đ·ââïž En god integrationspolitik Ă€r en arbetslinje
Varför ökar sysselsÀttningen bland utrikes födda nu? Kommer Tidölaget försÀmra möjligheterna till en god integration? Vad kan kommuner göra för att snabba pÄ arbetsmarknadsetableringen för flyktingar?
God morgon!
Solen skiner och vÄren Àr verkligen hÀr nu. Men i familjen vÀxeldrar vi förkylningar och snorproduktionen ligger pÄ topp.
Idag Ă€r det Ă„ngestderby i Stockholm. Mitt Hammarby mot DjurgĂ„rden. Jag Ă€r tyvĂ€rr inte pĂ„ plats. Inget Stockholmslag har direkt imponerat under inledningen av Allsvenskan. Forza Bajen! đđ€
NÀsta helg Àr det ju Kristi flygare och jag tÀnker anvÀnda lÄnghelgen till annat Àn att skriva nyhetsbrev.
Idag tÀnkte jag prata lite om jobb och sÄnt.
En god integrationspolitik Àr en arbetslinje
I onsdags publicerades en nyhet i Dagens Nyheter som fick en viss uppmĂ€rksamhet. Statistiska centralbyrĂ„n slĂ€ppte nĂ€mligen ny statistik som visade att sysselsĂ€ttningen bland utrikes födda â invandrare i dagligt tal â de senaste Ă„ren har ökat till rekordnivĂ„er. I stĂ€llet för att pendla mellan 63 och 68 procent som det gjort tidigare under 2000-talet ligger sysselsĂ€ttningsnivĂ„n för gruppen numera pĂ„ 75 procent.
Den klyfta mellan inrikes födda och utrikes födda som lÀnge har varit en slagpÄse i migrationsdebatten har minskat till tio procentenheter frÄn att tidigare ha legat pÄ mellan 15 och 20 procentenheter. HÀr Àr det dock vÀrt att pÄpeka att sysselsÀttningsgraden bland utrikes födda i Sverige hela tiden har varit hög jÀmfört med gruppen utrikes födda i andra EU-lÀnder. Klyftan har som regel snarare berott pÄ att Sverige har en jÀmförelsevis hög sysselsÀttningsgrad bland inrikes födda kvinnor. FÀrre hemmafruar helt enkelt.
Vad beror dĂ„ denna ökade sysselsĂ€ttning pĂ„? I DN nĂ€mns det faktum att vi efter pandemin har haft en brist pĂ„ arbetskraft och att antalet inrikes födda i arbetsför Ă„lder har minskat. Ăkad efterfrĂ„gan och vikande demografi ger fler möjlighet att arbeta. Personligen skulle jag nog lĂ€gga till tidsaspekten. Det tar tid att etablera sig pĂ„ svensk arbetsmarknad och flyktingvĂ„gen 2015 ligger nu Ă„tta Ă„r bakĂ„t i tiden. Det borde alltsĂ„ ha legat i korten att en större andel utrikes födda skulle börja etablera sig pĂ„ arbetsmarknaden. NĂ„got som rimligen ocksĂ„ Ă€r bra för integrationen.
TyvĂ€rr har integrationsfrĂ„gan under de senaste Ă„ren â egentligen sedan 2015 â i alldeles för stor utstrĂ€ckning kommit att handla om annat Ă€n handfasta materiella frĂ„gor som arbete, bostad och sprĂ„kkunskaper och i stĂ€llet kommit att handla mer om mer svĂ„rgripbara kulturfrĂ„gor och rĂ€dsla för svartmuskiga mĂ€nniskor i allmĂ€nhet. HĂ€r kommer ingen regering undan. Men det finns uppenbara tecken pĂ„ att det nuvarande Tidölaget kommer att försĂ€mra integrationen.
Som en slump publicerade Lisa Pelling frÄn tankesmedjan Arena Idé en debattartikel i Expressen om regeringsunderlagets (brist pÄ) integrationspolitik samma dag som Dagens Nyheter presenterade nyheten om sysselsÀttningen bland utrikes födda. Hon utgÄr frÄn en rapport som Arena Idé presenterade tidigare i vÄras dÀr de gjort en undersökning bland de som arbetar med integration i kommunerna.
