đ Lever vi i de progressiva koalitionernas tid?
Vad innebĂ€r det egentligen att socialdemokrater Ă„ter leder regeringar? Vad innebĂ€r en progressiv koalition i vĂ„r tid? Ăr den progressiva vĂ„gen ett internationellt fenomen?
God morgon!
Det har varit en vecka dÀr hösten legat i luften pÄ ett positivt sÀtt. September (och delar av oktober) Àr ju en lite vuxnare tid pÄ Äret. En tid som kÀnns mer anpassad för tweed (vi hÄller pÄ att se om Downton Abbey) och filosofi Àn sommarens barnsligheter.
Idag Àr det för övrigt kyrkoval. SÄ du som Àr medlem i Svenska kyrkan kan med fördel masa dig ivÀg till vallokalen och rösta pÄ Socialdemokraterna. Om inte annat för att de kommunalare som jobbar för kyrkan ska ha schyssta arbetsvillkor.
Idag tÀnkte jag prata lite om huruvida vi ser en progressiv trend i Sverige och omvÀrlden?
Lever vi i de progressiva koalitionernas tid?
Efter det norska valet i mÄndags har mÄnga (framför allt svenska socialdemokrater) velat lyfta fram att alla nordiska lÀnder nu leds av socialdemokrater. Förvisso leds Grönland och Island av vÀnstersocialister, medan FÀröarna och à land leds av borgerliga politiker. Men det Àr ju helt korrekt att Danmark, Finland, Norge och Sverige (alldeles snart) har socialdemokratiska statsministrar. Och om man ska lita pÄ opinionsundersökningarna inför det tyska valet om en vecka tyder det mesta pÄ att situationen snart kommer vara densamma dÀr:
Med alla dessa socialdemokrater pÄ de finaste av taburetter kan man frÄga sig om vi befinner oss i en internationell progressiv trend? För om man tittar pÄ dessa fem exempel tyder det mesta pÄ att det Àr rimligare att beskriva det som en progressiv, snarare Àn socialdemokratisk eller socialistisk, trend. LÀnderna har vissa gemensamma drag i sina valresultat och de regeringsunderlag det resulterar i.
Kortfattat Àr dessa gemensamma drag relativt svaga socialdemokratiska partier som leder koalitioner som inte bara innefattar vÀnstersocialistiska och gröna partier utan ocksÄ mÄste förlita sig pÄ liberala och/eller agrara partier. NÄgon ÄtergÄng till nÀr socialdemokratin helt dominerade det politiska landskapet Àr det inte.
I Finland, dĂ€r man har en tradition av majoritetsregeringar som kan omsluta de mest skilda partier har den progressiva majoritetsregeringen sedan 2019 bestĂ„ende av socialdemokratiska SDP, agrara Centern i Finland, Gröna förbundet â De gröna, vĂ€nstersocialistiska VĂ€nsterförbundet, och det svenskliberala Svenska Folkpartiet haft det relativt lĂ€tt att komma överens om en mer progressiv politik.
I Danmark som sedan lÀnge prÀglas av invandringsfrÄgan har man en socialdemokratisk minoritetsregering sedan 2019 som tagit ett steg Ät en mer auktoritÀr hÄllning i migrationspolitiken samtidigt som man tagit ett steg Ät vÀnster nÀr det gÀller ekonomi och vÀlfÀrd. Men det Àr ocksÄ en regering som stödjer sig pÄ sÄvÀl de vÀnstersocialistiska partierna Enhedslisten och Socialistisk Folkeparti, som det socialliberala Radikale Venstre i Folketinget.
I Norge har man som sagt precis haft val till Stortinget. Men det Ă€r i det nĂ€rmaste sjĂ€lvklart att den nya regeringen kommer att vara en majoritetsregering som ledas av socialdemokratiska Arbeiderpartiet i koalition med landsbygdspopulistiska Senterpartiet och vĂ€nstersocialistiska Sosialistisk Venstreparti. En koalition som förövrigt satt pĂ„ regeringstaburetterna 2005â2013.
I Sverige har den hĂ€r âprogressivaâ trenden Ă„tminstone inledningsvis varit smĂ€rtsam för socialdemokratin samtidigt som den skapat förutsĂ€ttningar för en socialdemokratiskt ledd regering och grĂ€vt ett dike mellan Centerpartiet och övriga högerpartier.
Januariavtalet frÄn 2019 har jag avhandlat mÄnga gÄnger hÀr i nyhetsbrevet. Men vi kan vÀl bara konstatera att halvmesyren med socialdemokrater och miljöpartister i regeringen, och vÀnsterpartister och centerpartister (och liberalpartister) utanför inte har varit optimal vare sig för att kunna anvÀnda regeringsmakten i den demokratiska socialismens tjÀnst, eller för att krÀva ansvarstagande frÄn samarbetspartierna. Men kanske har den skapat förutsÀttningar för ett mer fruktbart samarbete framöver?
