đđč Bröd för alla â och rosor med?
Borde alla kommuner ha en kommunpoet? Ăr kulturen beroende av statliga bidragssystem? Vad ska egentligen ingĂ„ i vĂ€lfĂ€rden?
God morgon!
Ăven om jag Ă€r Ă€r ganska bekvĂ€m i min Ă„lder har jag ganska svĂ„rt att greppa den. För jag Ă€r vĂ€l Ă€ndĂ„ typ samma person som jag var för ett halvt liv sedan? Jag Ă€r vĂ€l typ jĂ€mnĂ„rig med en tjugoplussare? Men nu har jag gĂ„tt in i min sista vecka som 46-Ă„ring. NĂ€sta gĂ„ng vi hörs Ă€r jag 47 Ă„r. Betyder det att det bara Ă€r 20 Ă„r tills jag gĂ„r i pension? Livet alltsĂ„...
Det vore ju kul om fler prenumererade pÄ Nyhetsbrevet Sub Rosa. Det gör man hÀr, helt gratis!
Idag tÀnkte jag prata lite om kultur och sÄnt.
Bröd för alla â och rosor med?
I veckan har det varit en mindre storm i ett vattenglas nĂ€r det blev kĂ€nt att Tranemo kommun (som jag aldrig hade hört talas om) hade anstĂ€llt en kommunpoet. Eller ja, om man ska vara mer exakt sĂ„ kommer poeten Jimmy Alm att finnas i ett projekt som finansieras via statliga KonstnĂ€rsnĂ€mnden. Och om man ska tro kommunens hemsida sĂ„ kommer âallt som finns och hĂ€nder i kommunen ⊠att kunna bli dikt, skrivkurser kommer att erbjudas och kommunens invĂ„nare kommer ges möjligheten att fĂ„ sin egen dikt skriven utan kostnad.â Det lĂ„ter ju ganska OK, Ă€ven om det Ă€r sĂ„ att projektet kostar 894 000 skattekronor.
I det hĂ€r fallet handlar det alltsĂ„ inte om att det hĂ€r projektet pĂ„ nĂ„got sĂ€tt har haft fri dragningsrĂ€tt pĂ„ Tranemobornas kommunbudget och att Alms diktande kommer pĂ„ bekostnad av den kommunala Ă€ldreomsorgen eller fritidsverksamheten. Ăven om det kan lĂ„ta sĂ„ i den animerade diskussionen mellan Bulletins Carolin Dahlman och Aftonbladet Kulturs Kristofer Andersson i Sveriges Radios Studio Ett (en och en halv timme in i programmet) tidigare i veckan.
Hur ska man se pĂ„ det hĂ€r med skattefinansierad kultur? Jag har ju tidigare uttryckt en viss skepsis gentemot skattefinansiering av föreningslivet och tidningar. Och jag har vĂ€l en liknande syn pĂ„ kulturens finansiering? I nĂ„gon mĂ„n handlar det om det som kallas â1000 True Fans Theoryâ, att om du bara har 1000 personer som verkligen gillar vad du gör kan du ocksĂ„ leva pĂ„ ditt skapande. Det Ă€r en syn som jag kopplar till nĂ„gon form av kreativ autonomi.
Men jag inser att det ocksĂ„ handlar om en frustration med att mĂ„nga av vĂ€lfĂ€rdens verksamheter Ă€r underfinansierade. Varför ska skattepengar gĂ„ till att delfinansiera den bildade medelklassens fritidsintressen nĂ€r det Ă€r svĂ„rt att fĂ„ en lĂ€kartid pĂ„ vĂ„rdcentralen eller sjuka mĂ€nniskor blir utslĂ€ngda ur sjukförsĂ€kringen? Vad fan fĂ„r vi för pengarna, för att parafrasera Svenskt NĂ€ringslivs tidigare ordförande Leif Ăstling.
Det hÀr Àr givetvis missriktat, det förstÄr jag. Vi kan ha bÄde en fungerande vÀlfÀrd och ett omfattande kulturliv i ett civiliserat samhÀlle. Hur vi anvÀnder vÄra gemensamma resurser Àr helt enkelt val vi gör. Det resurslÀckage som RUT-avdrag, svÀllande kommunala överbyggnader och profitdrift i vÀlfÀrden orsaker Àr ingen naturlag. Vi har valt att lÀgga vÄra gemensamma resurser pÄ sÄdant istÀllet för en fungerande sjukförsÀkring och dynamiska stadsteatrar. Eller som Flammans chefredaktör Leonidas Aretakis formulerade det i en tweet:
Men samtidigt Àr den bild Kristofer Andersson mÄlar upp i den dÀr radiodebatten lite skev. För givetvis Àr det inte sÄ att avsaknad av statsbidrag och aktiv kulturpolitik skulle innebÀra att svenskt kulturliv reduceras till deckare av Camilla LÀckberg och filmer som Sunes sommar.
Dels för att dessa fenomen faktiskt har gynnats av en aktivistisk kulturpolitik i form av sÀnkt bokmoms och de resurser som svensk filmpolitik riktar Àven till en rent kommersiell filmindustri. Men ocksÄ för att historien i stor utstrÀckning visar pÄ att kulturella sprÄng sker utanför statliga mecenaters hÀgn.
