đ„ S-programmet: AllmĂ€nna grundsatser
Ăr det inte dags att börja peta i förslaget till socialdemokratiskt partiprogram? Det behövs vĂ€l Ă€ndĂ„ ett stycke om klass som maktstruktur? Varför strösslas det sĂ„ mycket med Sverige i texten?
God morgon!
Det har varit ett ganska lÄngt avbrott frÄn Nyhetsbrevet Sub Rosa. Inledningsvis var det vabb och sjukdom som gjorde det lite svÄrt att hinna. Sedan gick det över till nÄgon form av uppgivenhet över samhÀllsutvecklingen som tömt mig pÄ kreativitet. Samtidens melankoli Àr inte att leka med. Och nu Àr det november och snön har redan börjat falla.
Du borde för övrigt bli medlem i Arbetarnas Kulturhistoriska SÀllskap. Om du blir medlem före 1 december fÄr du inte bara Ärsboken utan Àven en bonusbok för endast 200 kronor.
PÄ lördag Àr det förresten Socialistiskt Forum pÄ ABF-huset i Stockholm. Jag har varit med och arrangerat grejer bÄde i egenskap av styrelseledamot i Arbetarnas Kulturhistoriska SÀllskap och som anstÀlld av Kommunal Stockholms lÀn. Det finns en överlappning. Bra grejer hur som helst.
Idag tÀnkte jag prata lite om socialdemokratins förslag till partiprogram.
S-programmet: AllmÀnna grundsatser
Nu i veckan presenterade den socialdemokratiska partiledningen sitt förslag till nytt partiprogram. Programmet ska antas pÄ partikongressen i maj 2025 och fram tills dess Àr vÀl tanken att medlemmar och partiorganisationer ska komma med kommentarer och förslag till förÀndringar. SÄ Àven jag.
I det hÀr numret av Nyhetsbrevet Sub Rosa tÀnkte jag komma med Àndringsförslag i den delen av partiprogramsförslaget som kallas AllmÀnna grundsatser (sida 4-9). Tanken Àr vÀl att jag i senare nummer ska Äterkomma till delarna VÄr samhÀllsanalys (sida 10-19) och VÄr politik (sida 20-29). Eventuellt avslutar jag sedan med en essÀ om vad förslaget till partiprogram Àr och inte Àr.
Det handlar alltsÄ om justeringar i det reellt existerande förslaget. Det Àr inte helt optimalt. Det hÀr programmet behöver egentligen inte bara Àndringsförslag. Det skulle behöva skrivas om i sin helhet för att förbÀttra den sprÄkliga stringensen och programmets struktur. Men det lÀr vÀl inte hÀnda sÄ dÄ fÄr man nöja sig med det lilla.
Det Àr givetvis fritt fram att lÄna mina Àndringsförslag nÀr man formulerar sina egna förslag.
Jag har för övrigt skrivit ett förslag till partiprogram som jag tycker hÄller ganska bra:
ALLMĂNNA GRUNDSATSER
Vad socialdemokratin vill
sida 4
Ăndra:
âSocialdemokratin strĂ€var efter att förbĂ€ttra vardagen och göra livet bĂ€ttre och tryggare för mĂ€nniskan. Den finns till för att kĂ€mpa för alla de som bygger vĂ„rt land, mot de krafter som vill kapitalisera pĂ„ deras bekostnad. Den vill upprĂ€tta en stark samhĂ€llsgemenskap som bygger Sveriges framtid genom samarbete och med ömsesidig hĂ€nsyn och respekt. Den vill skapa en hĂ„llbar utveckling som garanterar bĂ„de dagens och kommande generationers rĂ€tt och möjlighet till ett gott liv.â
Till:
âSocialdemokratin strĂ€var efter att förbĂ€ttra vardagen och göra livet bĂ€ttre och tryggare för mĂ€nniskan. Den vill upprĂ€tta en stark samhĂ€llsgemenskap som bygger en framtid genom samarbete och med ömsesidig hĂ€nsyn och respekt. Den vill skapa en hĂ„llbar utveckling som garanterar bĂ„de dagens och kommande generationers rĂ€tt och möjlighet till ett gott liv.â
Kommentar:
Meningen som inleds â Den finns till för att âŠâ Ă€r oförklarlig eftersom stycket handlar om socialdemokratins mĂ„lsĂ€ttningar. Hur kapitaliserar man pĂ„ socialdemokratins bekostnad? Eftersom socialdemokratin dessutom Ă€r en internationell och internationalistisk rörelse och idĂ©strömning kan man givetvis inte begrĂ€nsa den till Sveriges framtid.
