đ Den ideologiska triangeln
Hur förhÄller sig ideologier till varandra? PÄverkar tidsandan hur mycket eller lite vi Àr en viss ideologi? Hur identifierar pjÀserna pÄ det ideologiska slagfÀltet?
God morgon!
Det Ă€r redan september! Ăr sommaren över nu? Idag Ă€r det hursomhelst hemmaderby för mitt Hammarby mot AIK. Det borde vara upplagt för bengaler i duggregn och Ă„ngest i bortaklacken. Det blir inte vackrare Ă€n sĂ„. Forza Bajen! đđ€
Eftersom jag sitter i styrelsen för Arbetarnas Kulturhistoriska SÀllskap kan det vara pÄ sin plats att tipsa om följande erbjudande:
Bli medlem i AKS â FĂ„ âDĂ€rför Ă€r jag republikanâ pĂ„ köpet
Arbetarnas Kulturhistoriska SĂ€llskap har sedan 1926 verkat för att uppmĂ€rksamma arbetarklassens och arbetarrörelsens kultur och historia. Som enskild medlem ingĂ„r förutom seminarier, vandringar, utstĂ€llningar och utflykter en Ă„rsbok som bara den Ă€r vĂ€rd med Ă€n Ă„rsavgiften pĂ„ 200 kronor. Om man blir medlem under perioden septemberânovember 2023 fĂ„r man dessutom Vilhelm Mobergs klassiska stridsskrift âDĂ€rför Ă€r jag republikanâ frĂ„n 1955 som en bonusbok. Erbjudandet gĂ€ller medlemskap för verksamhetsĂ„ret 2023. LĂ€s mer om hur man blir medlem pĂ„ knappen nedan.
Idag tÀnkte jag prata lite om ideologier.
Den ideologiska triangeln
Jag fick idén till att skriva den hÀr texten nÀr jag lyssnade pÄ tvÄ poddar i veckan. Dels Left Anchor om Liberalism vs Socialism, dels The Gray Area with Sean Illing om Conservative socialism?
Det handlar alltsÄ om hur ideologier förhÄller sig till varandra. Det Àr inte nödvÀndigtvis en respons pÄ dessa poddar. De fick snarare tankesynapserna att vakna till liv och tvingade mig att formulera en del tankar i text om hur de stora ideologierna förhÄller sig till varandra.
Det kan ju vara pÄ sin plats att konstatera att nÀr jag talar om ideologier i den hÀr texten sÄ handlar det om de stora 1800-talsideologierna: liberalism, konservatism och socialism. Det kanske har sina brister. Men sÄ Àr det. Det kan ocksÄ vara pÄ sin plats att i nÄgot svepande drag definiera vad jag menar med dessa ideologier. Sannolikt finns det gott om mÀnniskor som inte delar min definition fullt ut. MÄ sÄ vara.
Liberalismen brukar ju ofta beskrivas som den moderna urideologin som Àr född ur förÀndrade samhÀllsekonomiska förutsÀttningar (kapitalismens framvÀxt), upplysningstidens idéer och medelklassens revolt mot den gamla regimen.
Det Àr en ideologi som har individen som central aktör, inte minst i egenskap av aktör pÄ en marknad. Det leder ofta till en atomistisk syn pÄ mÀnniska och samhÀlle dÀr det kollektiva handlandet bara Àr en förlÀngning av ett marknadsutbyte, köpare och sÀljare.
Konservatism brukar ju ofta beskrivas som en reaktion pÄ liberalismen. Ett försvar av l'ancien régime och ett förhÄllningssÀtt som föresprÄkar försiktiga förÀndringar. Och det Àr givetvis en rimlig beskrivning pÄ sitt sÀtt. Men jag skulle snarare vilja beskriva konservatismen som en samhÀllssyn som föresprÄkar en patriarkal samhÀllsordning (och frÄgan Àr om inte patriarkalism skulle vara en bÀttre benÀmning?).
Med en patriarkal samhÀllsordning menar jag en samhÀllssyn som bygger pÄ en hierarkisk gemenskap. Det hÀr ser vi exempelvis i gamla feodala samhÀllen, i klansamhÀllen, i religionen och i nationalismen, men det Àr ocksÄ nÄgot som det Ätminstone finns spÄr av i helt vanliga familjer. Den patriarkala organisationen handlar inte (i första hand) om ett ekonomiskt utbyte. I stÀllet handlar det om ett utbyte som bygger pÄ en idé om beskydd. Det Àr en vertikal gemenskap dÀr den som Àr underordnad (i teorin) vÀxlar in frihet mot trygghet.