DÀr konstateras bland annat att ökade svÄrigheter att Äterförenas med sin familj, att det blir lÀttare för myndigheter att dra tillbaka permanenta uppehÄllstillstÄnd och att det blir svÄrare att fÄ svenskt medborgarskap ökar oron bland utrikes födda samtidigt som risken Àr att fÀrre Àr beredda att göra lÄngsiktiga investeringar i Sverige som att komplettera sin utbildning. Flera av de som svarat i rapporten oroar sig ocksÄ för att Tidöavtalets hÄrdare linje riskerar att skapa arbetskraftsbrist, inte minst utanför storstÀderna.
Som Ànnu ett sammantrÀffande hade det dagen innan landat ett nyhetsbrev frÄn IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvÀrdering) vid Uppsala universitet i mejlboxen som den hÀr gÄngen lÀmpligt nog handla om framför allt kommunala insatser som kan underlÀtta för flyktingar och deras anhöriga att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. Och det kan ju vara bra att veta vad forskningen har att sÀga om sÄnt hÀr.
Kortfattat kan vi konstatera sprÄkutbildning, yrkesutbildning och praktik Àr sÄdant som förkortar vÀgen in pÄ arbetsmarknaden för de som kommer som flyktingar och anhöriginvandrare. Det verkar dock inte som om krav pÄ aktivering för att fÄ försörjningsstöd fungerar sÀrskilt bra. Riktig verksamhet Àr bra. Verksamhet man hittar pÄ för att verka hÄrd inför vÀljarna Àr dÄligt.
Som sammanfattning kan man vÀl konstatera att mycket i svensk integrationspolitik faktiskt fungerar. Det kan vara svÄrt att tro om man följt den politiska debatten i Sverige under de senaste Ären. Den skulle dock sannolikt fungera bÀttre om vi hade bÀttre kvalitet och större kvantitet pÄ insatserna. Men förmodligen skulle det ocksÄ fungera bÀttre om vi kom ifrÄn den mystifierade syn pÄ mÀnniskor som spelat sÄ stor roll i migrations- och integrationspolitiken under de senaste Ären.
Jobb, utbildning, bostad, sprÄk. SvÄrare Àn sÄ behöver det inte vara. I slutÀndan trumfar materiella lösningar de kulturella och symbolpolitiska.
Problemet Àr att vi har en regering vars fundament bygger pÄ ett avtal som gÄr ut pÄ att försÀmra mycket av det som faktiskt fungerar, som Àr validerat i forskning och erfarenhet, och ersÀtta det med trollbataljonernas hittepÄlösningar och magkÀnslor.
Tips för öga och öra
Tips för öga och öra Àr förslag pÄ exempelvis artiklar, böcker, musik, TV-serier, filmer och sÄ vidare som jag tycker det Àr vÀrt att tipsa om. Tanken Àr vÀl att det ska vara relativt nya tips. Men det kan lika gÀrna vara nÄgot Àldre som jag snubblat över.
đœ King Charles III's secret love affair... with another country
Intressant samtal hos The New Statesman om nykrönte brittiske kungen Charles kÀrleksaffÀr med Transylvanien och vad det sÀger om hans samhÀllssyn.
đ§ I fengsel for Ă„ starte arbeiderforening: Historien om Marcus Thrane
I norska LO:s nÀttidskrift FriFagbevegelses podd RÞrsla kan man höra den fascinerande historien om Marcus Thrane som startade en landsomfattande protosocialdemokratisk rörelse i mitten av 1800-talet.
Det var allt för idag. Vi ses om tvÄ veckor. Om det Àr nÄgot Àr det bara att du höra av dig. Dela gÀrna nyhetsbrevet med vÀnner och i dina sociala medier.
PĂ„tĂ„r? â
Fredrik Jansson