đ Orkar vi stĂ„ upp mot fascismen?
Ăr det symptomatiskt att unga fascister attackerar gamla demokrater? Vad gör vi i en tid dĂ€r det demokratiska tappar mark till det auktoritĂ€ra? Kan vi fortfarande bygga ett demokratiskt motvĂ€rn?
God morgon!
Ă rsmöte i Arbeternas Kulturhistoriska SĂ€llskap i torsdags (bli medlem!). Ă rsmöte pĂ„ jobbet igĂ„r (det Ă€r som en mindre kongress). Första maj pĂ„ onsdag. Jag Ă€r ju onekligen mĂ„lgruppen för röda fanor och Internationalen. Men efter det fĂ„r det gĂ€rna vara mötesfritt ett tag. Den stĂ€ndiga motsĂ€ttningen i att vara en introvert jĂ€vel i rörelsesammanhang. đ©
Med anledning av den fascistiska attacken mot ett folkbildande möte i GubbÀngen i södra Stockholm i onsdags skulle jag vilja uppmana alla att stödja Stiftelsen Expo med en slant.
Idag tÀnkte jag prata lite om motstÄnd.
Orkar vi stÄ upp mot fascismen?
Egentligen blev vÀl ingen förvÄnad av nyheten att fascistiska huliganer hade attackerat ett folkbildande möte i GubbÀngen i södra Stockholm. Det har ju trots allt gÄtt ett drygt decennium sedan nazistattacken i KÀrrtorp, Àven det i södra Stockholm. Det har bara gÄtt nÄgra veckor sedan ett lÀger för EU-migranter attackerades i norra Stockholm efter att fascister hetsat pÄ sociala medier.
Under de senaste Ären har vi sett hur den militanta delen av den fascistiska rörelsen i allt större utstrÀckning har fokuserat sin verksamhet pÄ kamptrÀning och ett ökat vÄldskapital. Detta bÄde i de mer traditionella nazistiska organisationerna och i de nyare sÄ kallade aktivklubbar som poppat upp runt om i landet.
Egentligen Àr det ingenting att bli förvÄnad över. VÄldskulten och vÄldshandlingen som ett propagandaverktyg har varit en del av fascismen sedan den först dök upp för över ett sekel sedan. Och i tider dÄ man kÀnner att man har medvind i opinionen kommer det sannolikt att öka.
Det första jag reagerade pÄ efter det att jag lÀste rapporterna frÄn attacken var beskrivningen av mötet. Och egentligen handlade min reaktion om att jag inte var förvÄnad. Det verkar i huvudsak ha varit ett möte med pensionÀrer som attackerades.
För sĂ„ ser mycket av den demokratiska infrastrukturen ut idag. Det Ă€r pensionĂ€rer som samlas till möte för att diskutera antifascistiska strategier. Ăven i VĂ€nsterpartiet som brukar slĂ„ sig för bröstet att de vĂ€xer medlemsmĂ€ssigt. Men inte ens i vad som borde vara deras frĂ€msta tillvĂ€xtomrĂ„de â de gentrifierade förorterna i södra Stockholm som byggdes pĂ„ 1940- och 50-talen â bestĂ„r mötesdeltagarna annat Ă€n undantagsvis av andra Ă€n de pensionĂ€rer som burit upp partivĂ€sendet under de senaste decennierna.
Vi lever i en tid dĂ„ reaktionĂ€ra â fascistiska â krafter vĂ€xer sig starkare. Inte bara pĂ„ gatan. Det Ă€r nu snart 14 Ă„r sedan Sverigedemokraterna kom in i riksdagen och de Ă€r nu nĂ„got mer Ă€n en dagslĂ€nda. Under översiktlig tid kommer de vara en del av det politiska livet i Sverige. Men det handlar inte bara om mandatfördelning.
Stora delar av det politiska landskapet har dragits med i den auktoritÀra tidsandan. Den reellt existerande fascismen bÀrs inte lÀngre bara upp av fascister med medlemskort. MÄnga ledande politiker Àven i andra partier har lagt sig till med ett brutaliserande sprÄkbruk. Ett sprÄkbruk som slÄr nedÄt. Ett sprÄkbruk som marginaliserar.