Socialism skiljer sig frÄn det patriarkala genom att bygga pÄ en idé om horisontell gemenskap, ömsesidighet och strÀvan efter jÀmlikhet. Men socialismen förenar sig med det patriarkala gentemot liberalismen i den mening att den ser att det finns kollektiva aktörer. Samtidigt som den liksom liberalismen strÀvar efter att bryta upp de förtryckande tendenser som finns i den konservativa samhÀllssynen. Den socialistiska gemenskapen Àr bred och platt, oavsett om det Àr arbetarklassen eller medborgarna.
Dessa tre ideologier kan i sin renodlade form och i relation till varandra liknas vid spetsarna pÄ en liksidig triangel. Insidan av triangeln, utrymmet mellan spetsarna, kan sÀgas vara den ideologiska spelplanen. De olika spetsarnas dragningskraft kan skifta över tid beroende pÄ omstÀndigheter och tidsanda.
För det Ă€r ju i praktiken sĂ€llan man befinner sig vid den ideologiska spetsen för den ideologi man anser sig omfamna. Ăven en sjĂ€lvbenĂ€mnd socialist Ă€r mer eller mindre liberal, mer eller mindre konservativ. Och motsvarande gĂ€ller givetvis Ă€ven liberaler och konservativa.
Den hÀr tankebilden kan man givetvis anvÀnda för att sjÀlv placera sig ideologiskt. Var stÄr jag pÄ en skala mellan exempelvis liberalism och konservatism i en viss frÄga? Eller var stÄr jag pÄ en skala mellan konservatism och socialism i en annan frÄga. Och sÄ vidare. Och pÄ det hÀr sÀttet skulle man kunna definiera sin plats i förhÄllande till de ideologiska storheterna. Men hur den mixen ser ut beror ofta pÄ det omgivande samhÀllets ekonomiska bas och ideologiska överbyggnad.
Under decennierna efter andra vÀrldskriget sÄg vi hur den socialistiska dragningskraften Àven pÄverkade liberaler och konservativa. En acceptans för vÀlfÀrdsstaten och ett samhÀllsskick som byggde pÄ folkligt deltagande i samhÀllets maktutövande nÄdde lÄngt in i borgerliga skikt.
Sedan hade vi under ett antal decennier en situation dÀr den liberala dragningskraften var starkare. Avregleringar, utförsÀljningar, teknokratiskt styre och vÀlfÀrdsprofitörer pÄverkade Àven socialister och konservativa.
Och sedan nÄgot decennium befinner vi oss i en era dÀr konservativa krafter har blivit allt starkare. Vi ser det inte minst i frÄgor som rör migration, brott och straff, försvaret. En mer auktoritÀr, sluten och hierarkisk syn pÄverkar Àven liberaler och socialister idag. Exempel pÄ detta ser vi bÄde i det liberalpartistiska regeringssamarbetet med Sverigedemokraterna och det som ibland kallas TAN-vÀnster (Blue Labour, Danmark och sÄ vidare).
Om man vill förstÄ dessa skiftningar, hur de sker och hur man gör motstÄnd tror jag att det Àr bra att ha bilden av den ideologiska triangeln som ett politiskt slagfÀlt i bakhuvudet. Det gör det lÀttare att förstÄ varför aktörer agerar som de gör. Det gör det lÀttare att identifiera tillfÀlliga allierade. Och det gör det lÀttare att hitta sÀtt att avancera pÄ fÀltet.
Tips för öga och öra
Tips för öga och öra Àr förslag pÄ exempelvis artiklar, böcker, musik, TV-serier, filmer och sÄ vidare som jag tycker det Àr vÀrt att tipsa om. Tanken Àr vÀl att det ska vara relativt nya tips. Men det kan lika gÀrna vara nÄgot Àldre som jag snubblat över.
đ Lessons from Gramsci
LÀsvÀrd text om den marxistiske teoretikern Antonio Gramsci i den amerikanska socialdemokratiska tidskriften Dissent om vad vi har att lÀra frÄn honom i kampen för förÀndring.
đœ Lasermannen
PÄ SVT Play finns filmatiseringen av Gellert Tamas bok om Lasermannen John Ausonius och den tid han levde och verkade i. En tid som pÄ mÄnga sÀtt var en preludium till vÄr egen. Mycket sevÀrd.
đ Parabol
Parabol Àr ett nytt vÀnsterlutat nÀtbaserat samhÀllsmagasin för analys och fördjupning som söker vara ett forum dÀr tankar och ideologi diskuteras pÄ allvar. Ett Kvartal för vÀnstern utan riskkapital. Verkar hursomhelst ambitiöst och intressant.
Det var allt för idag. Vi ses nÀsta vecka. Om det Àr nÄgot Àr det bara att du höra av dig. Dela gÀrna nyhetsbrevet med vÀnner och i dina sociala medier.
Ska det vara pĂ„tĂ„r? â
Fredrik Jansson