🦄 Är nyliberaler beredda att försvara Sverige?

Varför dundras det om krig? Varför väljer statsministern att så split? Hur ser egentligen det nyliberala försvaret ut?

God morgon!

Förra veckan skrev jag om den ihållande vintern. Sedan har det töat. Blött och glashalt överallt. Det behöver ju inte vara -20. Men jag föredrar ändå att det är minusgrader och snö så länge det inte är vår.🌧

Idag tänkte jag prata lite om nyliberaler med vapen i hand.

---

Är nyliberaler beredda att försvara Sverige?

Året inleddes med att Sveriges samlade MÖP-kår intog Högfjällshotellet i Sälen för att bevista Folk och försvars årliga rikskonferens. Folk och försvar är en vinterversion av politikerveckan i Almedalen för folk som har kanoner som specialintresse.

Det brukar som regel innebära att militärledningen gör utspel som syftar till högre anslag i statsbudgeten. Utspel som sedan militärt överintresserade opinionsbildare tillsammans med lobbyister för vapenindustrin förstärker i en ekokammare där kritiska invändningar avfärdas som landsförräderi.

Det är årligen återkommande även i lugnare tider än dessa.

I år handlade det om hur pass närstående krigsrisken är för svensk del.

Överbefälhavaren Micael Bydén konstaterade att alla svenskar bör förbereda sig på krig. Det blev ett jävla liv. Men det var ju inte så konstigt att han sa som han sa med tanke på hans jobb. Det är ju svårt att tänka sig en myndighetschef som argumenterar för den egna myndighetens onödighet. Och ja, det är klart att krig i Sverige är en möjlighet även om det verkar osannolikt inom överskådlig tid.

Civilförsvarsministern Carl-Oskar Bohlin sparade inte på det pompösa och dundrade: ”Låt mig göra det med ämbetets kraft. Mindre inlindat, och med en osminkad tydlighet: Det kan bli krig i Sverige”

Slutligen var det sedan dags för statsminister Ulf Kristersson att gjuta olja på vågorna. Eller nej. Kristersson pumpade upp sig som matadoren i Tjuren Ferdinand och bestämde sig för att misstänkliggöra de som blivit svenska medborgare:

”Även vi måste börja tala högt om de förväntningar som följer av ett svenskt medborgarskap. Ytterst handlar det om att med vapen i hand - och med livet som insats – försvara Sverige, våra värderingar och vårt sätt att leva. Medborgarskap är inte en resehandling.”

Det samlade budskapet var: ryssen kommer och vi kan inte lita på att invandrarna vill vara med och försvara demokratin och fosterlandet när det sker. Inte direkt landsfaderligt.

Men om det är så att vi står inför en uppenbar krigsrisk. Vad gör regeringen för att stärka den svenska försvarsförmågan?

Har man gjort något för att säkra tillgången till livsmedel, läkemedel och drivmedel? Har man gjort något för att stärka upp vård och omsorg efter pandemin? Har man gjort något för att försäkra sig om att utländska entreprenörer inte kommer använda sin systeminsyn för att störa en svensk mobilisering? Eller vad som nu krävs för att vid behov kunna ställa en här på fötterna.

Svar nej. Inget av detta ser vi skymten av. I valet mellan att satsa på ett rut-avdrag för poolrengörning, och att satsa på att stärka upp infrastrukturen så att tåg kan ta sig från punkt A till punkt B väljer regeringen det förra. I valet mellan att låta auktoritära stater köpa in sig i svensk välfärd och infrastruktur, och att skjuta till ordentliga statsbidrag till sjukvården väljer regeringen det förra. I valet mellan att så split och så enighet väljer regeringen det förra.  

Och så vidare. Och så vidare.

I stället väljer man att tala tufft om invandrares bristande försvarsvilja. För om det är något vi vet om den samtida debatten så är det att man alltid kan skylla på invandrarna om man saknar annan politik.

Det är dock inte jättekonstigt om försvarsviljan är sviktande lite till mans. Det finns ganska enkla orsakssamband.

Det fanns en tid då vi hade allmän värnplikt i det här landet. Och en bieffekt till det här med att försvara Sverige med vapen i hand var att det var något en överväldigande majoritet av den manliga befolkningen hade personlig erfarenhet av. Vi förstod ungefär vad statsministerns brösttoner skulle innebära i praktiken (infanterield, våta sockor och resa tjugomannatält mitt i natten i minus 20 grader).

