đ·ââïž Kriserna och Ă„tstramningssamhĂ€llets död?
Vad hĂ€nde med det glada 20-talet? Lever vi i de Ă„terkommande krisernas epok? Ăr 90-talskrisen Ă€ntligen död och begraven?
God morgon!
Det har nu gĂ„tt 17 dagar sedan invasionen av Ukraina pĂ„börjades. Ăr det hĂ€r det nya normala? Har det blivit vĂ„r nya vardag? Det Ă€r vĂ€ldigt deppigt.
Veckans lÄt Àr "Mannenberg" av Dollar Brand (Abdullah Ibrahim) frÄn 1974.
Idag tÀnkte jag prata lite om hur de Äterkommande kriserna slÄr ihjÀl arvet efter 90-talskrisen.
Kriserna och ÄtstramningssamhÀllets död?
Det var vĂ€l nu det skulle börja, det glada 20-talet? Sommaren 2022 skulle vĂ€l bli ytterligare en âSummer of Loveâ som skulle definiera en frislĂ€ppt ungdomsgeneration? Vi skulle Ă„ter söka oss ut i vĂ€rlden obegrĂ€nsade av restriktioner. Möten, upplevelser, glĂ€dje.
IstÀllet fÄr vi en kÀftsmÀll av ytterligare en kris i form av ett europeiskt krig nÀr vi precis börjat lÀmna den gamla pandemikrisen bakom oss. SÄ om det Àr nÄgot som definierar vÄr tid sÄ Àr det vÀl kriserna och hur vi hanterar dessa.
Om vi ska ge den hÀr moderna eran av kriser en startpunkt sÄ var det vÀl (den första?) flyktingkrisen 2015. PÄ vÀldigt kort tid tog Sverige emot över 160 000 asylsökande. Vilket skapade pÄfrestningar pÄ det svenska samhÀllet eftersom det plötsligt blev brist pÄ massa saker. Brist pÄ bostÀder, brist pÄ lÀrare, brist pÄ socialsekreterare, brist pÄ handledare, brist pÄ poliser. Brist pÄ bÄde sÄdant som kunde lösa de kortsiktiga problemen med en plötsligt stor ankomst av asylsökande, och pÄ sÄdant som pÄ sikt behövs för att skapa ett integrerat samhÀlle dÀr alla kan vara delaktiga och dÀr alla kan göra sin plikt och krÀva sin rÀtt.
Men vi sĂ„g ocksĂ„ hur svensk ekonomi vĂ€xte ordentligt under följande Ă„r. Statsvetarprofessorn Bo Rothstein ville i en debattartikel 2017 förklara det som en âbĂ„de oplanerad och ofrivillig keynesianismâ dĂ€r den offentliga sektorn hade gett ekonomin en skjuts genom att göra investeringar för att möta de utmaningar som flyktingkrisen inneburit.
2020 slog sedan coronapandemin till. à terigen utsattes samhÀllet för stora pÄfrestningar. Dels genom att restriktionerna drabbade mÄnga företag hÄrt. Men framför allt sÄg vi att vÀlfÀrden inte alls var rustad för att klara av en kris av det hÀr slaget. Underbemanning, underfinansiering, otrygga anstÀllningar och feldimensionering av verksamheter förvÀrrade antagligen krisen avsevÀrt.
à terigen borde vi ha sett svensk ekonomi drabbas hÄrt av pandemin. Men resultaten tyder pÄ att de krispaket som regeringen lÀgger fram begrÀnsar skadeverkningarna och mÄnga kommuner har gjort rekordresultat.
Och sÄ har vi dÄ 2022 Ärs krig. Vi stÄr Äter inför en möjlig ekonomisk kris som en effekt av de ekonomiska sanktioner som riktas mot Ryssland och hur det kommer pÄverka inte minst rysk export av olja och gas till Europa. Vi har idag ett försvar som snarare Àr anpassat till att göra internationella insatser Àn till att försvara svenskt territorium. Och med ankomsten av 4000 ukrainska flyktingar om dagen stÄr vi inför ytterligare en flyktingkris. Allt detta mÄste hanteras.
OvanpÄ allt det hÀr har vi en stÀndigt pÄgÄende klimatkris som kommer lite i skymundan av alla dessa akuta kriser som stÀndigt pockar pÄ uppmÀrksamhet. Men som ocksÄ mÄste hanteras. Och trots allt prat om grön kapitalism och grön industri kommer det krÀvas statlig finansiering och planering för att komma tillrÀtta med de övergripande strukturerna. Hur ska vi avveckla vÄrt beroende av fossila brÀnslen? Hur ska vi driva pÄ elektrifieringen av exempelvis transportsektorn? Hur skapar vi ett vÀlfÀrdssamhÀlle som har ett klimatfotavtryck som krymper?
