🚩 Första maj, första maj

Är inte det här med demonstrationståg lite gammalmodigt? Kan vi formulera en internationell solidaritet för vår tid? Kan vi föreställa oss ett alternativ till dagens marknadssamhälle?

---

God morgon!

”Första maj, första maj. Varje sliten kavaj…”

Idag är det första maj och för första gången på tre år får vi samlas under fanorna. Jag gör det på min arbetsplats tillsammans med medlemmar och förtroendevalda i Kommunal Stockholms län. Arbetarklassen och välfärdens hjältar och så vidare.

I veckan blev jag förresten invald i styrelsen för Arbetarnas kulturhistoriska sällskap (AKS). Det känns fint tycker jag. Det är en viktig förening i dessa rotlösa tider. Bli medlem du också!

Veckans (dagens) låt är "Avanti Popolo" (i Lars Forssells översättning) med Cornelis Vreeswijk från 1972.

Idag tänkte jag hålla ett litet första maj-tal.

Första maj, första maj

Kamrater!

Fanorna vecklar ut sig som stora röda blommor i vårsolen efter att ha legat i dvala under den fimbulvinterlånga pandemin. För många kan demonstrationstågen, sångerna och de högstämda talen framstå som anakronistiska. De hör väl inte hemma i vårt individualiserade kundsamhälle?

Det kan man givetvis tycka. Det är ju så med traditioner med sekellånga trådar bakåt i tiden att de inte alltid känns samtida med Insta Stories och det som snabbt förflyktigas. Men att människor samlas kring en idé på gator och torg är något storslaget. Det minsta torgmötet länkas idag samman med miljontals andra möten, människor och demonstrationer över hela världen. Fanorna kommer smattra i vinden på varje kontinent. På så sätt är första maj kanske den mest uppenbara symbolen för att kapitalets ständiga globalisering alltid har åtföljts av socialismens internationalism.  

I år får vi åter samlas befriade från pandemins bojor. Vi trodde att vi skulle få göra det i strålande solsken. Vi trodde att vi skulle få samla kraft inför de strider vi har framför oss. Men vi gör det i krigets skugga.

Rysslands invasionskrig mot Ukraina är avskyvärt. Att säga att det ska fördömas är en självklarhet så självklar att den nu låter som en klyscha. I den socialistiska idétraditionen är fredstanken stark. Idén att arbetarklassen inte ska delta i kapitalets och överhetens galenskaper utan lägga ner sina vapen.

Men där finns också rätten att försvara sig och rätten att skapa ett demokratiskt samhälle efter eget gottfinnande. De totalitära krafterna ska inte få fritt spelrum och det måste vid varje givet tillfälle göras motstånd mot deras vilja till expansion.   

Det är vår uppgift att försöka balansera dessa perspektiv. Hela världens fred måste bygga på varje folks frihet. I dessa dagar läggs mycket fokus på vapensystem och försvarsallianser. Det finns en poäng med det. Det krävs verktyg för att bygga sig ett värn. Men vi får inte glömma att det är genom att stödja demokratiska krafter vi bygger fred i världen. Politiska dissidenter, fria fackföreningar och folkliga rörelser behöver vårt stöd, och vi behöver deras.

Vi måste utmana kapitalets längtan att understödja totalitära krafter för egen vinnings skull. Från ett europeiskt perspektiv måste vi lösgöra oss från det koppel som fossildespoterna håller oss i, och vi måste ta tillbaka kontrollen över de delar av vår välfärd och infrastruktur som slumpats bort till tvivelaktiga aktörer.

Vi måste börja bygga samhälle igen. Det är orimligt att vi har ett samhälle där vissa kan få skatteavdrag för att bygga en altan när det allmänna inte anser sig ha råd att rusta upp järnvägen så att människor kan pendla till jobbet hyfsat klimatsmart. Det är orimligt att vi har ett samhälle där vissa kan få skatteavdrag för poolrengöring när äldre inte kan få den hemtjänst de behöver och förtjänar. Det är dags för ett samhälle där alla åter känner att de är en del av en helhet.

Vi måste göra upp med idén att det går att karva fram ökad effektivitet genom minskade budgetar. Vi har en anorektisk välfärd som även utan pandemi går på knäna. Och lösningen går inte att finna i minutscheman, daglöneri och privatiseringar. Det måste till ekonomiska resurser och demokratisk kontroll för att återupprätta välfärden. Bra löner, schyssta arbetsvillkor, trygga anställningar och rimliga möjligheter till återhämtning borde inte vara utopiska förslag i ett av världens rikaste länder.

