đŻđŻđŻ Det blir nog inte sĂ„ mycket stödröster?
à ker Liberalerna ur riksdagen? PÄverkar Miljöpartiets gosande med Moderaterna i Region Stockholm möjligheterna att fÄ stödröster? Vad Àr ens en stödröst?
God morgon!
Tredje advent och nu Àr det vinter pÄ riktigt. Ena dagen Àr det typ minus 20, snö och tÄg instÀllda pÄ grund av kyla och trasiga vÀxlar. Den andra dagen Àr det nollgradigt, slask och tÄg instÀllda pÄ grund av personalbrist. Det kanske Àr tur i oturen att jag varit hemma sjuk hela veckan?
LĂ€s min bok om socialdemokrati â webshop.publit.com
HÀr kan du ladda ner min bok Gemenskap & skötsamhet: en essÀ om socialdemokratins vÀsen helt gratis som ebok.
Idag tÀnkte jag prata lite om SCB:s partisympatiundersökning och utrymmet för stödröster i valet 2022.
Det blir nog inte sÄ mycket stödröster?
Nu i veckan kom SCB:s stora halvÄrsvisa partisympatiundersökning (PSU) och veckan innan kom förspelet i form av frÄgan om hur svenska folket skulle rösta om det var riksdagsval i november. Det hela Àr ju nÄgot av en högtidsstund för den som Àr politiskt överintresserad med mÄnga siffror som man kan grotta ner sig i.
NÀr man tittar pÄ den dÀr senare frÄgan kan man konstatera att det Àr tvÄ riksdagspartier som ligger under riksdagsspÀrren pÄ fyra procent: Liberalerna pÄ 2,5 procent (med osÀkerhetsmarginal +/- 0,4 procentenheter), och Miljöpartiet pÄ 3,9 procent (med osÀkerhetsmarginal +/-0,6 procentenheter).
BĂ„da dessa partier Ă€r sannolikt beroende av stödröster frĂ„n vĂ€ljare som egentligen sympatiserar med ett annat parti. Ăven Kristdemokraterna som i dagslĂ€get har lite avstĂ„nd till spĂ€rren Ă€r ett parti som under mĂ„nga val har varit beroende av moderata stödröster för att nĂ„ över spĂ€rren. Och för bĂ„de Kristdemokraterna och Liberalerna handlar det i sĂ„ fall om att det Ă€r Moderaterna som mĂ„ste bidra med âkyrkobroder fyra procentâ för att de ska ta sig över spĂ€rren i september 2022.
För Miljöpartiets del handlar det om Socialdemokraterna som mĂ„ste lĂ€mna ifrĂ„n sig nĂ„gon form av âkamrat fyra procentâ för att sĂ€kra de grönas plats i riksdagen efter valet.
Och nÀr vi i undersökningen tittar pÄ vilka partier som vÀljarna sympatiserar med (snarare Àn vilka partier de skulle rösta pÄ) kan vi se nÄgot som sannolikt pÄverkar utrymmet för stödröster, nÀmligen partisympatisörernas nÀstbÀsta parti.
Bland de som sympatiserar med Moderaterna har 15,8 procent Liberalerna som nÀstbÀsta parti, det vill sÀga drygt 3,5 procentenheter. Och bland de som sympatiserar med Socialdemokraterna Àr det 11,6 procent som har Miljöpartiet som nÀstbÀsta parti, det vill sÀga knappt 3,5 procentenheter.
Det hÀr borde ju kunna rÀcka för att hÄlla kvar dessa partier i riksdagen med marginal. Men för dessa partisympatisörer sÄ Àr ju trots allt dessa andrahandspartier just det nÀstbÀsta. Och dÄ mÄste de ju kÀnna att det faktiskt Àr vÀrt att lÀgga sin röst pÄ det som de inte i första hand sympatiserar med.
Men jag skulle sÀga att det finns en viktig anledning till att moderata sympatisörer inte i sÀrskilt stor utstrÀckning Àr beredda att stödrösta pÄ framför allt Liberalerna i valet 2022. Och den anledningen tror jag heter Sverigedemokraterna.
