alltmer avlägset och komplicerat samhälle. Även supporterskapet till en superklubb kan utvecklas till en, för att låna ett uttryck från antropologen Benedict Anderson, föreställd gemenskap med miljontals människor man aldrig har och aldrig kommer att träffa eller ens höra talas om. Världen blir alltmer komplex, den process som tidigare präglades av en övergång från det lokala till det nationella präglas numera alltmer av en globaliseringsprocess som påverkar socialdemokratins förutsättningar liksom den påverkar fotbollens.

Hobsbawm använder begreppen gemeinschaft och gesellschaft när han beskriver hur fotbollsklubbar kan återskapa gemenskaper i globaliseringens tidevarv. Det var den tyske 1800-talssociologen Ferdinand Tönnies som myntade begreppen. Det är en svåröversatt dikotomi, men hos honom hittar vi en ledtråd till socialdemokratins väsen. Det han bland annat försöker be­skri­va är en strävan efter att skapa gemenskap – gemeinschaft – i en värld som präglas av allt mer komplicerade strukturer – gesellschaft.

Man kan enkelt beskriva gemeinschaft som ett tillstånd där man idealiskt agerar som syskon, medan gesellschaft å sin sida präglas av mötet mellan mark­nads­aktör­er. Tönnies formulerade sitt begreppspar mot den bakgrund som 1800-talets ekonomiska, sociala och politiska förändringar innebar, och ett rådande sam­hälls­till­stånd som uppfattades som splittrat, inhumant och olycksbådande. Industrikapitalismens sam­hälls­för­änd­ring förde med sig en dominerande tendens som innebar en övergång från gemeinschaft till gesellschaft. Men samtidigt existerar en strävan att återskapa gemeinschaft, försök att göra motstånd och föra in historien på en annan väg. Att det är det som Tönnies – som för övrigt var socialdemokrat – försöker säga blir inte minst tydligt i det faktum att han ser den framväxande konsument- och producentkooperativa rörelsen som ett försök att återuppliva gemeinschaft inom gesellschafts ramar. Det är för övrigt intressant att begreppet folkhem på ett så tydligt sätt låter sig förstås som ett gemeinschaft som ska förverkligas inom ett gesellschaft.

Om socialdemokratin har ett väsen som sträcker sig över tid och yttre omständigheter så är det nog just detta. En strävan att skapa inte bara en föreställd, utan även en praktisk gemenskap i en allt mer komplex omgivning. För att låna en beskrivning av sociologen Johan Asplund:

"en gemenskap där man arbetar i sitt anletes svett och där man gör varandra tjänster och gentjänster utan att någon profiterar på någon annan."

Det är något som går igen i såväl folkrörelseregimens försök att hantera det framväxande industrikapitalistiska samhället som folkhemmets försök att hitta sätt att kontra och kontrollera ett mer moget nationellt kapital. Folkrörelsernas sjukkassor såväl som folkhemmets omfattande välfärdsstat måste ses som försök att skapa gemeinschaft i ett alltmer komplicerat gesellschaft. Om världen blir allt större och alltmer komplex måste också verktygen för att skapa gemenskap i den bli allt större och alltmer komplexa. Men att skifta regim är en smärtsam process. Kapitalismen var en förutsättning för både nationen och social­demo­kratin. Deras respektive framväxt är intimt sammanbundna med varandra.

Ladda ner hela boken gratis som ebok — webshop.publit.com

Det ovanstående är inledningen och slutet på kapitlet "Socialdemokratins landskap: Om folkrörelse, folkhem och strävan efter gemenskap" i min bok Gemenskap & skötsamhet: en essä om socialdemokratins väsen. Den finns att ladda ner gratis som ebok på länken.

Det vore ju kul om fler prenumererade på Nyhetsbrevet Sub Rosa. Det gör man här, helt gratis! Och om du gillar nyhetsbrevet får du gärna dela det i sociala medier.

Tips för öga och öra

Tips för öga och öra är förslag på exempelvis artiklar, böcker, musik, TV-serier, filmer och så vidare som jag tycker det är värt att tipsa om. Tanken är väl att det ska vara relativt nya tips. Men det kan lika gärna vara något äldre som jag snubblat över.

#39 – Stig Sjödins Sotfragment förnyade arbetarlitteraturen | Arbetarlitteratur on Acast — play.acast.com

Avsnitt om Sveriges främsta arbetarpoet genom tiderna, Stig Sjödin och hans magnifika diktsamling Sotfragment från 1949. En pionjärinsats i och med att det var den första svenska diktsamling som faktiskt beskrev industriarbete. Men också en helt tidlös skildring av klass och alienation.

The Socialists Who Made the March on Washington - The American Prospect — prospect.org

Tidigare i veckan var det Martin Luther King Day i USA. Här är en intressant text om socialisterna som organiserade den stora demonstrationen där MLK höll sitt kända "I have a dream"-tal.

Ungdomsupploppen i samförståndets efterkrigs-Sverige | Historia.nu med Urban Lindstedt on Acast — play.acast.com

Spännande samtal med historikern Andrés Brink Pinto om ungdomsupplopp i centrala Stockholm under efterkrigstiden (1948-1987).

Svart som ballader - Album by Carl Norén | Spotify — open.spotify.com

Häromdagen släppte Carl Norén sitt album med tolkningar av Dan Anderssons poesi. Andersson var en av den unga arbetarrörelsens viktigaste poeter. Och för mig som liksom Andersson är alumn från Brunnsviks folkhögskola så har han en särskild plats i hjärtat.

Det var allt för idag. Vi ses nästa vecka. Om det är något är det bara att du höra av dig. Om någon vidarebefordrat nyhetsbrevet till dig går det bra att skriva upp dig här. Dela gärna nyhetsbrevet med vänner och i dina sociala medier.

Ska vi ta en kopp till?

Fredrik Jansson