đ Alla folks frihet, hela vĂ€rldens fred
Vad kan vi göra för att hjĂ€lpa Ukraina? Varför har vi lĂ„tit Ryssland och andra totalitĂ€ra stater fĂ„ sĂ„nt inflytande över vĂ„ra samhĂ€llen? Ăr vi beredda att ta kampen mot medlöpare pĂ„ hemmaplan?
God morgon!
Det var bokrea nu i veckan. Det Àr ju nÄgot visst med att gÄ och plocka i bokhögarna. Och i torsdags blev det konsert och nÄgra öl pÄ kvÀllen. Nu börjar det bli som vanligt igen va? Om vi bortser frÄn att det Àr krig i Europa dÄ.
Veckans lÄt Àr "Get Up Off Our Knees" av The Housemartins frÄn 1986.
Idag tÀnkte jag prata lite kring det som hÀnder i Ukraina.
Alla folks frihet, hela vÀrldens fred
I torsdags vaknade vi till nyhetsflasharna att Ryssland invaderat Ukraina. Det Àr krig i Europa igen. Och minnena av nyhetsbilderna frÄn 1990-talets krig i det forna Jugoslavien rullas upp pÄ nÀthinnan. Men tanken gÄr ocksÄ till efterkrigstidens Europa nÀr det sovjetiska imperiet slog ner revolterna i Ungern 1956 och Tjeckoslovakien 1968 med vapenmakt.
Jag sÀtter mig och lÀser det tal som Rysslands president Vladimir Putin höll tidigare i veckan. Det Àr en fascinerande och skrÀmmande lÀsning dÀr ledaren för ett av vÄra grannlÀnder öppet argumenterar för imperialism och expansiv nationalism. Det finns inspiration frÄn ryska nationalistiska ideologer som Vladimir Zhirinovsky och Aleksandr Dugin i talet. Men hÀr Àr det inte en marginalfigur som talar. Det finns drag som vi kÀnner igen frÄn exempelvis de idéer om ett Storungern som Viktor Orbåns regim brukar ge uttryck för. Men hÀr handlar det inte om en förvisso obehaglig nationalistisk politiker som Àr inbÀddad i EU.
Vladimir Putin Àr statschef i nÄgot som Ätminstone nyss var en militÀr stormakt. Putin försöker stundtals gömma sig bakom en argumentation dÀr han hÀvdar att det Àr Ryssland som Àr hotat. Men det gÄr inte att komma ifrÄn att det Àr en imperialist som talar. En imperialist som anser sig ha rÀtt till sina grannlÀnders territorium.
De historiska referenserna dyker upp i tankarna igen. Det spanska inbördeskriget (1936â1939) dĂ€r frivilliga, framför allt vĂ€nstermĂ€n, frĂ„n hela vĂ€rlden slöt upp i de internationella brigaderna för att försvara den spanska demokratin frĂ„n Francos aggression. Samtidigt som VĂ€steuropas demokratier vĂ€grade hörsamma bönerna om vapenleveranser till den republikanska sidan understödde Hitler och Mussolini Francos falangister. Demokratin gick under i Spanien och skulle inte Ă„teruppstĂ„ pĂ„ över en generation.
Finska vinterkriget (1939-1940) dÀr en liten demokratisk stat pÄ egen hand fick försvara sig mot en militÀr övermakt med skidpatruller och molotovcocktails nÀr sovjetiska stridsvagnar rullade in över grÀnsen. Den gÄngen sÀnde Sverige militÀrt materiel. Finland lyckades hÄlla det sovjetiska imperiet stÄngen dÀr och dÄ. Demokratin överlevde och Finland hamnade inte bakom jÀrnridÄn efter andra vÀrldskriget.
Gemensamt för dessa var att de var totalitÀra krafters angrepp pÄ demokratin och sjÀlvstÀndiga staters frihet. Skillnaden var det stöd (eller brist dÀrpÄ) de fick frÄn de andra demokratiska stater. Det kan inte vara sÄ att vi lÀmnar demokratier i sticket nÀr starka mÀn vill trampa ner dem under klacken.
Ukraina kommer att fĂ„ ta den militĂ€ra smĂ€llen pĂ„ egen hand. Nato kommer inte komma till deras hjĂ€lp. Inte mĂ„nga andra heller. I den mĂ„n det hĂ€r handlar om âboots on the groundâ sĂ„ Ă€r det ukrainarna som kommer ha dem pĂ„ fötterna.