HÀr skulle man kunna tro att det i första hand handlar om att Moderaterna under de senaste Ären har lierat sig med Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna och dÀrmed betonar den konservativa delen i partiets liberalkonservativa ideologi. Det tror jag inte Àr huvudskÀlet till att det kommer bli svÄrt för Liberalerna att fÄ moderata stödröster.
IstÀllet handlar det om att det i det högerblock som formeras i svensk politik inte Àr sjÀlvklart att Moderaterna Àr det största partiet, Àven om konkurrensen frÄn Sverigedemokraterna Àr tydligare i mÄnga andra mÀtningar Àn i SCB:s PSU. Ett alltför stort antal stödröster frÄn moderata sympatisörer riskerar att skapa en situation dÀr de smÄ partierna visserligen kommer in i riksdagen, men dÀr Sverigedemokraterna blir blockets största parti. Det Àr sannolikt nÄgot som mÄnga moderata sympatisörer skulle tycka vara problematiskt. Inte minst de moderater som trots allt har Liberalerna som nÀstbÀsta parti (och dÀrmed sannolikt betonar det liberala i partiets liberalkonservativa ideologi).
För frÄgan om socialdemokratiska stödröster till Miljöpartiet Àr situationen delvis en annan. Det finns inget annat parti inom ett (i bred mening) rödgrönt block som kan utmana om att vara största parti. Det finns inte ens nÄgot parti som kan utmana om att bli största parti överhuvudtaget i dagslÀget.
För Miljöpartiet sÄ handlar istÀllet svÄrigheterna med att fÄ socialdemokratiska stödröster om ett par andra saker. Rent generellt kan man tÀnka sig att valet att lÀmna regeringen under de former de gjorde det inte stÀrkte deras aktier hos de socialdemokratiska sympatisörerna. De framstÄr ocksÄ i och med det som ett parti som i mindre utstrÀckning kan ses som ett sÀkert underlag för en socialdemokratisk regering.
Det hÀr försvÄras ocksÄ av en situation som antagligen hÀngt över Miljöpartiet under hela mandatperioden. NÀmligen det att Miljöpartiet i Stockholms stad och Region Stockholm efter att ha setts som en del av ett rödgrönt block valde att samarbeta med de forna allianspartierna. Och det gör sannolikt att utrymmet för stödröster inte Àr sÀrskilt stort frÄn socialdemokratiska sympatisörer i den (vÀljarmÀssigt stora) del av landet dÀr avstÄndet mellan miljöpartister och socialdemokrater annars Àr minst. En socialdemokratisk sympatisör i StockholmsomrÄdet har inga skÀl att tro att en röst pÄ Miljöpartiet Àr en röst pÄ ett socialdemokratiskt lett styre i vare sig stad eller land.
Det innebÀr givetvis inte att det Àr omöjligt för Liberalerna och Miljöpartiet att fÄ tillrÀckligt med stödröster för att komma in i riksdagen. Det kan ju faktiskt ocksÄ vara sÄ att de genom positionerande i det politiska samtalet lyckas locka tillrÀckligt mÄnga vÀljare som faktiskt sympatiserar med dem och dÀrför röstar pÄ dem av den anledningen.
HÀr har sannolikt Miljöpartiet en bÀttre möjlighet att fÄ sympati genom en tydligare miljö- och klimatpolitik. För Liberalernas del Àr det svÄrt att se vad som skulle fÄ vÀljarna att börja sympatisera med dem med bara nio mÄnader kvar till valet. De Àr alldeles för smÄ, splittrade och otydliga för att tas pÄ allvar. Man skulle ju kunna tÀnka sig att de gör en raketutveckling genom att bli det borgerliga parti som tydligt markerar mot marknadsskolan. Men det verkar osannolikt.
Men hur fÄr man överhuvudtaget vÀljare att stödrösta pÄ ett annat parti Àn det de faktiskt sympatiserar med?