Ăndra:
âSocialdemokratin vill avlĂ€gsna de ekonomiska, sociala och kulturella hindren för mĂ€nniskors frigörelse. Den vill bryta de maktordningar som begrĂ€nsar mĂ€nniskans frihet och trygghet. Den bekĂ€mpar koncentration av politisk och ekonomisk makt frĂ„n flertalet till fĂ„talet. PĂ„ detta sĂ€tt vill socialdemokratin förverkliga idĂ©erna om frihet, jĂ€mlikhet och solidaritet pĂ„ demokratins grund.â
Till:
âSocialdemokratin vill avlĂ€gsna de ekonomiska, sociala och kulturella hindren för mĂ€nniskors frigörelse. Den vill bryta de maktordningar som begrĂ€nsar mĂ€nniskans frihet och trygghet och skapa förutsĂ€ttningarna för en samhĂ€llsordning dĂ€r all maktutövande vilar pĂ„ demokratisk grund. PĂ„ detta sĂ€tt vill socialdemokratin förverkliga idĂ©erna om frihet, jĂ€mlikhet och solidaritet.â
Kommentar:
Meningen som börjar âDen bekĂ€mpar koncentration âŠâ Ă€r bĂ„de omstĂ€ndlig och otydlig. DĂ€rför valde jag att i stĂ€llet lĂ€gga till ett nytt slut pĂ„ den mening som föregick den. Jag tror att den pĂ„ ett tydligare sĂ€tt talar om vad vi vill. Jag har pĂ„ grund av denna Ă€ndring ocksĂ„ tagit bort de sista orden i stycket eftersom dessa nu finns tidigare i stycket.
Ăndra:
âSocialdemokratin Ă€r en internationell rörelse. Den strĂ€var efter en bĂ€ttre vĂ€rld genom att vĂ€rna demokratin och bekĂ€mpa förtryck och ofrihet i alla delar av vĂ€rlden. Socialdemokratin ser det som sjĂ€lvklart att i Europa och i resten av vĂ€rlden ta gemensamt ansvar med andra lĂ€nder och folk. Internationell solidaritet och ett principfast arbete för fred, gemensam sĂ€kerhet och nedrustning Ă€r grundlĂ€ggande för arbetarrörelsen. Alla folks frihet och hela vĂ€rldens fred Ă€r mĂ„let.â
Till:
âSocialdemokratin Ă€r en internationell rörelse. Den strĂ€var efter en bĂ€ttre vĂ€rld genom att vĂ€rna demokratin och bekĂ€mpa förtryck och ofrihet i alla delar av vĂ€rlden. Socialdemokratin ser det som sjĂ€lvklart att ta gemensamt ansvar tillsammans med andra rörelser, lĂ€nder och folk för att uppnĂ„ en demokratisk och fredlig vĂ€rld. Internationell solidaritet och ett principfast arbete för fred, gemensam sĂ€kerhet och nedrustning Ă€r grundlĂ€ggande för arbetarrörelsen. Alla folks frihet och hela vĂ€rldens fred Ă€r mĂ„let.â
Kommentar:
Det Àr oklart varför Europa ska skiljas frÄn resten av vÀrlden? Det Àr ocksÄ viktigt att den (svenska) socialdemokratiska rörelsen ska arbeta tillsammans med andra sociala och progressiva rörelser för att uppnÄ en demokratisk och fredlig vÀrld.