Men det finns mycket omvÀrlden kan och bör göra.
FrÀmst handlar det om att hÄlla det ukrainska samhÀllet och försvaret pÄ fötter hÀr och nu. Det handlar givetvis om rent humanitÀr hjÀlp. SjukvÄrd, mat, drivmedel. Men sjÀlvklart ocksÄ om leveranser av militÀr materiel. HÀr har Àven Sverige en roll att spela. För att trycka tillbaka den ryska invasionen mÄste Àven Sverige dra sitt strÄ till stacken och leverera de svensktillverkade pansarvÀrnsrobotar som efterfrÄgas. NÀr den ryska invasionens stridsvagnar förvandlas till dödsfÀllor kommer ocksÄ invasionen att stanna upp.
Men vi behöver ocksÄ sÀtta in omfattande sanktioner mot Ryssland. Ryssland ska givetvis stÀngas av frÄn det internationella betalningssystemet Swift. Vi mÄste givetvis frysa de tillgÄngar Ryssland, kretsen kring Putin och diverse oligarker har utomlands. Vi mÄste i största möjliga mÄn inleda en handelsbojkott mot Ryssland. Om en sÄdan inte kan genomföras av stater bör privatpersoner och folkrörelser ta pÄ sig ledartröjan. AnvÀnder sig Ikea av ryska trÀprodukter i sina möbler? DÄ bör det stÄ aktivister med flygblad utanför varje varuhus och berÀtta det för kunderna.
Men minst lika viktigt Àr att vi sÀtter Ryssland i en kulturell blockad. Inte minst för att det signalerar till det ryska folket att den ryska regimen gör dem till en internationell paria. Det hÀr har vi redan sett tydliga exempel.
Det spelar roll att Ryssland inte fÄr stÀlla upp i Eurovision Song Contest. Det spelar roll att Champions League-finalen flyttas frÄn Sankt Petersburg till Paris. Det spelar roll att stora europeiska fotbollsklubbar sÀger upp reklamavtal med regimnÀra storbolag som Gazprom och Aeroflot. Ett av de mer kuriösa exemplen var vÀl att porrsidan Pornhub helt enkelt blockerat anvÀndare i Ryssland frÄn att anvÀnda sidan med hÀnvisning till invasionen i Ukraina.
Samtidigt mÄste vi vara pÄ det klara med att fienden inte Àr det ryska folket. Kanalerna för att stödja de som protesterar och pÄverka de som Ànnu inte tagit stÀllning mot Putins regim mÄste hÄllas öppna. En demokratisk utveckling i Ryssland kan i slutÀndan bara komma inifrÄn.
Vi mĂ„ste ocksĂ„ vara pĂ„ det klara med att fienden i stor utstrĂ€ckning finns mitt ibland oss. Det Ă€r ingen slump att ryska oligarker Ă€ger stora fotbollsklubbar i de stora europeiska ligorna. Det Ă€r ingen slump att ryska storbolag har sponsrat stora idrottsevenemang. TotalitĂ€ra regimer har tillĂ„tits anvĂ€nda sig av sĂ„ kallad âsportswashingâ för att bĂ€ttra pĂ„ sitt rykte i Europa. HĂ€r Ă€r inte de ryska intressena annorlunda Ă€n nĂ€r exempelvis saudiska intressen med kronprinsen och försvarsministern Mohammed bin Salman i spetsen tog över den engelska Premier League-klubben Newcastle United förra Ă„ret.
Det Àr inte heller en slump att Ryssland backat upp extremhögern i mÄnga lÀnder. HÀr har vi exempelvis det ekonomiska stöd som getts till franska Front National och de nÀra band som finns mellan italienska Legas ledare Matteo Salvini och Vladimir Putins regim. Men ocksÄ de anklagelser om pÄverkan i valrörelser som dyker upp med jÀmna mellanrum. För den nationalistiska högern Àr Putin ett föredöme och de utgör dÀrför en femte kolonn i vÄra politiska system.