Och sedan fungerade vi som en ekokammare ut i samhället. För det är ju inte så att snubbar har varit främmande inför att snacka lumparminnen i tid och otid. Så är det inte längre.

Därför kan man inte heller förutsätta att folk i allmänhet ska ha en särskilt välinformerad idé om vad krigsplaceringar och massmobiliseringar skulle innebära för dem. Inte minst när idéer om gemensamt ansvar har avrustats till förmån för ”satsa på dig själv”, kundtänk och annat moderatlingo.

Men det har alltså inte särskilt mycket att göra med graden av svartmuskighet hos den enskilde individen. Det har sannolikt mer att göra med ett generellt främlingskap gentemot koncept om samhällsplikt i allmänhet och värnplikt i synnerhet.

Men vet ni vilka som avskaffade den allmänna värnplikten av ideologiska skäl? Den nyliberala högern med Kristersson och Bohlins moderata partikamrater i spetsen. I valet mellan jobbskatteavdrag och folkförsvar valde den moderatledda alliansen det förra. Så brösttonerna om att försvara landet med vapen i hand kan vi nog ta lätt på.

Jag är dessutom tvärsäker på att nyliberaler som Kristersson och Bohlin inte alls tror att kriget står för dörren, utan att det snarare handlar om spinn för att avleda uppmärksamhet från att allt annat går värdelöst för regeringen (se filmen Wag the Dog för referens). Hur kan jag veta det?

Jo, av den enkla anledningen att de i så fall borde ha tagit till de nyliberala universallösningarna: skatteavdrag och privatiseringar.

Än så länge har vi inte sett några regeringspropositioner om att införa ett AK-avdrag så att varje invånare kan införskaffa en egen automatkarbin för att i sann individuell frihet försvara sin överbelånade mexitegelvilla.

Inte heller har vi sett några förslag om att privatisera försvaret och lägga ut förband på entreprenad. Är det amerikanska Academi (tidigare Blackwater) eller ryska Wagnergruppen som ska få i uppdrag att försvara Gotland? Eller ska vi utforma det som en försvarspeng där gotlänningarna var och en kan välja utförare?

För varför skulle det svenska försvaret fungera helt väsensskilt från allt annat i det nyliberala samhällsbygget?

Visst kan vi behöva stärka det svenska försvaret. Men om vi inte förstår att det är något mer än kulor, krut och män i gröna uniformer kommer vi inte att vara särskilt framgångsrika. En verklig upprustning av den svenska försvarsförmågan måste också innebära en många gånger större satsning på välfärd och infrastruktur än på inköp av nya luftvärnsrobotar och ubåtar. Det måste innebära att vi tar tillbaka gemensamma nyttigheter i gemensam regi, det måste innebära att vi utmanar 90-talets ekonomiska doktriner och det måste innebära att skatter höjs.

Men det kommer ju inte nyliberaler som Ulf Kristersson och Carl-Oskar Bohlin ha något ideologiskt intresse av att göra. I stället pratar de med hög röst om att svartskallarna inte vill försvara landet. Det är enklast så.

---

Tips för öga och öra

Tips för öga och öra är förslag på exempelvis artiklar, böcker, musik, TV-serier, filmer och så vidare som jag tycker det är värt att tipsa om. Tanken är väl att det ska vara relativt nya tips. Men det kan lika gärna vara något äldre som jag snubblat över.

👁 A Final Conversation With Ed Broadbent on the Continuing Struggle for Democratic Socialism

Häromveckan avled den kanadensiske socialdemokraten Ed Broadbent. Här är en intressant intervju med honom i den amerikanska vänstertidskriften Current Affairs.

👁‍🗨 Boksamtal - Vi är inte maskiner!

Mångårige facklige utredaren Kjell Rautio släppte i veckan sin nya bok Vi är inte maskiner: Tankar om sjukförsäkringen och värlfärdsstaten (Premiss förlag). I samband med det ägde ett seminarium rum i LO-borgen som sändes av LO Play. Jag har inte hunnit läsa boken än. Men jag är säker på att den är läsvärd så jag tipsar om den redan nu.

👂 Alva Myrdal - feminist och utopisk socialist

I det senaste avsnittet av LO:s arbetarrörelsehistoriska podd Vi bygger landet avhandlas Alva Myrdal, hennes tid, politik och idéer.

---

Det var allt för idag. Vi ses nästa vecka. Om det är något är det bara att du höra av dig. Dela gärna nyhetsbrevet med vänner och i dina sociala medier.

Ska det vara påtår? ☕

Fredrik Jansson