I en mer klassisk mening sĂ„ kan man faktiskt se ett mer strukturerat arbete för att stĂ€rka smĂ„partier i röstbĂ„set. Socialdemokratiska âkamrat fyra procentâ till fördel för kommunisterna (för det handlar nog mest om sĂ„dant som skett för sĂ„ lĂ€nge sedan att VĂ€nsterpartiet hette SKP eller VPK) kunde nog ofta handla om att socialdemokratiska fackliga företrĂ€dare argumenterade inför ett arbetslag om vikten av att sĂ€kra en arbetarregering genom att riksdagsrösten skulle lĂ€ggas pĂ„ kommunisterna medan övriga röster lades pĂ„ Socialdemokraterna. Men det Ă€r nog lĂ€nge sedan arbetet med att sĂ€kra stödröster för partier som riskerade att Ă„ka ur riksdagen kunde vara sĂ„ handfasta.
I dagslÀget handlar det om mer subtila signaler och beteenden som förvisso blir enklare pÄ grund av att vÀljarna inte Àr lika partilojala Àven om de pÄ ett mer övergripande plan har en ideologisk identitet.
Och det enkla svaret handlar givetvis om att man ser att det parti som behöver stödröster faktiskt kommer att vara ett stödparti till en regering som leds av det parti man sympatiserar med, att partiet Àr en tydlig del av ett politiskt block. Det hÀr Àr sannolikt ett vÀljarbeteende som stÀrktes under de Är vi hade ett tydligt rödgrönt block till vÀnster och Alliansen till höger.
NÀr blocken inte Àr lika sjÀlvklara, som de vÀl varit under den hÀr mandatperioden, blir nog inte det ovanstÄende beteendet lika sjÀlvklart. Och dÄ handlar det kanske snarare om att ledande företrÀdare för det dominerande partiet som den presumtiva stödvÀljaren sympatiserar med pÄ olika sÀtt signalerar att det lilla partiet utgör en del av det tilltÀnkta regeringsunderlaget.
Men jag tror inte man ska vÀnta sig jÀttemycket av den typen av signalpolitik frÄn Magdalena Andersson och Ulf Kristersson gentemot Miljöpartiet respektive Liberalerna under tiden fram till valet av den enkla anledningen att de mÄste fokusera pÄ att sÀkra sin egen vÀljarbas under den korta tid som Àr kvar.
Tips för öga och öra
Tips för öga och öra Àr förslag pÄ exempelvis artiklar, böcker, musik, TV-serier, filmer och sÄ vidare som jag tycker det Àr vÀrt att tipsa om. Tanken Àr vÀl att det ska vara relativt nya tips. Men det kan lika gÀrna vara nÄgot Àldre som jag snubblat över.
Kollektivt f**k off-kapital - Diamanter och rost | Podcast on Spotify â open.spotify.com
I det hÀr avsnittet av kulturpodden Diamanter & rost (för övrigt alltid lyssningsvÀrd) finns det en intressant diskussion om fenomenet FIRE (Financial Independence, Retire Early) och dess relation till en kollektiv vÀlfÀrd pÄ dekis och en framvÀxande konservatism.
Demokratins uppkomst vs maffiavĂ€lde (nymixad repris) | Historia.nu med Urban Lindstedt on Acast â play.acast.com
Samtal med författaren och maffiaexperten Tomas Lappalainen om hans bok VÀrldens första medborgare: Om statens uppkomst i det antika Grekland som handlar om demokratin som ett sÀtt att reglera vÄld och det homeriska samhÀllet som ett maffiasamhÀlle. En vÀldigt bra bok som jag lÀste under pandemins inledning.
Det var allt för idag. Vi ses nÀsta vecka. Om det Àr nÄgot Àr det bara att du höra av dig. Om nÄgon vidarebefordrat nyhetsbrevet till dig gÄr det bra att skriva upp dig hÀr. Dela gÀrna nyhetsbrevet med vÀnner och i dina sociala medier.
Ta en pepparkaka sÄ blir du snÀll!
Fredrik Jansson