Frihet genom jÀmlikhet och rÀttvisa
Sida 5
Ăndra:
âFör socialdemokratin Ă€r övertygelsen om varje mĂ€nniskas lika vĂ€rde grundlĂ€ggande. Den vill se ett samhĂ€lle utan överordning och underordning mellan mĂ€nniskor. Socialdemokratins kamp för jĂ€mlikhet och rĂ€ttvisa riktar sig mot alla orĂ€ttvisor, sĂ„vĂ€l ekonomiska som sociala och kulturella. Den bekĂ€mpar maktstrukturer som begrĂ€nsar individernas möjligheter pĂ„ grund av att de tillhör en viss grupp. Klass och kön avgör mĂ€nniskors frihet, liksom faktorer som etnicitet och religion, sexuell lĂ€ggning och funktionsnedsĂ€ttning. Socialdemokratin avvisar alla tendenser att dela upp och göra skillnad pĂ„ mĂ€nniskor utifrĂ„n deras bakgrund. Den vill systematiskt motarbeta rasism och annan strukturell diskriminering, genom att undanröja de mekanismer och normer som hindrar verklig likabehandling.â
Till:
âFör socialdemokratin Ă€r övertygelsen om varje mĂ€nniskas lika vĂ€rde grundlĂ€ggande. Den vill se ett samhĂ€lle utan överordning och underordning mellan mĂ€nniskor. Socialdemokratins kamp för jĂ€mlikhet och rĂ€ttvisa riktar sig mot alla orĂ€ttvisor, sĂ„vĂ€l ekonomiska som sociala och kulturella. Den vill avlĂ€gsna alla samhĂ€llsstrukturer som begrĂ€nsar individernas möjligheter att leva fria och jĂ€mlika liv. Bland dessa strukturer finns klass, kön, etnicitet, religion, sexuell lĂ€ggning och funktionsnedsĂ€ttning. Socialdemokratin avvisar alla tendenser att dela upp och göra skillnad pĂ„ mĂ€nniskor utifrĂ„n deras bakgrund.
Den samhĂ€llsordning som socialdemokratin vĂ€xte fram i och som pĂ„ ett grundlĂ€ggande sĂ€tt fortfarande prĂ€glar mĂ€nniskors livsmöjligheter Ă€r det kapitalistiska klassamhĂ€llet. Kapitalismens koncentration av makt och kapital hos en liten grupp har pĂ„ ett helt avgörande sĂ€tt definierat vĂ„rt samhĂ€lle som ett klassamhĂ€lle dĂ€r folkflertalet Ă€r tvingade att sĂ€lja sin arbetskraft och har ett begrĂ€nsat inflytande över sitt arbete. KlassamhĂ€llet pĂ„verkar exempelvis mĂ€nniskors arbets- och utbildningsvillkor, hĂ€lsa och livsvillkor. Det Ă€r i klassamhĂ€llets orĂ€ttvisor som den demokratiska socialismen har sin grund och kapitalismens fortsatta överordning Ă€r den demokratiska socialismens fortsatta existensberĂ€ttigande.â
Kommentar:
Jag tÀnkte att det fanns ett behov av att förtydliga viljan att avlÀgsna de samhÀllsstrukturer som begrÀnsar oss. Den avslutande meningen strök jag dÄ det lÀngre ned pÄ sidan finns ett stycke om just rasism. Jag lade dessutom till ett stycke om klass eftersom det saknades.
Ăndra:
âSocialdemokratin strĂ€var efter en samhĂ€llsgemenskap dĂ€r mĂ€nniskor oberoende av bakgrund behandlas likvĂ€rdigt och finner en samhörighet i det gemensamma ansvaret för landet.â
Till:
âSocialdemokratin strĂ€var efter en gemenskap dĂ€r mĂ€nniskor oberoende av bakgrund behandlas likvĂ€rdigt och tar ett gemensamt ansvar för samhĂ€llet.â
Kommentar:
Jag skrev om meningen dÄ jag uppfattade den som omstÀndlig.