Eftersom Tyskland i likhet med Finland har en tradition av att sy ihop majoritetsregeringar verkar det troligt att vi kommer fĂ„ se en âtrafikljuskoalitionâ mellan socialdemokratiska SPD, de gröna och liberala FDP efter valet. För Ă€ven om en röd-röd-grön koalition Ă€r matematiskt möjlig Ă€r det fortfarande kĂ€nsligt att inkludera vĂ€nstersocialistiska Die Linke â som har sina rötter i det östtyska kommunistpartiet och en sĂ„rig utbrytning ur SPD i början av 2000-talet â i regeringssamarbetet.
Men dÄ Àr frÄgan om det hÀr Àr en regional trend som Àr begrÀnsad till lÀnder som traditionellt sett har haft starka socialdemokratiska partier, omfattande vÀlfÀrdsstater och ett folkligt deltagande i politiken? LÀnder som hör hemma i det övre högra hörnet i World Values Survey:
Kanske inte ÀndÄ? PÄ den ibiriska halvön leds sÄvÀl Spanien som Portugal av socialdemokrater. I Portugal styr socialdemokratiska PS i minoritetsregering sedan 2015 med stöd eller acceptans av vÀnstersocialistiska Bloco de Esquerda, kommunistpartiet PCP, och gröna Partido Ecologista "Os Verdes".
I Spanien har socialdemokratiska PSOE lett minoritetsregeringar sedan 2018. FrĂ„n 2020 har PSOE suttit i minoritetsregering tillsammans med vĂ€nsterpopulistiska valalliansen Unidas Podemos med stöd av diverse mindre regionala partier.Â
Och om vi tittar pÄ utvecklingen i USA under de senaste Ären skulle man kunna hÀvda att vi ser nÄgot liknande, Àven om det delvis döljs av ett helt annorlunda valsystem (och allt det fokus som var pÄ Donald Trumps presidentskap).
De dominerande amerikanska partierna, Demokraterna och Republikanerna, Ă€r inte vanliga partier i en europeisk tradition. Snarare kan man betrakta dem som valförbund mellan sinsemellan motstridiga ideologiska strömningar och intressen. Republikanerna kan kortfattat beskrivas som en konservativ koalition bestĂ„ende av traditionella nĂ€ringslivsintressen, kristen höger och nationalistisk högerpopulism. Demokraterna Ă„ andra sida kan ses som en progressiv koalition av nĂ€ringslivsintressen i âden nya ekonominâ, fackföreningar, progressiva urbana vĂ€ljare, och etniska minoriteter.
NĂ„got som blivit tydligare pĂ„ senare Ă„r Ă€r att den vanliga ideologiska beteckningen âliberalâ (uttalad pĂ„ amerikansk engelska) inte lĂ€ngre Ă€r en sjĂ€lvklar beskrivning av Demokraterna. Bernie Sanders primĂ€rvalskampanjer 2016 och 2020 blottlade en stor socialdemokratisk och/eller demokratisk socialistisk falang inom koalitionen. En falang som pĂ„ senare Ă„r dessutom har gjort stora framsteg.
MellanvalsÄret 2018 valdes den progressiva/socialistiska kvartetten som brukar kallas The Squad in i representanthuset. HÀr finns senatorer pÄ vÀnsterkanten som Sanders och Elisabeth Warren som tillsammans med organisationer utanför de folkvalda institutionerna har haft stor pÄverkan pÄ den politiska riktningen sedan den i grunden centristiska president Joe Biden svors in i början av 2021. Man skulle alltsÄ kunna beskriva Demokraterna i Washington DC som en motsvarighet till de progressiva koalitionerna i Norden (och Tyskland).
NĂ„got som skulle kunna bli ett annat nordamerikanskt exempel pĂ„ den progressiva koalitionen Ă€r morgondagens val i Kanada. Ăven om det kan vara svĂ„rt att förutspĂ„ valutgĂ„ngen i ett valsystem som har sĂ„vĂ€l enmansvalkretsar som flerpartisystem och tydliga regionala skillnader sĂ„ tyder det mesta i opinionen pĂ„ att de styrande liberala LPC:s tillbakagĂ„ng i kombination med socialdemokratiska NDP:s framsteg kan leda till att partierna bildar en koalitionsregering efter valet (det krĂ€vs 170 mandat för majoritet). Â
NDP som traditionellt har haft sina framgÄngar pÄ regional nivÄ har aldrig suttit i en federal regering. Det nÀrmaste man kommit det tidigare var nÀr man under nÄgra Är i början av 1970-talet stödde en liberal minoritetsregering (ledd av nuvarande premiÀrminister Justin Trudeaus far Pierre) i utbyte mot en serie sociala reformer. SÄ en progressiv koalition i Kanada efter valet skulle onekligen vara en stor grej.