Dock Àr det sÄ att vi lever i skuggan av en annan kris. Den ekonomiska krisen pÄ 1990-talet. Och i förlÀngningen kanske vi till och med lever i skuggan av den strukturomvandling som pÄbörjades redan pÄ 1970-talet.
Idéer om budgetöverskott och det finanspolitiska ramverket i kombination med avregleringar och privatiseringar av det som legat pÄ det allmÀnna har skapat ett anorektiskt samhÀlle dÀr ansvaret i allt större utstrÀckning har förts över pÄ den enskilde.
SkattesĂ€nkningar, avdrag, och kundval pĂ„ bekostnad av robusta gemensamma vĂ€lfĂ€rdslösningar â den reellt existerande nyliberalismen om man sĂ„ vill â har gjort vĂ„rt samhĂ€lle sĂ„rbart för vĂ„r tids kriser. Privat konsumtion har premierats pĂ„ bekostnad av samhĂ€lleliga investeringar. I bĂ€sta fall fungerar samhĂ€llet sĂ„ som vi nu i regel organiserar det om allt fungerar som det ska. Problemet Ă€r att det inte gör det. Ă tstramningssamhĂ€llet har varit en Ă„tervĂ€ndsgrĂ€nd.
Om vi ska hantera de stÀndigt Äterkommande samhÀllskriserna (och det kommer komma fler) mÄste vi hitta tillbaka till nÄgon form av starkt samhÀlle som Àr mer resilient Àn det samhÀlle vi fuskbyggt under de senaste decennierna.
90-talskrisen Àr död och begraven. Nu mÄste vi ocksÄ sluta plÄgas av minnet av den. Livet gÄr vidare och det finns kriser sÄvÀl hÀr och nu som i framtiden som pockar pÄ vÄr uppmÀrksamhet.
Bonus om opinionslÀget
I förra numret av Nyhetsbrevet Sub Rosa spekulerade jag i hur kriget i Ukraina skulle pÄverka vÀljaropinionen i Sverige. Nu ser vi i en undersökning frÄn Aftonbladet/Demoskop (den första som i sin helhet gjorts efter Rysslands invasion) att min spÄdom om opinionsutvecklingen i stora drag verkar hÄlla i sig.
Socialdemokraterna ökar kraftigt (bÀsta siffran pÄ Ätta Är). Förutom att man förmodligen ökar pÄ de andra rödgröna partiernas (inklusive Centerpartiet) bekostnad kan man nog tÀnka sig att det Àr en del vÀljare som ÄtervÀnt frÄn soffan och Sverigedemokraterna.
En intressant notering Àr att Moderaterna stÄr stilla dÀr man hade kunnat tÀnka sig att de skulle vÀxa pÄ bekostnad av de andra borgerliga partierna. Det borde vara en orovÀckande signal för den moderata partiledningen. Inte minst nÀr det i den undersökning som Novus presenterade igÄr om vilka partier som har sakfrÄgeÀgande i olika frÄgor visar sig att Socialdemokraterna nu gÄtt upp i delad ledning med Moderaterna nÀr det gÀller försvarspolitiken.
Tips för öga och öra
Tips för öga och öra Àr förslag pÄ exempelvis artiklar, böcker, musik, TV-serier, filmer och sÄ vidare som jag tycker det Àr vÀrt att tipsa om. Tanken Àr vÀl att det ska vara relativt nya tips. Men det kan lika gÀrna vara nÄgot Àldre som jag snubblat över.
GEORGE ORWELL AND THE LEFT: BUT WHAT SORT OF DEMOCRATIC SOCIALIST WAS HE? â PAUL ANDERSON â paulandersonjournalist.com
En intressant diskussion om vad George Orwells demokratiska socialism innebar och hur han förhöll sig till Labour.
MĂ€ster Palm - Album by Kristian Von Svensson | Spotify â open.spotify.com
Med tanke pÄ att det imorgon Àr 100 Är jÀmnt sedan han dog kan det vara pÄ sin plats att tipsa om ett nyslÀppt punkigt visalbum om den socialistiska pionjÀren och agitatorn August Palm.
Ingvar Kamprads fascistiska vĂ€n Per Engdahl (nymixad repris) | Historia.nu med Urban Lindstedt on Acast â play.acast.com
Intressant poddsamtal med journalisten och författaren Elisabeth à sbrink om den svenska fascisten Per Engdahl (1909-1994) som kom att spela en central roll i skapandet av efterkrigstidens, och i förlÀngningen vÄr tids europeiska fascism.
Det var allt för idag. Vi ses nÀsta vecka. Om det Àr nÄgot Àr det bara att du höra av dig. Om nÄgon vidarebefordrat nyhetsbrevet till dig gÄr det bra att skriva upp dig hÀr. Dela gÀrna nyhetsbrevet med vÀnner och i dina sociala medier.
Ska vi ta en kopp till?
Fredrik Jansson