Demokrati
Sida 6
Ăndra:
âDemokratin Ă€r grunden för socialdemokratin som rörelse. Den bygger pĂ„ övertygelsen om alla mĂ€nniskors lika vĂ€rde, och om allas rĂ€tt att pĂ„ lika villkor delta i utformningen av samhĂ€llet. Socialdemokratin motsĂ€tter sig en ordning som ger rĂ€tt att utifrĂ„n Ă€gande eller social struktur utöva makt över mĂ€nniskor. Den konstaterar att demokratin förutsĂ€tter ett jĂ€mlikt samhĂ€lle och den bekĂ€mpar varje koncentration av den ekonomiska makten. I det demokratiska samhĂ€llet fördelas vĂ€lstĂ„nd efter behov, och dĂ€r bidrar alla efter förmĂ„ga. För socialdemokratin gĂ„r medborgarnas gemensamma vilja före andra maktansprĂ„k och kapitalintressen.â
Till:
âDemokratin Ă€r grunden för socialdemokratin som rörelse. Den bygger pĂ„ övertygelsen om alla mĂ€nniskors lika vĂ€rde, och om allas rĂ€tt att pĂ„ lika villkor delta i utformningen av samhĂ€llet. Socialdemokratin motsĂ€tter sig en ordning som ger rĂ€tt att utifrĂ„n Ă€gande eller social struktur utöva makt över mĂ€nniskor. Den konstaterar att demokratin förutsĂ€tter ett jĂ€mlikt samhĂ€lle och den bekĂ€mpar varje koncentration av den ekonomiska makten. För socialdemokratin Ă€r tvĂ€rtom demokrati en förutsĂ€ttning för legitimt maktutövande. I det demokratiska samhĂ€llet fördelas vĂ€lstĂ„nd efter behov, och dĂ€r bidrar alla efter förmĂ„ga. För socialdemokratin gĂ„r medborgarnas gemensamma vilja före andra maktansprĂ„k och kapitalintressen.â
Kommentar:
Efter meningen som inleds âDen konstaterar att demokratin âŠâ har jag lagt till en mening för att förtydliga demokratins roll i maktutövande.
Ăndra:
âSocialdemokratin menar att demokratins ideal ska genomsyra hela samhĂ€llet i mer Ă€n bara det formella och parlamentariska beslutsfattandet. Delaktighet i demokratin, dĂ€r mĂ„nga Ă€r engagerade lĂ„ngt utöver att utöva sin röstrĂ€tt, Ă€r en styrka för varje land. DĂ€rför strĂ€var socialdemokratin efter en ordning dĂ€r alla kan pĂ„verka bĂ„de utvecklingen i stort och samhĂ€llsarbetet i vardagen. Att visa att samhĂ€llsutvecklingen kan styras och att mĂ€nniskor sjĂ€lva kan forma sin framtid tillhör socialdemokratins viktigaste uppgifter.â
Till:
âSocialdemokratin menar att demokratins ideal ska genomsyra hela samhĂ€llet i mer Ă€n bara det formella och parlamentariska beslutsfattandet. Delaktighet i demokratin, dĂ€r mĂ„nga Ă€r engagerade lĂ„ngt utöver att utöva sin röstrĂ€tt, Ă€r en styrka för varje land. DĂ€rför strĂ€var socialdemokratin efter en ordning dĂ€r alla kan pĂ„verka bĂ„de utvecklingen i stort och samhĂ€llsarbetet i vardagen. Socialdemokratin vill dĂ€rför ge mĂ€nniskor möjlighet att forma samhĂ€llsutvecklingen och sin framtid.â
Kommentar:
Den sista meningen Àr omskriven för att vara mindre pekpinne och mer av en uppmaning till samhÀllsförÀndring.
Solidaritet
Sida 7
Ăndra:
âSocialdemokratin kĂ€mpar för ett solidariskt samhĂ€lle dĂ€r mĂ€nniskor kĂ€nner och tar ansvar för det gemensamma samhĂ€llsbygget. Ămsesidig hĂ€nsyn, respekt och pliktkĂ€nsla Ă€r kĂ€rnan i solidariteten. Socialdemokratin vill dĂ€rför forma ett samhĂ€lle dĂ€r alla mĂ€nniskor har bĂ„de vilja och skyldighet att bidra till det gemensamma. Solidariteten krĂ€ver insatser efter var och ens förmĂ„ga, och ett stöd som svarar mot var och ens behov.â
Till:
âSocialdemokratin kĂ€mpar för ett solidariskt samhĂ€lle dĂ€r mĂ€nniskor kĂ€nner och tar ansvar för varandra och det gemensamma samhĂ€llsbygget. Ămsesidig hĂ€nsyn, respekt och pliktkĂ€nsla Ă€r kĂ€rnan i solidariteten. Socialdemokratin vill dĂ€rför forma ett samhĂ€lle dĂ€r alla mĂ€nniskor har bĂ„de vilja och skyldighet att bidra till det gemensamma. Solidariteten krĂ€ver insatser efter var och ens förmĂ„ga, och ett stöd som svarar mot var och ens behov.â
Kommentar:
Solidaritet Àr ett mellanmÀnskligt vÀrde. Inte nÄgot man kÀnner inför ett abstrakt samhÀllsbyggande.
