📈 Går det egentligen så bra för S i opinionen?

Är Socialdemokraternas oppinionssiffror bra? Ångrar sig borgerliga väljare när de valt borgerliga regeringar? Vad säger tidigare oppositionsperioder om socialdemokratins möjligheter 2026?

God morgon!

Barnen har gått på sommarlov och det blir lite lugnare till frukost den sista tiden innan semester. Själv är jag lite i valet och kvalet om hur jag ska strukturera upp skrivande under semestern. Att det inte blir något nyhetsbrev är klart. Men det är ju det här med alla bokprojekt som ligger och gror i bakskallen. ✍

Idag tänkte jag prata om lite om socialdemokratins opinionsläge.

---

Går det egentligen så bra för S i opinionen?

Efter valet 2022 har opinionssiffrorna pekat uppåt för socialdemokratin. Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) stora partisympatiundersökning som presenterades i veckan skulle 38,6 procent rösta på Socialdemokraterna om det var val i maj. En uppgång med 8,3 procentenheter jämfört med resultatet i riksdagsvalet i september förra året. Och det kan framstå som bra.

Men hur har det sett ut tidigare när Socialdemokraterna har varit tvungna att lämna ifrån sig regeringstaburetterna till en högerregering?

Förutom det senaste valet har vi tre andra tillfällen att förhålla oss till: riksdagsvalen 1976, 1991 och 2006. Fyra val som är relativt jämnt utspridda över 46 år. Ungefär en gång vart femtonde år har Socialdemokraterna förlorat regeringsmakten.

I det historiska förlustvalet 1976 när socialdemokratin fick lämna Regeringskansliet efter 44 år av i princip oavbrutet regeringsinnehav (Bondeförbundet hade ju sommarregeringen 1936) fick man 42,7 procent av rösterna. Det var då det sämsta valresultatet sedan 1932 års val som inledde den långa socialdemokratiska eran. I SCB:s partisympatiundersökning i maj 1977 fick Socialdemokraterna 47,6 procent.

I valet 1991 förlorade Socialdemokraterna återigen regeringsmakten. Nu efter nio år i regeringsställning. Man fick den här gången nöja sig med 37,6 procent. Det sämsta valresultatet sedan 1928. I partisympatiundersökningen våren 1992 hade stödet ökat till 46 procent.

När regeringen Reinfeldt kom till makten hösten 2006 fick socialdemokratin nöja sig med 35 procent av rösterna. Det sämsta valresultatet sedan 1920. Men följande maj visade opinionen på ett stöd för Socialdemokraterna på klart respektabla 45 procent.

Kan vi dra några slutsatser från detta?  

För det första har socialdemokratins andel i val sjunkit över tid. 1976 förlorade man valet trots att man fick 42,7 procent. 2022 förlorade man valet med 30,3 procent av rösterna. Det är knappast någon överraskning för någon.

För det andra verkar det finnas en väljarånger som tar sig uttryck i opinionen efter det att en högerregering har tagit över. Varje borgerligt maktövertagande har följts av en ordentlig uppgång i opinionen för Socialdemokraterna tidigt i mandatperioden.  

Gott så. Men hur går det sedan i de på följande valen?

Det finns inget självklart att säga om vilken regering det blir. Både 1979 och 2010 behöll högern regeringstaburetterna. Men 1994 återkom socialdemokratin till regeringsmakten.

Både 1979 och 1994 går Socialdemokraterna fram jämfört med valet innan, till 43,2 respektive 45,3 procent. Men backar något jämfört med opinionsundersökningen i maj året efter föregående val. I valet 2010 däremot tappar socialdemokratin ordentligt både i förhållande till föregående val och partisympatiundersökningen i maj 2007. Valresultatet blir endast 30,7 procent.

Kan vi dra några självklara slutsatser av detta inför valet 2026? Självklart inte. Så mekanisk är inte politiken. Men vi ser att den uppgång i opinionen som Socialdemokraterna historiskt sett har fått i inledningarna av oppositionsperioderna inte har hållit i sig.

Det är också möjligt att mandatperiodernas längd spelar in. Sedan 1994 har vi fyraåriga mandatperioder i stället för de treåriga vi hade innan. Det är knappast så att det spektakulära fall på drygt 14 procentenheter som socialdemokratin drabbades av mellan 2007 och 2010 bara beror på att det var ett år till för en sittande regering att distansera sig från en inledning av impopulära nedskärningar och försämringar. Men det kan givetvis ha spelat in. Och i så fall finns det anledning att vara orolig.

Om vi går in i valåret 2026 exempelvis med en minskad inflation, reallöneökningar och ett färskt Natomedlemskap ska vi inte ta det för självklart att det blir en socialdemokratisk återkomst till Rosenbad. Opinionsläget 2007 var betydligt bättre än det är 2023. Och ändå ledde det till det då sämsta valresultatet på 90 år tre år senare.

Om socialdemokratin tror att det kommer räcka att sitta still i båten riskerar man att bli gruvligt besvikna om tre år.  

---

Tips för öga och öra

Tips för öga och öra är förslag på exempelvis artiklar, böcker, musik, TV-serier, filmer och så vidare som jag tycker det är värt att tipsa om. Tanken är väl att det ska vara relativt nya tips. Men det kan lika gärna vara något äldre som jag snubblat över.

🎧 "Röd tro" av Stefan Arvidsson

Den teologiska bokpodden Läsarpodden är en av mina favoritpoddar. I det senaste avsnittet diskuterar man religionshistorikern Stefan Arvidssons Röd tro: Socialistisk kultur och livsåskådning under tvåhundra år som kom ut i våras.

🎧 Är nationalekonomi höger och statsvetenskap vänster?

Den liberale nationalekonomen Andreas Bergh och den socialistiske statsvetaren Niklas Altermark diskuterar ideologi i akademin i podden Röd och blå-podden.

---

Det var allt för idag. Vi ses nästa vecka. Om det är något är det bara att du höra av dig. Dela gärna nyhetsbrevet med vänner och i dina sociala medier.

Ska det vara påtår? ☕

Fredrik Jansson