đŽââ ïž Kleptokrati by proxy
Ăr det vĂ€lfĂ€rdsindustriella komplexet bara en kleptokrati? Vad skiljer Sverige frĂ„n andra kleptokratier? Varför Ă€r den reellt existerande nyliberalismen beroende av staten och statskassan?
God morgon!
Ungarnas sommarlov har börjat. Fotbolls-EM har börjat (och imorgon spelar Sverige sin första match, mot Spanien). Om en och en halv vecka Àr det midsommar och semester. Solen skiner och sommaren Àr hÀr. Livet leker vÀl kort sagt.
Eller, kanske inte? Jag brukar inte beröras sÄ mycket av att spelare och trÀnare kommer och gÄr i mitt Hammarby. Men nyheten att Stefan Billborn fÄr sparken som huvudtrÀnare mindre Àn tvÄ veckor efter det att han lett klubben till sin andra titel nÄgonsin gör mig bara ledsen. Det kÀnns ovÀrdigt att Stefan frÄn RÄgsved, ungdomstrÀnaren som blev assisterande trÀnare som blev huvudtrÀnare som blev kulturbÀrare skickas ut genom bakdörren.
Det vore roligt om nyhetsbrevet nÄdde fler. Det gÄr givetvis bra att vidarebefordra mejlet. Men annars finns det att lÀsa online om du vill sprida det via sociala medier.
Idag tÀnkte jag prata lite om de kleptokratiska tendenserna i svensk politik.
Kleptokrati by proxy
Jag har genom Ären skrivit en hel del om det som brukar kallas det vÀlfÀrdsindustriella komplexet (det var faktiskt jag som myntade begreppet i ett blogginlÀgg sommaren 2010). I min bok Gemenskap & skötsamhet: en essÀ om socialdemokratins vÀsen (2016) viker jag ett helt kapitel till Àmnet. Och en redigerad version av delar av det kapitlet publicerades hÀr i nyhetsbrevet före jul.
I korthet kan det beskrivas som ett âkleggâ (för att lĂ„na ett uttryck av HĂ„kan Juholt) som bestĂ„r av riskkapitalister, politiker, högerideologer och opinionsbildare som under de senaste decennierna har föresprĂ„kat och skapat kvasimarknader dĂ€r gemensamma nyttigheter ska fördelas genom att brukaren tilldelas en kundpeng som ska kunna tas till i princip vilken utförare som helst. Det Ă€r ett system som bygger pĂ„ att det finns en kund (det allmĂ€nna) som betalar och att utövarna (vĂ€lfĂ€rdskapitalisterna) har i princip fri dragningsrĂ€tt pĂ„ den förras plĂ„nbok.
Inget av det hÀr Àr som sagt nytt. Det Àr mÄnga som har pekat pÄ problemen med denna reellt existerande nyliberalism som alltsÄ inte vill avreglera staten som det ofta antas, utan vill omreglera den till kapitalets fördel. Men i den nu aktuella diskussionen om marknadshyror dök det upp ett exempel som gör att jag börjar fundera pÄ om vi inte ska se pÄ vÄrt samhÀlle som nÄgot som Àr pÄ vÀg att utvecklas till en fullskalig kleptokrati?
I vanliga fall brukar kleptokrati beskrivas som en stat som styrs av personer som anvĂ€nder statens resurser för att berika sig sjĂ€lva. Det Ă€r inte riktigt det vi har att göra med hĂ€r. Ăven om det ofta verkar finnas svĂ€ngdörrar mellan de olika sfĂ€rerna som utgör det vĂ€lfĂ€rdsindustriella komplexet. Det Ă€r inte sĂ„ att politikerna berikar sig direkt pĂ„ statskassan pĂ„ det sĂ€tt som man kan se i en del andra stater. Anhöriga till ministrar fĂ„r inte lyxyachter finansierade direkt av statskassan.
Men vi ser en kleptokrati by proxy dĂ€r politiker riggar ett system som syftar till att berika privata intressenter via skattkassan. Lyxyachterna köps fortfarande in (om Ă€n inte till ministrars anhöriga), men det Ă€r riskkapitalisterna som aldrig behöver ta nĂ„gra risker som köper dem efter att skattepengarna har âtvĂ€ttatsâ som vinst i privata bolag.
Det första och största exemplet pÄ detta Àr skolpengen. Idag kan inte den som betalar och ansvarar för skolvÀsendet (kommunen) bestÀmma hur mÄnga skolor det ska finnas i den egna kommunen och hur resurserna ska fördelas för att alla ska fÄ en sÄ bra utbildning som möjligt. Det stÄr i princip vem som helst fritt att starta en friskola och börja vÀrva elever. Om det gÄr bra kan de som regel tÀlja guld med smörkniv. GÄr det dÄligt kan de bara gÄ i konkurs och lÀmpa över eleverna pÄ kommunen som har det slutliga ansvaret.