Ăndra:
âEn social gemenskap och sammanhĂ„llning krĂ€vs för att ett samhĂ€lle ska fungera. Socialdemokratin strĂ€var efter att hĂ„lla ihop Sverige och motverka de krafter och samhĂ€llsförĂ€ndringar som ökar avstĂ„ndet mellan mĂ€nniskor. Den ser att den samhĂ€lleliga gemenskapen stĂ€rks nĂ€r mĂ€nniskor delar ett gemensamt sprĂ„k, grundlĂ€ggande sociala konventioner och gemensamma rĂ€ttigheter. Det sker ocksĂ„ nĂ€r de möts och samarbetar i vardagen, i utbildningen och pĂ„ arbetet. Den förutsĂ€tter att villkoren för att leva och bo Ă€r jĂ€mlika över landet.â
Till:
âEn social gemenskap och sammanhĂ„llning krĂ€vs för att ett samhĂ€lle ska fungera. Socialdemokratin strĂ€var efter att hĂ„lla ihop samhĂ€llet och motverka de krafter och samhĂ€llsförĂ€ndringar som ökar avstĂ„ndet mellan mĂ€nniskor. Den ser att den samhĂ€lleliga gemenskapen stĂ€rks nĂ€r mĂ€nniskor delar ett gemensamt sprĂ„k, grundlĂ€ggande sociala konventioner och gemensamma rĂ€ttigheter och skyldigheter. Det sker ocksĂ„ nĂ€r de möts och samarbetar i vardagen, i utbildningen och pĂ„ arbetet. Den förutsĂ€tter att villkoren för att leva och bo Ă€r jĂ€mlika över landet.â
Kommentar:
Det finns en upptagenhet i det hÀr förslaget till program att skriva Sverige nÀr man menar samhÀllet. Det Àr ocksÄ viktigt att pÄpeka att den samhÀlleliga gemenskapen ocksÄ innefattar skyldigheter för samhÀllsmedlemmarna.
Ăndra:
âSocialdemokratin vill öka samhörighetskĂ€nslan. SamhĂ€llet ska formas och bĂ€ras gemensamt av mĂ€nniskorna. Tillhörigheten till Sverige och det svenska medborgarskapet Ă€r en inkluderande gemenskap som bygger pĂ„ idĂ©n om en gemensam framtid. Det formella medlemskapet i det svenska samhĂ€llet manifesteras genom medborgarskapet. Det ska ge alla medborgare likvĂ€rdiga rĂ€ttigheter och plikter. För att vara en del av gemenskapen ska var och en vara beredd att utifrĂ„n förmĂ„ga bidra till samhĂ€llsbygget. Att behĂ€rska det gemensamma sprĂ„ket Ă€r en nödvĂ€ndighet för att fullt ut ta del av samhĂ€llsgemenskapen och det demokratiska samtalet.â
Till:
âSocialdemokratin vill öka samhörigheten. SamhĂ€llet ska formas och bĂ€ras gemensamt av mĂ€nniskorna. Socialdemokratin strĂ€var efter en inkluderande gemenskap som bygger pĂ„ idĂ©n om en gemensam framtid. Det formella samhĂ€llsmedlemskapet manifesteras genom medborgarskapet. Det ska ge alla medborgare likvĂ€rdiga rĂ€ttigheter och plikter. För att vara en del av gemenskapen ska var och en vara beredd att utifrĂ„n förmĂ„ga bidra till samhĂ€llsbygget. Att behĂ€rska det gemensamma sprĂ„ket Ă€r en nödvĂ€ndighet för att fullt ut ta del av samhĂ€llsgemenskapen och det demokratiska samtalet. Och precis som det krĂ€ver en anstrĂ€ngning av den enskilde krĂ€ver det att samhĂ€llet ger tillrĂ€ckliga förutsĂ€ttningar för att denne ska lyckas i sin strĂ€van att vara en del av samhĂ€llet.â
Kommentar:
Jag tÀnker att socialdemokratin vill öka samhörigheten i samhÀllet, inte bara en kÀnsla av samhörighet. Jag har ocksÄ valt att stryka en del av det eviga strösslandet med begreppet Sverige. Det Àr ocksÄ viktigt att pÄpeka att det integration inte Àr en enkelriktad vÀg. Den krÀver ocksÄ att samhÀllet Àr berett att mötas pÄ halva vÀgen.