Vi måste ha socialförsäkringar som finns där när olyckan är framme. Vi måste kunna säga att vi tar hand om varandra när någon av oss blir sjuk, arbetslös eller bara gammal. Man ska inte kastas ut i osäkerhet och fattigdom när man inte kan arbeta. Det borde inte vara så konstigt.

Sedan ska den som behöver det få stöd för att kunna ta sig in på arbetsmarknaden igen. Arbetsträning, utbildning, kompetensutveckling och omställningsstöd borde vara en självklarhet om vi tror på människornas inneboende kapacitet att vara med och bygga samhället.

Vi måste kasta ut månglarna ur templet. Profitdriften i välfärden och det marknadstänkande som infekterat även den offentliga sektorn måste rensas bort. Det borde inte vara överskott till ägare som premieras när det kommer till vård, skola och omsorg. Det borde vara kvaliteten vi får som patienter, elever och brukare.

Vi kan bygga ett gemensamt hem på en grund av välstånd och välfärd. Vi kan investera i gemensamma lösningar och ett samhälle som är för alla, inte bara för de få. Ett samhälle som är solidariskt, dynamiskt och klimatsmart. Ett samhälle där demokratins primat går före marknadens.

Vi kan det om vi vill. Det motstånd vi signalerar på första maj är också en signal för samling. Om vi vill kan vi ta nya steg mot den politiska, sociala, ekonomiska och kulturella demokratin. Framtiden är vår om vi vill ha den!

Tack för ordet.

Bonus om opinionsläget

Jag forsätter att hålla lite koll på väljaropinionen krigs- och valårsvåren 2022. Nu i veckan presenterade Ipsos sin aprilmätning (mätperiod 12 april - 26 april).

Det verkar som om Socialdemokraternas uppgång har avstannat. Om det beror på att kriget blivit vardag, Natodebatten, påskkravallerna eller att Magdalena Andersson-effekten har klingat av kan vi låta vara osagt för tillfället. Det är dock möjligt att tappet sedan mars inte är så drastiskt som det ser ut i staplarna här ovan. Ipsos presenterar inte sina siffror med decimaler vilket gör att relativt små förändringar kan se större ut än de egentligen är. I artikeln i DN kan man läsa att "Partiets väljarstöd skattas till 30 procent avrundat nedåt, mot 33 procent avrundat uppåt i mars." Det skulle i praktiken kunna innebära att siffrorna har sjunkit från 32,5 procent till 30,4 procent. Det är en minskning. Men det skulle isåfall vara en beskedligare minskning än vid första anblicken.

Det vore ju kul om fler prenumererade på Nyhetsbrevet Sub Rosa. Det gör man här, helt gratis! Och om du gillar nyhetsbrevet får du gärna dela det i sociala medier.

Tips för öga och öra

Tips för öga och öra är förslag på exempelvis artiklar, böcker, musik, TV-serier, filmer och så vidare som jag tycker det är värt att tipsa om. Tanken är väl att det ska vara relativt nya tips. Men det kan lika gärna vara något äldre som jag snubblat över.

The Democratic Party Is Wasting Its Grassroots Energy — nymag.com

Intressant om behovet, och frånvaron, av verklig rörelse på vänsterkanten. Det är skrivet i ett amerikanskt sammanhang, men ändå läsvärt för en svensk publik.

Mot en progressiv majoritet: politisk strategi för arbetarrörelsen – Katalys — www.katalys.org

Spännande rapport från tankesmedjan Katalys om förutsättningarna för en vänsterpolitik i Sverige. Jag kommer säkert återkomma till den framöver.

Triumfera - Single by David Ritschard, Lisa Ekdahl | Spotify — open.spotify.com

David Ritschard och Lisa Ekdahl har släppt en klasskampsrökare lagom till första maj.

Andreas Cervenka: ”Skulle det här fortsätta så blir jag socialist” | Arbete och fritid on Acast — play.acast.com

Mycket intressant i TCO-podden Arbete och fritid med ekonomijournalisten Andreas Cervenka som med utgångspunkt i sin nya bok Girig-Sverige pratar om den ökande ojämlikheten i Sverige och hur de rikaste dragit ifrån och lämnat lönearbetare långt bakom.

Det var allt för idag. Vi ses nästa vecka. Om det är något är det bara att du höra av dig. Om någon vidarebefordrat nyhetsbrevet till dig går det bra att skriva upp dig här. Dela gärna nyhetsbrevet med vänner och i dina sociala medier.

Äsch, nu har kaffet kallnat!

Fredrik Jansson