Ytterligare nÄgot jag skulle kunna peka pÄ som ett indicium pÄ en progressiv trend Àr den hÀr opinionsundersökningen frÄn NederlÀnderna som kom i veckan:
Det nederlÀndska socialdemokratiska partiet PvdA har under de senaste Ären kanske varit det parti som bÀst har illustrerat den politiska trend som kallas pasokifiering, det vill sÀga att socialdemokratiska partier rasar samma vÀljarmÀssigt.
För dÀr grekiska Pasok (som gett trenden sitt namn) visserligen var ett socialdemokratiskt parti sÄ kom det frÄn en lite annan tradition Àn partierna i socialdemokratins kÀrnland i Nordeuropa. Det var ett parti som i mycket större utstrÀckning var prÀglat av kampen mot militÀrjuntan, och dessutom följdes deras kollaps av att vÀnstersocialistiska Syriza tog över platsen som det stora partiet till vÀnster (och i nÄgon mÄn blev det socialdemokratiska partiet).
PvdA Àr ett av de traditionella nordeuropeiska socialdemokratiska partierna. Visserligen aldrig lika stort och dominerande som i Norden, men ÀndÄ en del av den innersta kÀrnan. Men nÀr man kollapsade i valet 2017 (man fick 5,7 procent jÀmfört med 24,8 procent i valet 2012) var det inget annat parti till vÀnster som kunde ta upp manteln.
NederlĂ€ndsk politik skiftade kraftigt Ă„t det konservativa hĂ„llet. Och i valet i vĂ„ras samlade de tre traditionella och numera jĂ€mnstora vĂ€nsterpartierna i nederlĂ€ndsk politik â socialdemokratiska PvdA, det gröna (ur det traditionella kommunistpartiet sprungna) GroenLinks, och det vĂ€nsterpopulistiska (ur sjuttiotalsmaoismen sprungna) SP â sammanlagt 16,9 procent.
OförmÄgan att studsa tillbaka har lett till diskussioner om att slÄ samman tvÄ eller flera av partierna till vÀnster för att Äter kunna utmana om regeringsmakten. Egentligen Àr diskussionen lite mÀrklig. Det nederlÀndska valsystemet med en valkrets och utan spÀrr Àr ultrarepresentativt (det krÀvs 0,67 procent av röstarna för att fÄ plats i representanthuset) och uppmuntrar genom sin utformning till spets snarare Àn bredd hos de politiska aktörerna.
Men hur mycket det Àn kan smÀrta i ett socialdemokratiskt hjÀrta sÄ verkar det, om man fÄr tro den ovanstÄende opinionsundersökningen, som om summan av en sammanslagning mellan PvdA och GL Àr större Àn delarna. En progressiv koalition verkar Àven nÀr det innebÀr sÄ handfasta förÀndringar som en partisammanslagning slÄ an en strÀng hos vÀljarna.
Vi lever i en tid dÀr de stora samhÀllsbÀrande partierna utmanas av aktörer som lockar pÄ andra ledder Àn den traditionella höger-vÀnsterskalan. Det gÀller inte bara de socialdemokratiska partierna utan ocksÄ de partier som traditionellt dominerat pÄ högerkanten. Det innebÀr att koalitionerna blir spretigare och krÄngligare att hÄlla samman. Men kanske, bara kanske, Àr vi i inledningen av de progressiva koalitionernas tid?
Tips för öga och öra
Tips för öga och öra Àr förslag pÄ exempelvis artiklar, böcker, musik, TV-serier, filmer och sÄ vidare som jag tycker det Àr vÀrt att tipsa om. Tanken Àr vÀl att det ska vara relativt nya tips. Men det kan lika gÀrna vara nÄgot Àldre som jag snubblat över.
Pengarna och livet: Magdalena Andersson â vi.se
Tidningen Vi:s personligt hÄllna reportage och intervju med Magdalena Andersson frÄn i januari i Är.
Daniel Suhonen: I dag bor ingen av oss kvar i miljonprogrammen - Fokus â www.fokus.se
Bra text av Daniel Suhonen om förorten, gÀngbrottsligheten och de frÄnvarande vÀnstersvaren i debatten.
Det var allt för idag. Vi ses nÀsta vecka. Om det Àr nÄgot Àr det bara att du höra av dig. Om nÄgon vidarebefordrat nyhetsbrevet till dig gÄr det bra att skriva upp dig hÀr. Dela gÀrna nyhetsbrevet med vÀnner och i dina sociala medier.
Kaffe pÄ det?
Fredrik Jansson