Ăndra:
âSocialdemokratin vill se ett Sverige dĂ€r invĂ„narna stĂ€ller upp för varandra och litar pĂ„ varandra. Det Ă€r ett Sverige dĂ€r medborgarna ska finna mening, tillhörighet och en kĂ€nsla av att vara en del av nĂ„got större.â
Till:
âSocialdemokratin vill se ett samhĂ€lle dĂ€r invĂ„narna stĂ€ller upp för varandra och kĂ€nner tillit. Det Ă€r ett samhĂ€lle dĂ€r invĂ„narna ska kĂ€nna mening och tillhörighet.â
Kommentar:
Det Àr det hÀr med sverigeströsslet. Och sedan Àr det man kan hoppas pÄ att man kÀnner tillit pÄ en mer aggregerad nivÄ. MÀnniskor kommer inte att lita pÄ alla andra. Det rÀcker gott att kÀnna mening och tillhörighet. För vad Àr det dÀr större som blir hÀngande i luften?
Arbetets vÀrde
Sida 7
Ăndra
âArbetets betydelse för mĂ€nniskans frihet och oberoende kan inte överskattas. Det Ă€r grunden för Sveriges vĂ€lstĂ„nd och den gemensamma vĂ€lfĂ€rden. Att sĂ„ mĂ„nga som möjligt arbetar Ă€r avgörande för landets framtid, bĂ„de för sammanhĂ„llning och för vĂ€lfĂ€rd och vĂ€lstĂ„nd. Arbete Ă€r bĂ„de en rĂ€tt och en plikt. Alla som kan arbeta har dĂ€rför ett ansvar att bidra till det gemensamma. Det förutsĂ€tter att samhĂ€llet sĂ€krar goda möjligheter till arbete i hela landet, och att arbetsvillkoren Ă€r goda. SĂ„vĂ€l arbetslöshet som otrygga jobb Ă€r konsekvenser av att arbetet underordnats kortsiktiga vinstintressen och att samhĂ€llet dragit sig tillbaka. En hög arbetslöshet undergrĂ€ver arbetares och andra löntagares stĂ€llning pĂ„ arbetsmarknaden, genom försvagad förhandlingsposition och sĂ€mre arbetsvillkor, till förmĂ„n för arbetsgivare och kapital.â
Till:
âArbetets betydelse för mĂ€nniskans frihet och oberoende kan inte överskattas. Det Ă€r grunden för samhĂ€llets vĂ€lstĂ„nd och den gemensamma vĂ€lfĂ€rden. Att sĂ„ mĂ„nga som möjligt arbetar Ă€r avgörande för samhĂ€llets framtid, bĂ„de för sammanhĂ„llning och för vĂ€lfĂ€rd och vĂ€lstĂ„nd. Arbete Ă€r bĂ„de en rĂ€tt och en plikt. Alla som kan arbeta har dĂ€rför ett ansvar att bidra till det gemensamma. Det förutsĂ€tter att samhĂ€llet sĂ€krar goda möjligheter till arbete i hela landet, och att arbetsvillkoren Ă€r goda. SĂ„vĂ€l arbetslöshet som otrygga jobb Ă€r konsekvenser av att arbetet underordnats kortsiktiga vinstintressen och att samhĂ€llet dragit sig tillbaka. En hög arbetslöshet undergrĂ€ver arbetares och andra löntagares stĂ€llning pĂ„ arbetsmarknaden, genom försvagad förhandlingsposition och sĂ€mre arbetsvillkor, till förmĂ„n för arbetsgivare och kapital.â
Kommentar:
Det Àr mest det hÀr sverigeströsslandet som fortsÀtter.