Men det ryska inflytandet begrÀnsar sig inte till fotbollsklubbar och högerextremister. Under lÄng tid har vÀsteuropeiska före detta statsmÀn lÄnat ut sin gravitas genom att sÀtta sig i styrelsen för ryska regimnÀra storbolag och lobba för dem pÄ hemmaplan. Nu lÀmnar givetvis mÄnga av dem sina uppdrag för att det inte lÀgre Àr opportunt att kopplas samman med den ryska regimen. Men det borde redan tidigare ha varit uppenbart i vilken sÀng man gick och lade sig.
PÄ sikt mÄste vi göra oss oberoende av totalitÀra stater och de starka mÀn som styr dem. HÀr spelar ofrÄnkomligen en omstÀllning frÄn fossilsamhÀllet en central del. Det Àr vÄrt beroende av olja och gas som tillÄter dem att hÄlla ett fast grepp om vÄra strupar.
För den stora frÄgan Àr om en (förvisso stor) imperialistisk rÄvaruproducerande randstat verkligen kan stÄ emot ett globaliserat ekonomiskt system, ett globaliserat informationssamhÀlle som tar sig över i stort sett varje grÀns och ett vÀrldssamfund som faktiskt har begrÀnsat behov av Ryssland?
Rysslands BNP per capita ligger pÄ ungefÀr en femtedel av Sveriges. Nu Àr det visserligen ett vÀldigt mycket större land och dess BNP rakt upp och ner Àr cirka tre gÄnger sÄ stor som den svenska. Men det Àr fortfarande en ekonomi som Àr mindre Àn Nordens, trots att Norden befolkningsmÀssigt Àr en femtedel sÄ stort som Ryssland. Och dÄ pratar vi bara om vÄr lilla del av vÀrlden. EU:s BNP Àr 13 gÄnger större Àn Rysslands. USA:s BNP Àr 14,5 gÄnger större Àn Rysslands. Rysslands BNP Àr mindre Àn tvÄ procent av den globala BNP.
Ryssland Ă€r âa medium size dog with a big barkâ. Det Ă€r inte frĂ„gan om huruvida omvĂ€rlden kan stĂ€nga ner Ryssland för att tvinga fram en retrĂ€tt. Det Ă€r bara en frĂ„ga om vilja. Men det handlar i sĂ„ fall om att ta fajten med ekonomiska och politiska intressen Ă€ven pĂ„ hemmaplan som berikat sig med hjĂ€lp av totalitĂ€ra stater och starka mĂ€n.
Fred och frihet kommer inte gratis.
Tips för öga och öra
Tips för öga och öra Àr förslag pÄ exempelvis artiklar, böcker, musik, TV-serier, filmer och sÄ vidare som jag tycker det Àr vÀrt att tipsa om. Tanken Àr vÀl att det ska vara relativt nya tips. Men det kan lika gÀrna vara nÄgot Àldre som jag snubblat över.
The beginning of a new globalisation â Branko Milanovic â socialeurope.eu
Branko Milanovic skriver om att det nu Àr arbetskraften som globaliseras samtidigt som kapitalet i nÄgon mÄn avglobaliseras.
[Analysis] What just happened to Hidalgo â and to French socialism? â euobserver.com
Analys av det franska socialistpartiets nedgÄng i allmÀnhet , och i synnerhet om Anne Hidalgo som Àr borgmÀstare i Paris och partiets presidentkandidat.
The Drift Wants You to âExamine Your Ideasâ - The New York Times â www.nytimes.com
LÀsvÀrt om amerikanska vÀnstertidskriften The Drift. Jag Àr lite svag för trenden med smÄ tidskrifter som poppar upp med jÀmna mellanrum i USA. Det skulle man gÀrna se i Sverige ocksÄ.
Nya Mitten â Vi Ă€ger det breda samtalet â nyamitten.se
I skuggan av högersajten Bulletins haveri har det lanserats en hel del opinionsplattformar till vÀnster: Folkhemmet Opinion, Rörelsen, Bygget, och nu i veckan sÄg den av LO Mediehus backade Nya Mitten dagens ljus. FrÄgan Àr vÀl om det finns plats för alla dessa sajter?
Det var allt för idag. Vi ses nÀsta vecka. Om det Àr nÄgot Àr det bara att du höra av dig. Om nÄgon vidarebefordrat nyhetsbrevet till dig gÄr det bra att skriva upp dig hÀr. Dela gÀrna nyhetsbrevet med vÀnner och i dina sociala medier.
Ăsch, nu har kaffet kallnat!
Fredrik Jansson