đ° Skapar presstöd mĂ„ngfald?
Varför Ă€r journalistiken sĂ„ likriktad? Vilken socialdemokratisk ledarskribent Ă€r du beredd att betala för? Ăr en annan journalistik möjlig?
God morgon!
Det har varit en jobbhelg för mig. Och om man nu absolut ska jobba pÄ lördagar sÄ kan man gott göra det pÄ ett fackligt representantskap.
Idag tÀnkte jag prata lite om tidningar.
Skapar presstöd mÄngfald?
Det kÀnns som att frÄgan om presstödet Àr en frÄga som aldrig riktigt lÀmnar debatten. Och för tillfÀllet Àr den vÀl mer aktuell Àn pÄ mycket lÀnge med tanke pÄ att ett nytt system för presstöd ska sjösÀttas. Nyligen publicerade exempelvis Tankesmedjan Tiden en rapport av Daniel FÀrm som kritiserar regeringens förslag.
Men Àr det helt sjÀlvklart att vÀnsterpositionen mÄste vara att man Àr för presstödet (som det varit eller överhuvudtaget)? Jag Àr inte helt sÀker pÄ det, Àven om jag förstÄr varför det har blivit sÄ.
Den grundlÀggande idén bakom det svenska presstödet har handlat om att sÀkra utgivningen av de socialdemokratiska andratidningar som finns eller har funnits runt om i landet. Det gÄr inte att komma bort ifrÄn att det finns en ordentlig nÀve egenintresse nÀr socialdemokrater och andra till vÀnster har argumenterat för presstöd.
Problemet med dessa socialdemokratiska andratidningar Àr dock att de ofta Àr vÀldigt smÄ i förhÄllande till den större borgerliga tidningen i upptagningsomrÄdet. En borgerlig tidning som av bidragstekniska skÀl köpt upp den socialdemokratiska andratidningen. Och de har dÀrför ÀndÄ inte haft tillrÀckliga resurser för att klara av att kontinuerligt grÀva pÄ djupet.
I förordet till den dÀr rapporten frÄn Tankesmedjan Tiden skriver Daniel FÀrm att:
âNyhetsrapporteringen ska alltid prĂ€glas av journalistiska principer kring konsekvensneutralitet och det som rapporteras ska vara bĂ„de sant och relevant. Samtidigt prĂ€glas all journalistik av urval och vinkel â ocksĂ„ pĂ„ nyhetsplats.â
Jag skulle nog hÀvda att det Àr nÄgot som behöver problematiseras lite. Det borde vara sÄ som FÀrm skriver. Men sÄ ser det faktiskt i vÀldigt liten grad ut i dagspressen.
Konsekvensneutraliteten â eller âpublish and be damnedâ som man brukar sĂ€ga pĂ„ engelska â Ă€r absolut ett bra rĂ€ttesnöre för journalistiken. Exempelvis ska en s-mĂ€rkt dagstidning inte dra sig för att publicera reportage om till exempel socialdemokratiska kommunpolitiker som anvĂ€nder det kommunala betalkortet för personliga utgifter, eller om sexuella övergrepp pĂ„ fackliga utbildningar om man har pĂ„ fötterna.
Men jag uppfattar att idĂ©n om konsekvensneutralitet inom journalistiken i stor utstrĂ€ckning lagt betoningen pĂ„ andra delen av ordet. Att journalistiken i sig blir neutral och att âurval och vinkelâ inte speglar en specifik publicistisk vision som Ă€r kopplad till en ideologi som förvĂ€ntas genomsyra tidningen, utan snarare har sjangserat till en generell journalism som Ă€r densamma oavsett tidning. En tidning har inte lĂ€ngre en unik röst.
Det kan givetvis finnas mÄnga skÀl till detta. Kanske Àr det en frÄga om att i praktiken alla journalister idag Àr utbildade pÄ samma universitetsutbildningar och att de dÀrför fÄr strömlinjeformade idéer om vad journalistisk Àr och hur och varför den ska bedrivas?