Men vi ser ocksÄ att den digitalisering vi genomgÄr som samhÀlle slÄr igenom pÄ det vÀlfÀrdsindustriella komplexets bakgÄrd. ApptjÀnster som exempelvis Kry som erbjuder lÀkarundersökningar över nÀtet och dÀrmed fÄr fri dragningsrÀtt pÄ pengar som borde gÄ till primÀrvÄrd för multisjuka, gamla och kroniskt sjuka för att konsultera i övrigt friska mÀnniskor med förkylningar och myggbett.
Och det för mig slutligen till den dÀr kleptokratiska uppenbarelsen som jag fick av debatten om marknadshyror. Det var erfarenheterna frÄn Finland, och det kompletta ointresse det finns frÄn högerhÄll att detta sannolikt blir en bÀrande del av hur marknaden för hyresrÀtter kommer att utformas.
I tidningen Arbetet skriver Daniel Swedin:
âI Finland â dĂ€r man i 30 Ă„r haft marknadshyror â Ă€r kostnaderna för bostadsbidrag Ă„tta gĂ„nger högre per hyresgĂ€st jĂ€mfört med i Sverige. Bostadsstöden slĂ„r nya rekord, varje Ă„r.
Skulle utvecklingen bli likadan hĂ€r kan vi rĂ€kna med att det svenska bostadsbidraget skulle kosta nĂ€stan tio gĂ„nger mer i Ă€n dag, totalt 35 miljarder mer.â
Det Àr alltsÄ vÀldigt troligt att ett genomslag för marknadshyror pÄ svensk bostadsmarknad kommer att leda till höjda hyror. Det kommer sÀkert innebÀra att det blir svÄrare för mÄnga att bo kvar i sina bostÀder nÀr hyrorna stiger. Men det kommer förmodligen i första hand innebÀra att hyresvÀrdarnas stigande profiter i slutÀndan kommer att komma frÄn statskassan i form av stigande bostadsbidrag.
I den meningen blir marknadshyror framför allt ytterligare ett sÀtt för kapitalintressen att berika sig pÄ det allmÀnna. Och för alla vi som Àr samhÀllet blir det mindre resurser kvar till den vÀlfÀrd vi faktiskt vill ha och anser oss behöva.
Vi kan inte lÄtsas att det hÀr handlar om marknader i nÄgon egentlig mening. Det handlar inte om sÀljare och köpare som möts pÄ en marknadsplats, tar risker och gör överenskommelser. Det vill sÀga det som borgare brukar sÀga sig föresprÄka.
Det Àr istÀllet kleptokratiska arrangemang som syftar till att föra över vÄra gemensamma skattepengar till privata fickor. Det handlar om att skapa strukturer dÀr privata intressenter genom politiska ombud fÄr fri dragningsrÀtt pÄ vÄra skattepengar oavsett om vi tycker att det Àr dÀr vÄra gemensamma resurser gör mest nytta.
Det fantastiska Ă€r att detta fortsĂ€tter, att dessa satans rövare fĂ„r hĂ„lla pĂ„.Â
Tips för öga och öra
Tips för öga och öra Àr förslag pÄ exempelvis artiklar, böcker, musik, TV-serier, filmer och sÄ vidare som jag tycker det Àr vÀrt att tipsa om. Tanken Àr vÀl att det ska vara relativt nya tips. Men det kan lika gÀrna vara nÄgot Àldre som jag snubblat över.
Socialist Strategy and Cooperatives /w Sam Gindin - LeftStreamed â socialistproject.ca
Sam Gindin var min lÀrare nÀr jag var utbytesstudent i Toronto. HÀr pratar han om socialistiska strategier och kooperativ som en del i detta.
George Packer: The Four Americas - The Atlantic â www.theatlantic.com
Intressant om hur det idag finns flera konkurrerande berÀttelser och idéer om vad USA har för syfte och mening, och att det dÀrför saknas ett sammanhÄllande kitt. LÀsvÀrd Àven frÄn ett svenskt perspektiv.
Tuppen | SVT Play â www.svtplay.se
Komedi frÄn 1981 om en grupp kvinnliga fabriksarbeterskor och en tidsstudieman under andra vÀrldskriget som bygger pÄ Ivar Lo-Johanssons novell "Kvinnofabriken". Klasskamp och könsmaktordning i folkhemmet.
Det var allt för idag. Vi ses nÀsta vecka. Om det Àr nÄgot Àr det bara att du höra av dig. Om nÄgon vidarebefordrat nyhetsbrevet till dig gÄr det bra att skriva upp dig hÀr. Dela gÀrna nyhetsbrevet med vÀnner och i dina sociala medier.
Ska det vara pÄtÄr?
Fredrik Jansson