Jag skulle hÀvda att inget musikaliskt framsteg i vÀrlden sedan jazzens framvÀxt i New Orleans kring förra sekelskiftet har varit beroende av en statlig kulturpolitik. IstÀllet Àr det samhÀlleliga förÀndringar och produktivkrafters utveckling som varit avgörande. FörÀndrade relationer mellan mÀnniskor och grupper. Möjligheten till ljudupptagningar. Radion, televisionen och internets framvÀxt som gjort det möjligt att sprida nya kulturuttryck.
Det Àr rimligt att hÀvda att det absolut viktigaste som skett för hiphopens utveckling var det stora elavbrottet i New York i juli 1977 nÀr affÀrer plundrades pÄ bland annat skivor, skivspelningar och ljudutrustning.
Och som ett appendix till det kan vi konstatera att Andersson bara nÄgon dag efter debatten skrev en hyllningsartikel till rapparen Einår som sköts till döds i torsdags. En artist som trots att han tillhörde en subkultur utan stöd frÄn vare sig stat eller skivbolag kunde fÄ genomslag och bli en av Sveriges största artister. Mer beroende av samhÀlleliga förÀndringar och produktivkrafternas utveckling Àn av mecenater.
Statlig kulturpolitik har snarare handlat om att konservera och upprÀtthÄlla redan existerande kulturuttryck. Det behöver inte vara nÄgot fel i det. Men det nya och okÀnda kommer alltid ha svÄrt att slÄ igenom i bidragsdjungeln. Med all respekt för kommunpoeten Alm, men jag skulle bli förvÄnad om han kommer att ha nÄgon framtrÀdande plats nÀr 20-talets svenska litteraturhistoria ska sammanfattas?
Jag har inget emot kommunpoeter. Precis som jag inte har nÄgot emot stadsteatrar, kommunala konsthallar och folkbibliotek. Det Àr en kommunal kÀrnverksamhet i ett socialdemokratiskt samhÀlle att ge medborgarna inte bara bröd utan ocksÄ rosor, för att göra ytterligare en parafras.
Men om man vill skapa förutsÀttningar för en levande kultur sÄ Àr det min klara övertygelse att fokus mÄste ligga pÄ att ge mÀnniskor verktyg och förutsÀttningar att göra kulturen sjÀlva. TillgÄng till en vÀlfinansierad kommunal kulturskola, replokaler, inspelningsstudios och smÄ scener för de mÄnga (och framför allt unga) att prova sig fram och leka med kulturella uttryck.
Allt det hÀr kan frÄn en mer elitistisk syn pÄ konsten ses som en nivellering. Men jag tror att spetsen kommer finnas dÀr om bredden finns och fÄr utvecklas. Alla som skriver blir inte uppburna författare, alla som startar ett band blir inte rockstjÀrnor, och alla som lÀr sig filma blir inte demonregissörer.
Men nĂ„gra blir det. Och de kan dĂ„ ta sig fram och utveckla kulturen till nĂ€sta nivĂ„. Och om det finns 1000 personer som gillar det de gör tillrĂ€ckligt mycket kan de till och med leva pĂ„ det.Â
Och just ja, Tranemo kommun Ă€r alltsĂ„ en kommun i södra delarna av VĂ€stergötlands lĂ€n (pĂ„ grĂ€nsen till Jönköpings lĂ€n). Kommunen domineras av tillverkningsindustri och det bor drygt 8 000 personer dĂ€r. För övrigt flyter en av de dĂ€r i skolan extremt viktiga vattendragen â Ătran â genom Tranemo.
Med tanke pÄ den enorma mediala exponering kommunen har fÄtt under den senaste veckan sÄ har nog den dÀr kommunpoeten varit mer prisvÀrd Àn vad mÄnga kommunala kommunikationsavdelningar Àr. För det Àr ju sÄ vi brukar berÀkna vad nÄgot Àr vÀrt i dagens samhÀlle.
Nu vet Ă„tminstone jag att Tranemo existerar.
Tips för öga och öra
Tips för öga och öra Àr förslag pÄ exempelvis artiklar, böcker, musik, TV-serier, filmer och sÄ vidare som jag tycker det Àr vÀrt att tipsa om. Tanken Àr vÀl att det ska vara relativt nya tips. Men det kan lika gÀrna vara nÄgot Àldre som jag snubblat över.
Den svenska hiphopens pionjĂ€rer â Avsnitt 1 | SVT Play â www.svtplay.se
Med tanke pÄ mordet pÄ Einår Àr SVT:s dokumentÀrserie om den svenska hiphopens första decennier en lisa för sjÀlen. Det Àr i stor utstrÀckning min hiphop som speglas i serien. Jag hade Per Cussions singel. Jag tillhörde de fÄ som faktiskt köpte "I skuggan av betongen" nÀr den kom. Jag Àlskade Absent Minded. Jag plockade upp Petter och Loop Troops första 12:or. Med mera, med mera.
Vintage Arbeiderpartiet kan bli siste mote â agendamagasin.no
En analys frÄn norska vÀnstertankesmedjan Agenda om hur Regeringen StÞre gÄr in i framtiden med en klassisk socialdemokratisk politik.
Det var allt för idag. Vi ses nÀsta vecka. Om det Àr nÄgot Àr det bara att du höra av dig. Om nÄgon vidarebefordrat nyhetsbrevet till dig gÄr det bra att skriva upp dig hÀr. Dela gÀrna nyhetsbrevet med vÀnner och i dina sociala medier.
Ăh, nu har kaffet kallnat!
Fredrik Jansson