Det har kanske att göra med de otrygga anstÀllningsförhÄllanden som rÄder inom journalistyrket? Om du stÀndigt byter arbetsgivare kommer du inte heller att utveckla en idé om journalistiken som Àr specifik för en viss tidning.
Eller sÄ har det att göra med att tidningarnas Àgare har blivit svagare och inte (lÀngre?) har en publicistisk idé som Àr grundad i specifika vÀrderingar. Det borde i sÄ fall i allra högsta grad gÀlla de socialdemokratiska titlar som idag Àr dotterbolag till sina större borgerliga kusiner pÄ orten.
Om arbetarrörelseinflytandet begrÀnsas till att ha veto över vem som anstÀlls som politisk redaktör kommer det rimligen att göra nÄgot med tidningens publicistiska nyhetsidé?
Som jag ser det Àr det hÀr nyhetsjournalistikens och presstödets förlorade möjlighet. För att verkligen kunna argumentera för varför det Àr viktigt med socialdemokratiska andratidningar borde det ocksÄ finnas en tanke om vad dessa tidningar ska ha för publicistisk idé.
Det ska givetvis inte handla om nĂ„gon form av regim- eller rörelsetrogen journalistik dĂ€r man ser hovsam rapportering frĂ„n distriktskongresser som prioriterad verksamhet. Utan snarare ett sĂ€tt att se pĂ„ samhĂ€llet som i större utstrĂ€ckning ger röst Ă„t vanliga mĂ€nniskor och kanaliserar deras missnöjen och förhoppningar. Det skulle handla om vilka nyheter man vĂ€ljer att skriva om. Urval och vinkel. Möjligen skulle man kunna kalla det en â i ordets bĂ€sta mening â populistisk publicistisk idĂ©.
Men det hade förmodligen ocksÄ krÀvt att tidningarna faktiskt hade andra Àgare Àn de i realiteten har.
Om man bortser frÄn nyhetsjournalistiken brukar man i försvaret av presstödet lyfta behovet av att det ska finnas en mÄngfald av opinionsyttringar i dagspressen. Helt enkelt att det Àr sÄ viktigt att det finns socialdemokratiska ledarsidor att dessa bör skattesubventioneras.
Och det kan man givetvis tycka om man vill.
Dock mÄste man i sÄ fall frÄga, vilken socialdemokratisk ledarskribent Àr du beredd att betala för? Vilken socialdemokratisk lokaltidning vÀljer du att prenumerera pÄ för att fÄ dig en socialdemokratisk röst till morgonkaffet? Idag Àr det ju inget som hindrar att man tecknar en digital prenumeration pÄ en tidning som har sitt traditionella upptagningsomrÄde nÄgon helt annanstans i landet.
Och om du inte Àr beredd att betala för det, varför ska skattebetalarna dÄ göra det?
Eftersom mer eller mindre alla socialdemokratiska ledarsidor idag Àr bakom betalvÀggar pÄ nÀtet sÄ kan det ju inte heller handla om att de bidrar sÀrskilt mycket till den allmÀnna debatten. De som överhuvudtaget kan lÀsa ledarna Àr ju vÀldigt fÄ med tanke pÄ hur lÄga prenumererade upplagor de socialdemokratiska dagstidningarna faktiskt har.
Och vad Àr det som Àr sÄ vÀrdefullt med de faktiskt existerande socialdemokratiska ledarskribenternas Äsikter? FÄr du verkligen nÄgot som Àr kvalitativt annorlunda Àn vad du fÄr pÄ en socialliberalt kodad ledarsida nÀr du lÀser en socialdemokratisk ledarsida idag? Finns det en djupare förstÄelse för fackliga frÄgor, för vÀlfÀrdens utmaningar, eller den reellt existerande arbetarklassen som ger dig nya insikter?
SjÀlv Àr jag skeptisk till det.