Men ledande politiker lÀgger ocksÄ fram politiska förslag som syftar till förstÀrkt repression och en försvagad demokratisk infrastruktur. Kameraövervakning, telefonavlyssning, sÀnkta bidrag till folkbildningen och nedskÀrningar i public service kan verka disparata frÄgor. Men det sammantagna resultatet pekar i en fascistoid riktning.
Parallellt med detta lever vi i ett samhÀlle dÀr vi i allt större utstrÀckning betraktas som kunder snarare Àn medborgare. Ett samhÀlle dÀr vi i allt större utstrÀckning betraktar oss sjÀlva som kunder. Det försvagar den demokratiska instinkten i samhÀllet.
Under lÄng tid trodde vi nog att den demokratiska instinkten var starkare i större delar av samhÀllet. Det ska vi nog inte utgÄ ifrÄn lÀngre. Och det behöver inte betyda att en majoritet av mÀnniskorna bokstavligen kommer rÀtta in sig i ledet i fascistiska parader. Det behövs inte. Det rÀcker att de inte dyker upp i andra sammanhang.
Det svenska samhÀlle som byggdes upp under 1900-talet var en myrstack av demokratiska strukturer. Vi har ofta valt att organisera oss demokratiskt dÀr andra samhÀllen kanske har valt mer patriarkala eller kapitalistiska strukturer. Det har byggt tillit och stabilitet i Sverige.
Men demokratiska strukturer betyder bara nÄgot om mÀnniskorna dyker upp och deltar. Om det bara Àr de Äldrande resterna frÄn 1900-talet som hÄller upp strukturerna kommer det snart gÄ Ät helvete. För de kommer att lÀmna medelst naturlig avgÄng förr eller senare.
Och det handlar inte om att skrapa ihop en styrelse i föreningen ytterligare ett Är. Det handlar om att skapa en demokratisk kultur i föreningen dÀr medlemmarna faktiskt förstÄr att de Àr medlemmar och inte kunder.
En förening ska givetvis leverera nyttigheter för medlemmarna. Men den ska ocksÄ bidra till att skapa kÀmpande demokrater. MÀnniskor och medborgare som förstÄr att deras vÀlbefinnande Àr intimt sammankopplat med andra mÀnniskors vÀlbefinnande.
Vi har alla ett ansvar för demokratin. Framför allt i tider dÄ fascister attackerar politiska möten. Men inte bara för att fascister attackerar politiska möten. Demokratin Àr en levande organism som behöver den livsluft som deltagande mÀnniskor innebÀr.
Tips för öga och öra
Tips för öga och öra Àr förslag pÄ exempelvis artiklar, böcker, musik, TV-serier, filmer och sÄ vidare som jag tycker det Àr vÀrt att tipsa om. Tanken Àr vÀl att det ska vara relativt nya tips. Men det kan lika gÀrna vara nÄgot Àldre som jag snubblat över.
đ Ă dalen 31 - nĂ€r militĂ€ren sköt arbetare
Det senaste avsnittet av LO:s arbetarhistoriska podd Vi bygger landet handlar om arbetsmarknadskonflikterna, demonstrationerna och dödsskjutningarna i à dalen 1931.
đ Portugalâs Revolution Transformed the Politics of Europe
Intessant intervju med den portugisiska historikern Raquel Varela om nejlikerevolutionen som Àgde rum för 50 Är sedan dÄ det portugiska folket slÀngde av sig fascismens (eller om det nu var bonapartismens?) ok. En hÀndelse som en stund sÄg en folklig socialism gry och som förÀndrade Europa i demokratisk riktning.
đ Gramsci and his friend âSâ
LÀsvÀrd essÀ om den italienske marxisten Antonio Gramscis vÀnskap och utbyte med den framstÄende italiensk-brittiske ekonomen Piero Sraffa.
Det var allt för idag. Vi ses nÀsta vecka. Om det Àr nÄgot Àr det bara att du höra av dig. Dela gÀrna nyhetsbrevet med vÀnner och i dina sociala medier.
Ska det vara pĂ„tĂ„r? â
Fredrik Jansson