Kapitalism och marknadsekonomi
Sida 9
Ăndra:
âSocialdemokratin strĂ€var efter en ekonomisk ordning dĂ€r varje mĂ€nniska har rĂ€tt och möjlighet att pĂ„verka produktionens inriktning och fördelning, arbetslivets organisation och arbetslivets villkor. Den krĂ€ver att produktionen av varor och tjĂ€nster bygger pĂ„ respekt för allas arbete, tar tillvara engagemanget och arbetsviljan hos alla och fördelar produktionsresultatet jĂ€mlikt. Den ser hĂ€nsyn till arbetsmiljön liksom till miljö och klimatpĂ„verkan som grundlĂ€ggande krav i all produktion. Sammantaget skapar detta förutsĂ€ttningar för ett demokratiskt samhĂ€lle dĂ€r vĂ€lstĂ„ndet vĂ€xer, fördelas jĂ€mlikt och rĂ€cker Ă„t alla.â
Till:
âSocialdemokratin strĂ€var efter en ekonomisk ordning dĂ€r varje mĂ€nniska har demokratisk rĂ€tt och möjlighet att pĂ„verka produktionens inriktning och fördelning, arbetslivets organisation och arbetslivets villkor. Den krĂ€ver att produktionen av varor och tjĂ€nster bygger pĂ„ respekt för allas arbete, tar tillvara engagemanget och arbetsviljan hos alla och fördelar produktionsresultatet jĂ€mlikt. Den ser hĂ€nsyn till arbetsmiljön liksom till miljö och klimatpĂ„verkan som grundlĂ€ggande krav i all produktion. Sammantaget skapar detta förutsĂ€ttningar för ett demokratiskt samhĂ€lle dĂ€r vĂ€lstĂ„ndet vĂ€xer, fördelas jĂ€mlikt och rĂ€cker Ă„t alla.â
Kommentar:
För utan en demokratisk rÀtt att pÄverka produktionens inriktning och fördelning Àr det svÄrt att prata om ekonomisk demokrati.
En bÀttre vÀrld
Sida 9
Ăndra
âSocialdemokratin vill att alla barn som vĂ€xer upp ska vĂ„ga drömma stora drömmar. De ska kunna leva ett gott liv, förverkliga sina livsmĂ„l och infria sina bĂ€sta stĂ€mningars lĂ€ngtan.â
Till:
âSocialdemokratin vill att alla mĂ€nniskor ska vĂ„ga drömma stora drömmar. De ska kunna leva ett gott liv, förverkliga sina livsmĂ„l och infria sina bĂ€sta stĂ€mningars lĂ€ngtan.â
Kommentar:
Det finns vÀl ingen som vill förvÀgra mÀnniskor att drömma. DÀrför verkar det konstigt att begrÀnsa det till barn.
Tips för öga och öra
Tips för öga och öra Àr förslag pÄ exempelvis artiklar, böcker, musik, TV-serier, filmer och sÄ vidare som jag tycker det Àr vÀrt att tipsa om. Tanken Àr vÀl att det ska vara relativt nya tips. Men det kan lika gÀrna vara nÄgot Àldre som jag snubblat över.
đïž Beyond Social Democracy
En spÀnnande forskningsantologi om vÀnsterns förvandling i framvÀxande kunskapssamhÀllen. Det Àr nÄgot som inte minst ledande socialdemokrater borde lÀsa och begrunda. Den Àr fri för nedladdning.
đïž Förslag till Principprogram för jĂ€mlikhet
Jag fick mitt fackförbund Handels förslag till nytt principprogram i mejlen för ett tag sedan. Det Àr vÀldigt bra tycker jag. VÀl vÀrt att lÀsa Àven för de som vill pÄverka partiprogram.
đïž Socialdemokratins program 1897 till 1990
2001 gav Socialdemokraterna och Arbetarrörelsens arkiv och bilbliotek som ett led i det dĂ„ pĂ„gĂ„ende partiprogramsarbetet ut en sammanstĂ€llning av de partiprogram som antagits fram till dess. Om man nu vill âgĂ„ tillbaka till rötternaâ.
Det var allt för idag. Vi fÄr se nÀr nÀsta nummer kommer. Om det Àr nÄgot Àr det bara att du höra av dig. Dela gÀrna nyhetsbrevet med vÀnner och i dina sociala medier.
Ska det vara pĂ„tĂ„r? â
Fredrik Jansson