💥 Har borgerligheten kraschat?

Har borgerligheten i Sverige kollapsat? Varför talar vi så lite om att den tappat väljare till Sverigedemokraterna? Hur är det möjligt att en moderat statsminister känns osannolik i en situation med klar högermajoritet i opinionen?

---

God morgon!

Stundtals stressig vecka när en del (jag) jobbar och en del (andra) är lediga. Man ska helt enkelt inte planera för någonting första halvan av januari. Perfekt period för inläsning i lugn och ro. Det borde jag ha tänkt på.

Idag tänkte jag prata om en borgerlighet som inte flyger.

Har borgerligheten kraschat?

Nu i veckan presenterade SVT en ny och fräsch sajt för sin väljarbarometer tillsammans med de senaste siffrorna. Och för den som är lagd åt det hållet att denne vill gräva i opinionsförändringar är det en liten guldgruva. En enskild opinionsundersökning säger som sagt ganska lite. Men trender över tid kan säga mer.

Jag fastnade för jämförelsen mellan resultatet i valet 2018 och den senaste undersökningen som ni kan se här nedan och började fundera på den forna alliansens utveckling.

För inte nog med att de fyra borgerliga partier som i riksdagsvalet 2006 lyckades samla 48,2 procent av väljarna och en majoritet av kammarens mandat i den senaste undersökningen bara samlar 33,2 procent (vilket i sig måste vara ett bottenrekord?!). Deras opinionsutveckling under den senaste mandatperioden har som synes varit makalöst usel. Man backar sju procentenheter samtidigt som det som förr i världen brukade kallas det socialistiska blocket går fram 5,5 procentenheter.

Och detta sker under en mandatperiod (eller två) där vi sett återkommande regeringskriser. Där den socialdemokratiskt ledda regeringen har varit en koalition i minoritet. Där regeringen har varit tvungen att regera på en januariöverenskommelse där Centern fick hålla i taktpinnen. Där riksdagsmajoriteter bröt ut delar av budgeterna. Där vi sett både flyktingkriser och pandemier. Och där de frågor som ligger på topp i samhällsdebatten – som exempelvis brottslighet, el- och bensinpriser – borde gynna högern.

Personligen väljer jag ju en socialdemokratisk regering varje dag i veckan. Men alldeles oavsett vad man anser är orsakerna till varför det ser ut som det gör så har det onekligen varit smashläge för borgerligheten gång på gång, och ändå ser opinionsläget ut som det gör åtta månader innan valet 2022. Så varför är borgerligheten så värdelös på att kapitalisera på det politiska läget?

Om man ska leta orsaker så går det inte att bortse från Sverigedemokraternas intåg i det politiska finrummet. Om vi återgår till riksdagsvalet 2006 – det senaste då Sverigedemokraterna misslyckades med att nå över riksdagsspärren – kan vi åter konstatera att den borgerliga alliansen fick 48,2 procent av rösterna samtidigt som det rödgröna blocket fick 46,1 procent. I den senaste väljarbarometern var ställningen mellan dessa två block 33,2 procent kontra 45,2 procent. Samtidigt som Sverigedemokraternas andel har ökat från 2,9 procent till 20,1 procent.

Men samtidigt som mycket av debatten om Sverigedemokraterna har handlat om att de gjort insteg i traditionellt socialdemokratiska väljargrupper – inte minst inom LO-kollektivet – så återspeglar inte den debatten fullt ut förändringarna i den övergripande opinionen. Det rödgröna blocket är ju bara en knapp procentenhet mindre nu än det var i valet 2006, men den borgerliga alliansen har tappat hela 15 procentenheter under samma period. Det går alltså inte att komma ifrån att det borgerliga tappet faktiskt har med Sverigedemokraterna att göra.

I sak är inte det särskilt konstigt att ett parti som står till höger – traditionellt i värderingsfrågor (TAN) och i allt större utsträckning i ekonomiska frågor – faktiskt tar väljare från högersidan i politiken. Det har sannolikt alltid funnits ett ”sverigedemokratiskt” segment inom framför allt moderata väljargrupper. Exempelvis kan man ju tänka tillbaka på Palmehatet, sympati för auktoritära högerregimer ute i världen och famösa valstugereportage. En betydande del av det segmentet har sannolikt tagit steget över till Sverigedemokraterna när dessa framstod som ett reellt alternativ.

Men det är ju också så att förhållandet till Sverigedemokraterna faktiskt är en fråga som klyver det borgerliga blocket. Många väljare som traditionellt sett skulle ses som borgerliga kärn- och marginalväljare är inte särskilt bekväma med en höger som allierar sig med Sverigedemokraterna. Det ser vi ju så klart i det faktum att Centerpartiet inte är särskilt intresserade av ett organiserat samarbete med de blåbruna partierna. Men också att traditionellt borgerliga väljare faktiskt tar steget över till Socialdemokraterna som ses som en garant mot sverigedemokratiskt inflytande (tänk Fredrik Strage i valrörelsen 2018).

För socialdemokratin är Sverigedemokraternas intrång i arbetarklassen ett problem, både för trovärdigheten som det hegemoniska arbetarpartiet och för möjligheten att bygga stabila progressiva majoriteter. Men Sverigedemokraterna blir också ett problem för den liberal-konservativa koalition som vi brukar benämna som borgerlig, men som förr i världen ofta kallades ”icke-socialistisk”. De fyra partier som gemensamt var så framgångsrika i valet 2006 har som regel byggt sitt samarbete på just det att de inte är Socialdemokraterna. Men nu omfattar det icke-socialistiska blocket även ett parti som utmanar det ofta ostadiga samarbetet som svensk borgerlighet har byggt på.

Det vore förmätet att med självklarhet säga att Sverige har en socialdemokratiskt ledd regering efter valet 2022. Det är trots allt så att högern i form av de forna allianspartierna och Sverigedemokraterna faktiskt har en klar majoritet i opinionen (precis som de har haft i de senaste fyra riksdagsvalen). Men den värderingsmässiga sprickan i det icke-socialistiska blocket i kombination med en oskicklighet i att hantera det politiska läget tyder på att det kommer dröja innan Sverige har en borgerlig statsminister igen.

Det vore ju kul om fler prenumererade på Nyhetsbrevet Sub Rosa. Det gör man här, helt gratis! Och om du gillar nyhetsbrevet får du gärna dela det i sociala medier.

Tips för öga och öra

Tips för öga och öra är förslag på exempelvis artiklar, böcker, musik, TV-serier, filmer och så vidare som jag tycker det är värt att tipsa om. Tanken är väl att det ska vara relativt nya tips. Men det kan lika gärna vara något äldre som jag snubblat över.

Best of: Why fascism in America isn't going away | Vox Conversations on Acast — play.acast.com

Intressant samtal med den politikfilosofen och Yaleprofessorn Jason Stanley om fascism och vad det innebär idag, framför allt i ett amerikanskt kontext.

To Beat the Right, We Have to Understand Their Arguments — jacobinmag.com

Spännande text om konstanterna i den reaktionära retoriken från franska revolutionen till våra dagar.

Det var allt för idag. Vi ses nästa vecka. Om det är något är det bara att du höra av dig. Om någon vidarebefordrat nyhetsbrevet till dig går det bra att skriva upp dig här. Dela gärna nyhetsbrevet med vänner och i dina sociala medier.

Äsch, nu har kaffet kallnat.

Fredrik Jansson