Den andra delen av presstödsfrÄgan handlar om de sÄ kallade fÄdagarstidningarna. Det handlar ofta om olika smÄ vÀnstertidningar som ger ut en tidning en gÄng i veckan och som kÀmpar med nÀbbar och klor för att ta sig över grÀnsen pÄ en prenumererad upplaga av 1 500 exemplar för att fÄ presstöd ett Är till.
VÀldigt sÀllan verkar det dock finnas incitament eller strategier för att vÀxa bortom en liten (och möjligen konstgjord?) skara prenumeranter som sÀkrar presstödet. Om dessa tidningar Àr sÄ viktiga, varför prenumererar inte ens fler av de nÀrmast sörjande pÄ dem?
Om vi tar den VĂ€nsterpartiet nĂ€rstĂ„ende Flamman som exempel sĂ„ kan vi konstatera att man har en prenumererad upplaga pĂ„ 3 100 exemplar. Samtidigt har VĂ€nsterpartiet över 30 000 medlemmar. Borde inte en sĂ„ pass stor rörelse kunna bĂ€ra en veckotidning utan att förlita sig pĂ„ pappa staten? Ăr det inte pinsamt att man inte klarar av det?
Och vi kan lika gÀrna ta socialdemokratiska Aktuellt i Politiken (som FÀrm som skrev den dÀr rapporten Àr bas för) som exempel. Socialdemokraterna har fortfarande över 75 000 medlemmar. Aktuellt i Politiken lÀr ha en upplaga pÄ drygt 5 000 exemplar.
Borde inte arbetarrörelsens politiska gren med politiker i varenda nÀmnd i hela landet vara tillrÀckligt stark för att orka bÀra kostnaderna för en tidning. Men kanske Àr inte utrymmet för en personaltidning för socialdemokratiska ombudsmÀn större Àn sÄ?
Presstödet kan gÀrna fÄ vara kvar. Men vi mÄste problematisera hur vÀnstern i bred mening resignerar till att lÄta staten finansiera sin verksamhet. Vi borde inte lÀgga beslutanderÀtten över sÄ viktiga frÄgor i hÀnderna pÄ nÄgot sÄ volatilt som riksdagsmajoriteter.
Tycker du att en tidning eller tidskrift bedriver viktig journalistik, prenumerera pÄ den. Tycker du att en viss opinionsbildare Àr en viktig röst se till att stödja och sprida den. Det viktiga Àr att faktiskt se att vi var och en (och för all del vÄra organisationer ibland) har ett ansvar för vilka medier som finns och sÀtter agendan.
Tips för öga och öra
Tips för öga och öra Àr förslag pÄ exempelvis artiklar, böcker, musik, TV-serier, filmer och sÄ vidare som jag tycker det Àr vÀrt att tipsa om. Tanken Àr vÀl att det ska vara relativt nya tips. Men det kan lika gÀrna vara nÄgot Àldre som jag snubblat över.
đ Nelly ThĂŒring - agitator och riksdagspionjĂ€r
Intressant avsnitt i LO:s arbetarhistoriska podd Vi bygger landet om den lite bortglömda ThĂŒring som bland annat var en av de första kvinnliga riksdagsledamöterna i Sverige.
đâđš Suzanne Osten litar pĂ„ barnen
SÀsongsavslutningen av Aftonbladet Kulturs videopodd Café Bambino Àr ett intressant samtal med dramatikern Suzanne Osten som kretsar mycket kring barn.
đâđš LO och arbetarrörelsens kris
Ărjan Nyström presenterar sin bok LO och arbetarrörelsens kris: en historisk bakgrundsteckning pĂ„ ett webbinarium tisdag 28 november.
Det var allt för idag. Vi ses nÀsta vecka. Om det Àr nÄgot Àr det bara att du höra av dig. Dela gÀrna nyhetsbrevet med vÀnner och i dina sociala medier.
Ska det vara pĂ„tĂ„r? â
Fredrik Jansson